Israeliskt flygvapen riktar in sig på byggnader i Gaza, där man hävdar att Hamas bedriver militär verksamhet. Hamas har å sin sida skjutit fler än 2 000 raketer mot Israel.

Israeliskt flygvapen riktar in sig på byggnader i Gaza, där man hävdar att Hamas bedriver militär verksamhet. Hamas har å sin sida skjutit fler än 2 000 raketer mot Israel.

Gazas 13-åringar upplever sitt fjärde krig

Den senaste veckans bombanfall mot Gaza och Israel är den fjärde konflikten i området sedan 2008. Den humanitära situationen i Gaza var redan innan hårt ansträngd och biståndsorganisationer varnar för de humanitära konsekvenserna av ett nytt krig.

Publicerad:

Situationen i Gaza har förvärrats 10–20 gångar, men exakt hur illa det är, är svårt att säga. Orden är Muneeb Abu Ghazalehs. Han är koordinatör för biståndsorganisationen Islamic Relief i Gaza.

– Säkerhetsläget gör det omöjligt för oss att undersöka hur de humanitära behoven ser ut, men jag kan säga att ur matsäkerhetssynpunkt är det väldigt svårt och hälsovården är under stort tryck. Barnen mår extremt dåligt och lider mycket. Ljuden från bomberna är skrämmande och hörs oftast på natten, vilket gör det omöjligt att sova. Tror att det är bortom vad de flesta människor ens kan föreställa sig, säger han till OmVärlden på telefon från Gaza City.

Med sig har Muneeb Abu Ghazaleh sin 13-åriga son. I vanliga fall brukar han gå i skolan, men nu går ingen i skolan och sonen följer sin far överallt, hänger sig fast vid honom.

– Han är livrädd. Jag försöker lugna ner honom. Det är allt jag kan göra. Det finns ingen tid att tänka på hopp om framtiden.

Som OmVärlden skrev om i ett stort reportage förra året, När Gaza kollapsar, var situationen hårt pressad redan innan den nu pågående konflikten startade. FN varnade redan 2012 för att Gaza skulle vara obeboeligt år 2020. Så blev det inte.

– Frågan är inte om Gaza är obeboeligt 2020. För många människor här har livsvillkoren varit omöjliga i flera år. Halva befolkningen saknar arbete och över en miljon är beroende av livsmedelsbistånd. Frågan är istället: varför har det inte kollapsat helt? sa Matthias Schmale, chef för FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA, i Gaza, till Omvärlden då.

Matthias Schmale angav fyra skäl till att människor kan ha ett något så när fungerande liv i Gaza: Den starka solidariteten mellan palestinierna, pengar som skickas hem av de palestinier som lever utomlands, Hamas auktoritära styre och de insatser som alla humanitära organisationer utför i området.

Svårt att distribuera hjälp

Muneeb Abu Ghazaleh säger på telefon att utmaningen nu inte är att det är svårt att få in bistånd utifrån, till Gaza, utan att distribuera det bistånd som redan finns på plats.

– Folk behöver mat, madrasser och utrustning för att kunna leva när de förlorat sina hem. Vi kan inte möta de behoven idag. Våra lokala partners är lika utsatta som oss. Allt står still. Jag hör om folk som ringer till Röda Halvmånen och Röda Korset men som ändå inte får hjälp.

FN-organet UNRWA konstaterade förra året att den internationella givarviljan för att stödja invånarna i Gaza avtagit de senaste åren, vilket gjort att de redan otillräckliga resurserna blivit ännu mindre. Matthias Schmale sa då till OmVärlden att hans palestinska kollegor brukar säga att det krävs ett krig för att omvärlden ska reagera.

– Jag vet inte om folk dör redan nu på grund av matbrist. Det rör sig om människor som kanske inte dör på grund av bomberna, utan indirekt på grund av konsekvenserna. Vi befinner oss i en redan nu mycket akut situation, säger Muneeb Abu Ghazaleh.

Han vädjar till de stridande parterna att följa internationell lag och de konventioner om mänskliga rättigheter man skrivit under. Han riktar sig även till det internationella samfundet när han säger att invånarna på Gaza har berövats sina mest grundläggande rättigheter, oavsett om det gäller barns eller kvinnors rättigheter, eller rätten till mat och tak över huvudet.

Läkare utan gränsers klinik skadad

Nyss hemkommen från Gaza är den svenska psykologen Tove Ringmar, som jobbat på en traumaklinik för Läkare utan gränser. Från oktober förra året till april i år gav hon traumastöd åt framför allt många män som skjutits i benen under The great march of return – en demonstration som pågått i mer än två år, sedan 2018, och som OmVärlden också skrev om i reportaget förra året.

Den traumaklinik OmVärlden besökte då skadades vid ett bombanfall i lördags, den 15 maj i år. Läkare utan gränser skriver på Twitter att delar av kliniken förstördes. Ingen på kliniken skadades, men människor runt omkring dödades.

– Situationen är fruktansvärd. Flyganfallen fortsätter fortfarande och har orsakat stora skador kring Läkare utan gränsers klinik och kontor, sa organisationens koordinator för Gaza, Ayman Djaroucha, i en tweet.

Läkare utan gränser konstaterar också att ytterligare nödhjälp inte kan tas in över gränsen, samtidigt som antalet skadade och hemlösa ökar. Läkare utan gränsers egen personal och många patienter har fått fly sina hem.

Tove Ringmar beskriver läget som mycket allvarligt. När hon lämnade Gaza, i april, befann sig området mitt i en andra våg av covid-19. Påfrestningarna på hälsovården var stora, utöver det faktum att Gaza sedan tidigare lider av hög arbetslöshet och brist på rent vatten.

– Pandemin fick med sina restriktioner stora konsekvenser på ekonomin, inte minst på den redan osäkra tillgången på mat, säger Tove Ringmar.

Tre sekunder av terror

Hon har i dagarna pratat med sina tidigare kollegor som berättar om bombanfallens terror.

– De beskriver de där tre sekunderna mellan att man hör en bomb eller granat skjutas iväg tills den landar. Det är tre fruktansvärda sekunder då man fylls av en otrolig skräck. Man vet inte var bomben kommer att landa, om de man älskar kommer att överleva eller om man själv kommer att dö. Gaza är så klaustrofobiskt. Det finns ingenstans att fly.

Fyller man som Muneeb Abu Ghazalehs son 13 år i Gaza i år har man redan upplevt fyra krig, inklusive det nu pågående. Tove Ringmar säger att många Gazabor bär på ett sådant svårt trauma, utöver de dagliga påfrestningarna med ett skört sjukvårdssystem och den höga arbetslösheten.

Hur framtiden för dem som överlever ser ut är svårt att säga, men människor kan förändras i grunden, säger Tove Ringmar. Många människor fortsätter att leva i fortsatt skräck och maktlöshet. Samtidigt har hon i Gaza sett motståndskraft, och hur människor hittar olika sätt att hantera sina trauman.

Erik Halkjaer

Mer läsning