Grödor till biodrivmedel kan föda 1,9 miljarder människor

Den heta frågan om mat ska användas till bränsle diskuterades redan 2008 då vi precis som nu såg kraftiga ökningar av priser på spannmål vilket resulterade i ökad svält och även till politisk oro som ledde fram till den arabiska våren. 

Då beräknade IMF, International Monetary Fund, att biobränslen stod för 20 till 50 procent av prisuppgången för vete, majs, sockerrör, palmolja och andra grödor som används till tillverkning av bland annat etanol, biodiesel som tillverkas av rapsolja och HVO som görs på vegetabiliska oljor och animaliska fetter.

Även om priserna på spannmål dämpats en del den senaste tiden är de högre än 2008 och det samtidigt som behovet av biobränslen ökat i hela västvärlden för att ersätta fossila bränslen. I Sverige är den så kallade reduktionsplikten (inblandning av förnyelsebara bränslen) idag 26 procent för diesel och 6 procent för bensin. Till 2030 är det tänkt att reduktionsplikten ska nå 28 procent för bensin och 66 procent för diesel. 

Kalorier till 1,9 miljarder människor

Enligt beräkningar gjorda av eko-organisationen  Gro Intelligence motsvarar den totala mängden av spannmål som används till biobränsle omsatt i kalorimängd föda för 1,9 miljarder människor. Enligt WFP, World Food Programme,  är det just nu 828 miljoner människor som lever i hunger och framtidsutsikterna är mörka på grund av begränsningar av export från Ukraina och svår torka i Afrika och nu även i södra Europa.

Basråvaran vid tillverkning av biodiesel är vegetabilisk olja som kommer från majs, raps, sojabönor eller palmolja. Cirka 15 procent av all producerad vegetabilisk olja används till biodrivmedel. 

Etanol utvinns till största delen av majs, vete, sockerbetor och sockerrör. Med kriget i Ukraina och uteblivna leveranser av vete och majs kommer mer råvara till etanol att behövas från odlingar i Europa . Cirka 30 procent av den etanol som hamnar i svenska bilar kommer från Ukraina. Endast 10 procent är tillverkat inom landet. 

Oron är nu stor för att skördarna inte kommer att räcka till för både mat och bränsle och International Food Policy Institute, IFPRI, anser att det just nu, när priserna är extremt höga, inte är rätt tid att satsa och subventionera  utvinning av biobränsle från spannmål. 

Fel väg att gå

Peter Westman, biträdande generalsekreterare på WWF anser att biobränslen på lång sikt är fel väg att gå för att minska användningen av fossila bränslen. 

– Oavsett om det är åkermark i Sverige som tas i anspråk eller palmoljeodlingar i Indonesien kan råvarorna komma till bättre användning som mat. Produktionen av palmolja bidrar till avskogningen i Malaysia och Indonesien, säger Peter Westman.

Men företrädare i branschen som tillverkar biodrivmedel ser inte att det finns en konflikt mellan mat och energi inom jordbruket. Svenska bolaget Agroetanol som ägs av Lantmännen tillverkar etanol i ett bioraffinaderi i Norrköping, varav mycket går på export till Tyskland. 

- Tyskarna har höga krav på att biodrivmedel ska vara tillverkat på ett hållbart sätt och betalar extra bra för vår klimateffektiva etanol, säger Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen.

Protein som sidoprodukt

Råvarorna till den etanol som görs i den svenska fabriken är vete som enligt Alarik Sandrup är av sämre kvalitet och som inte kan användas till kvarnmjöl, 15 procent av råvaran är restprodukter från bagerier och returbröd som inte sålts. En sidoprodukt i framställningen av etanol är protein och fett som blandas in i djurfoder.

– Diskussionen om mat in och bränsle ut är oftast ett feltänk eftersom vi i världen har ett överskott på stärkelse men det råder brist på protein som inte minst är viktigt för att undvika undernäring i fattigare länder. Vi borde i Sverige och även i övriga Europa öka produktiviteten och arealen för att odla mer till biobränslen och få fram protein som då kan ersätta soja som till stor del importeras från Brasilien, säger Alarik Sandrup.