Utrikesminister Ann Linde försvarade efter utrikesdeklarationen i riksdagen fortsatta svenska vapenleveranser till stridande parter i Jemenkonflikten.

Utrikesminister Ann Linde försvarade efter utrikesdeklarationen i riksdagen fortsatta svenska vapenleveranser till stridande parter i Jemenkonflikten.

Fortsatt vapenexport till kriget i Jemen: ”Det finns kryphål”

Sverige ska vara restriktiv med försäljning av vapen till Förenade Arabemiraten, ett av de krigförande länderna i Jemenkonflikten. Trots det såldes vapen för 1,3 miljarder kronor 2019, och 2020 gavs tillstånd för vapenexport i flera kategorier.

Publicerad:

Världens svåraste humanitära kris. En kollaps där fem miljoner människor, de flesta barn, riskerar att svälta. Så beskrev Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, situationen i Jemen, när han under onsdagen den 24 februari deltog i ett webbinarium som Svenska Röda Korset anordnade.

Den 1 mars arrangerar Sverige tillsammans med Schweiz en internationell givarkonferens för Jemen. Konflikten i landet har pågått sedan mars 2015.

– Det som krävs för att få ett slut på eländet är en politisk lösning, det är frustrerande att det är så komplext att få till en fred, sade Per Olsson Fridh.

Samtidigt som Sverige engagerar sig för att ökat biståndet till Jemen fortsätter försäljningen av svenska vapen och vapensystem till framför allt Förenade Arabemiraten, ett av de länder som ingår i den av Saudiarabien ledda koalitionen i Jemenkonflikten.

Under 2019 såldes krigsmateriel till Förenade Arabemiraten för mer än 1,3 miljarder kronor, vilket gjorde detta land vid Persiska viken till den tredje största mottagaren av svensk krigsmateriel efter Brasilien och USA. Försäljningen till Saudiarabien uppgick samma år till 129 miljoner kronor under 2019.

Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som hanterar och godkänner den svenska vapenexporten. När OmVärlden granskar beviljade utförseltillstånd för krigsmaterial de tre första kvartalen 2020, visar det sig att Förenade Arabemiraten fortsatt är en stor beställare.

I Förenade Arabemiratens fall rör det sig om tillstånd för vapen inom tio olika kategorier. I en av kategorierna, ML4, ingår bland annat; bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan.

Även bolag med export till Saudiarabien fick tillstånd under 2020. Det gällde vapen i tre kategorier, bland annat: slätborrade vapen med en kaliber på̊ minst 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm.

"Står i strid med sekretesslagstifningen"

OmVärlden har kontaktat ISP för att mer i detalj få reda på vilka produkter tillstånden avser. Myndighetens skriftliga svar är: ”En mer detaljerad redovisning utifrån materieltyp skulle stå i strid med sekretesslagstiftningen då tillståndet eller utförseln då kan kopplas till enskilda företag och specifika produkter eller system.”

Ett bolag, Saab, är mer transparant om sina affärer med Förenade Arabemiraten. Nyligen offentliggjorde de en försäljning av övervakningssystemet Global Eye. Beställningen bygger på ett kontrakt från slutet av 2015 och är värd en dryg miljard dollar, eller motsvarande 8,3 miljarder kronor. En delleverans gjordes i förra veckan och fler leveranser kommer ske fram till 2025.

Sverige har sedan 2018 en ny lagstiftning med skärpt kontroll av krigsmaterial till icke-demokratiska länder som egentligen ska förhindra denna typ av affärer. Den officiella linjen är också att inga nya exportaffärer har godkänts till Saudiarabien sedan 2013 eller till Förenade Arabemiraten sedan 2017.

Den nya lagen till trots godtas däremot så kallade följdleveranser av tidigare beställningar, och att dessa prövas av ISP. På frågan hur exakt hur denna process görs och vilka vapen som man anser är följdleveranser svarar ISP skriftligen:

”Vi gör en helhetsbedömning med utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis. Vid tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas. Detta görs så länge inget ovillkorligt hinder föreligger, så som ett vapenembargo.”

Tilda Wendefors, projektledare inom nedrustning på Svenska Freds, anser att riktlinjerna för följdleveranser är en tänjbar skrivning som öppnar upp för fortsatt vapenexport, trots beslut om att krigsmateriel till den saudiledda koalitionen ska stoppas.

– Om ett land har köpt radarsystem för stridsledning och sedan vill köpa en ny version så betraktas det idag som en följdleverans. Likaså när det är slut på missiler eller ammunition till tidigare inköpta vapen. Vi kan inte se det som annat än ett kryphål för fortsatt export till dessa krigförande länder.

Tilda Wendefors och även representanter för andra civilsamhällsorganisationer anser att regeringen duckar när man hänvisar till beslut som ISP fattar. Något som OmVärlden tidigare rapporterat om.

– Regeringen frånsäger sig sitt ansvar. Om de bestämmer sig för att visa politisk vilja, och till exempel verka för ett internationellt vapenembargo på EU-nivå så är det signaler som med största sannolikhet skulle få stopp på dessa vapenaffärer. De har också möjlighet att begära att ISP lämnar över ärenden om vapenexport till vissa speciella mottagarländer, för att regeringen själva ska kunna fatta beslut i de ärendena, säger Tilda Wendefors.

OmVärlden har sökt justitieminister Morgan Johansson, som ansvarar för svensk vapenexport, för en kommentar. Hans pressekreterare, Adriana Haxhimustafa, meddelar att ministern inte har möjlighet att svara på frågor och skickar sedan detta officiella svar:

”Sveriges försvarsindustri och krigsmaterielexport är en nödvändig del av vår militära alliansfrihet. För varje exportaffär finns därför försvars- och säkerhetspolitiska skäl, ytterst knutna till svensk försvarsförmåga. Exporten är emellertid hårt reglerad och regelverket skärptes yttre 2018. Generellt sett tillämpar ISP sedan länge en restriktiv praxis i förhållande till bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Praxis har skärpts ytterligare med anledning av Jemen-konflikten. ”

Ann Linde, Sveriges utrikesminister, fick även en hon en fråga om vapenexporten under ett samtal på Palmecenter, efter hennes utrikesdeklaration på onsdagen. Hon svarade att:

”Det är många år sedan Sverige exporterade vapen till de krigförande länderna i Jemen och att följdleveranserna är nödvändiga, för annars skulle ingen köpa vapen av oss, utan enbart av Israel, Ryssland eller USA”.

Ann Linde anser inte att det finns skäl för Sverige att se över regelverket för vapenexport ännu en gång. Hennes ministerkollega på utrikesdepartementet, Per Olsson Fridh, håller inte med. I Omvärlden podd säger han att det finns hål i den gällande lagstiftningen som gör att vapen fortfarande kan exporteras till Jemen.

– Det är sorgligt tycker jag att man kan förknippa Sveriges roll i Jemenkonflikten med något annat än att vi mäklar fred, bygger fred, lindrar nöd och försöker hitta en lösning på den här konflikten. Att Sverige också är ett land där det finns bolag som säljer vapen till parter involverade i konflikten, säger han i podden.

Bara dagar innan han tillträdde som minister publicerade hans partikamrat i Miljöpartiet, Märta Stenevi, numer ett av partiets språkrör och även jämställdhets- och bostadsminister, en kritisk debattartikel i OmVärlden gällande den svenska vapenexporten till Jemen. Artikeln skrevs också under av Janine Alm Ericson, som idag är statssekreterare hos Per Olsson Fridh.

Per Olsson Fridh skjuter över svaret på debattartikel till ansvarig minister i regeringen, det vill säga Morgan Johansson, som inte svarat. Enligt Märta Stenevi, Janine Alm Ericson och Per Olsson Fridh är den fortsatta vapenexporten till Jemen ett brott mot januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – och Centerpartiet och Liberalerna.

David Grossman

Mer läsning