En stor majoritet, 76 procent, anser att det är viktigt att Sverige ska bidra till de fattigaste ländernas utveckling, visar den årliga rapporten från Sida. Sedan 1974 har Sida undersökt svenska folkets attityd till biståndet. Årets rapport visar att inställningen till stödet för det fattigaste är ungefär som förra året då 77 procent ansåg att Sverige ska bidra till de fattigaste länderna. Samtidigt är trenden att stödet för biståndet minskar. 2016 var stödet högre och 82 procent svarade att det var viktigt med bistånd till de fattigaste länderna.
Andelen som är kritiska har ökat. I år uppgav 41 procent av de tillfrågade att Sverige borde lösa sina egna problem innan vi skulle tänka på problem i andra länder. 2016 var motsvarande siffra 32 procent.
Lågutbildade mest kritiska
Gruppen som är mest kritisk till bistånd har en låg utbildning. 45 procent i denna grupp vill minska eller helt ta bort biståndet. I gruppen högutbildade var motsvarande siffra 33 procent.
Män var också mer kritiska än kvinnor. 47 procent av männen vill minska eller ta bort biståndet helt, Motsvarande siffra för kvinnor är 29 procent.
Sida undersökte även kunskapen om biståndet. Drygt nio av tio säger sig känna till insatser för kunskap och hälsa, som exempelvis stöd till skolor, utbildning och hälsovård, samt insatser vid katastrofer och konflikter.
– Det är positivt att många känner till flera typer av insatser för minskad fattigdom. Samtidigt är det färre som vet att vi har stora stöd till demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter som är några av Sidas prioriterade områden, kommenterar Sidas generaldirektör Carin Jämtin i ett pressmeddelande.
Få svarade rätt
För att ta reda på vilken koll svenskar har på utvecklingen i omvärlden ställdes några frågor om situationen i olika länder. På frågan om levnadsvillkoren i världen blivit bättre de senaste trettio åren uppgav endast 12 procent det korrekta svaret att det stämde.
På en annan fråga – om antalet barn som föds i världen ökar – uppgav endast 6 procent det korrekta svaret att det inte alls stämde.
När frågan om medellivslängden i Vietnam ställdes så svarade endast 16 procent att den ungefär var 75 år, vilket är det korrekta svaret.
En trend som syns i flera av frågorna om världens tillstånd var att något fler svenskar svarade att de inte visste.
I enkäten ställdes också frågor om FN:s 17 globala utvecklingsmål Agenda 2030. Knappt hälften av de tillfrågad uppgav att de hört talas om de Globala målen. De som hört talas om målen fick sedan svara på vilka mål de kände till. De mål som flest kände till var mål 6, rent vatten och sanitet för alla, följt av mål 13 som är bekämpa klimatförändringarna och mål 4 som är god utbildning för alla.
Längst ned på listan över mål som svenska folket kände till var mål 17 som är genomförande av globalt partnerskap, följt av mål 9 som är hållbar industri, innovationer och infrastruktur och mål 16, fredliga och inkluderande samhällen.
Sidas undersökning
Mätningen har genomförts av Kantar Sifo via deras webbpanel. Frågorna har besvarats av 1 500 personer 18–74 år och bosatta i Sverige. Undersökningen genomfördes under perioden 3–12 oktober 2022. Vid bearbetningen av data har Sifo gjort en viktning för bakgrundsvariablerna kön, ålder och region för att säkerställa representativiteten i svaren.
Källa: Sida
