Hjälparbetare hotas med åtal

På den grekiska ön Lesbos är 24 hjälparbetare och volontärer under polisutredning. De jobbade under flyktingkrisen kring Medelhavet med att hjälpa anländande migranter och flyktingar. Samtliga tillhörde den grekiska civilsamhällesorganisationen Emergency Response Centre International (ERCI) vars främsta verksamhet gick ut på att hålla koll på små flyktingbåtar som närmade sig land från Turkiet, kommunicera med grekiska myndigheter och bidra med nödhjälp åt flyktingarna i båtarna.

2018 greps flera ur organisationen, bland andra Seán Binder, en tysk-irländsk räddningsdykare och Sarah Mardini, som kom till Europa som syrisk flykting och sedan blivit hjälparbetare.

Gruppen anklagades av grekiska myndigheter för att ha sysslat med människosmuggling och en rad andra brott, som kan ge flera års fängelse. Själva hävdade de att de inte brutit mot några lagar utan följt de regler som myndigheterna satt upp för de som jobbar med flyktinghjälp.

Några av de anklagade, bland annat Seán Binder och Sarah Mardini, satt häktade i över ett hundra dagar i väntan på rättegång, innan de släpptes. Men utredningen fortsatte att dra ut på tiden, medan de misstänkta var fast i ett limbo, Lesbos stränder tömdes på hjälparbetare och civilsamhället fruktade vad rättsfallet kunde innebära.

Under utredningens gång dök det runt om i Europa upp liknande fall, där hjälparbetares insats och humanitärt bistånd blivit föremål för utredning och de inblandade brottsmisstänkta. En rapport från EU-parlamentet 2021 fann att det rörde sig om 60 fall där personer som hjälpt migranter på Medelhavet formellt blivit misstänkta för brott, främst i Grekland och Italien. Organisationen Opendemocracy räknade ut att sammanlagt 250 personer häktats, utretts eller åtalats i liknande fall mellan 2015 och 2019.

I början av januari i år skulle gruppen från grekiska ERCI ställas inför rätta på Lesbos för några av de mindre allvarliga brott de anklagades för. Organisationen Amnesty international kallade den planerade rättegången för ”farsartad”.

– Jag kan inte bestämma mig för om det är en fars eller ett grekiskt drama. Men det är en del av ett farligt mönster, säger Zacharias Kesses, advokat som företräder de båda anklagade Seán Binder och Sarah Mardini, till OmVärlden.

Rättegången i januari skulle handla bland annat om brottet spionage, som gruppen skulle ha gjort sig skyldig till under sina hjälpinsatser. Till de åtalades stora lättnad avskrev grekiska myndigheter brottsmisstankarna.

Men den utredning mot de 24 som gäller de grövre brotten såsom flyktingsmuggling, upprättande av kriminell organisation, pengatvätt och bedrägeri fortsätter. De grövsta brotten har ett maxstraff på över 20 års fängelse.

Zacharias Kesses säger att processen är ett exempel på ”rättsliga trakasserier”.

– Utredningen har pågått i fyra år trots att myndigheterna inte funnit någonting nytt eller avgörande. Om det funnits några som helst bevis så hade mina klienter åtalats för länge sedan, säger han och menar att syftet är att avskräcka andra från att bistå humanitärt till de människor som flyr till Europa över Medelhavet.

– Det är ett mönster, riktat mot hjälporganisationer. Är du på ön och hjälper flyktingar så kan du bli anklagad för flyktingsmuggling.

Genom de här ”rättsliga trakasserierna” har myndigheterna uppnått två viktiga saker, hävdar Zacharias Kesses.

– Dels att hundratals volontärer lämnat Lesbos av rädsla att de ska råka ut för samma sak. Dels att polisen och samhället kan behandla migranter som kommer till ön hur som helst – eftersom det inte finns något civilsamhälle kvar som kan vittna om vad som sker.

ERCI har exempelvis fått lägga ner sin verksamhet helt.

Liz Throssell, talesperson för FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter (OHCHR), har krävt att utredningen på Lesbos läggs ner. ”Att rädda liv och bidra med humanitärt stöd ska aldrig kriminaliseras eller leda till åtal”, sade hon i ett uttalande nyligen och varnar för att rättegången kan få organisationer över hela EU att dra sig för att hjälpa migranter.

FN:s flyktingorgan UNHCR skriver i en mejlkommentar till OmVärlden att de oroas över kriminaliseringen av humanitärt bistånd i Grekland. ”Vi oroas också generellt för det växande negativa narrativet kring och uppfattningen om människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer, särskilt de som stöttar flyktingar och asylsökande”, skriver UNHCR, som varnar för att allmänheten kan påverkas av porträtteringen av hjälparbetarna som kriminella flyktingsmugglare.

Att delar av fallet på Lesbos nu i januari avskrevs av domstolen visar dock att det finns hopp även att de grövre anklagelserna ska läggas ner, menar advokat Zacharias Kesses.

– Det finns stor press från många håll att få ett slut på det här fallet. Om de 24 ska upp i rätten – låt dem komma upp i rätten så fort som möjligt. Presentera eventuella bevis och låt det blir ett beslut, säger han till OmVärlden.

Utredarna ska färdigställa sin utredning och sedan ska ett rättsligt råd avgöra om det blir åtal eller inte. Det vanligast i det grekiska systemet är att fall går till åtal och rättegång, enligt Zacharias Kesses.

– Vi har fått höra från utredarna att de planerar att avsluta sitt arbete inom tre eller fyra månader, säger han.

Bara på östra Medelhavet har 500 migranter dött eller försvunnit sedan 2021, enligt International Organisation for Migration (IOM). I dag finns inga civilsamhällesorganisationer som arbetar med uppsökande och räddande av migranter kvar verksamma i Grekland, enligt OHCHR.