Förödelsen efter jordbävningen den 14 augusti 2021 väntas inte bli lika stor som 2010.

Förödelsen efter jordbävningen den 14 augusti 2021 väntas inte bli lika stor som 2010.

Jordbävning slår mot redan hårt sargat Haiti

Dödssiffran efter jordbävningen i Haiti stiger. De humanitära konsekvenserna i landet spås bli stora och organisationer på plats vittnar om stor förödelse. Svenskt akutstöd kan bli aktuellt, enligt biståndsmyndigheten Sida.

Publicerad:

Upp till 1 300 människor beräknas ha omkommit i den jordbävning som 14 augusti skakade den karibiska önationen Haiti. Dödssiffran har stigit under dagarna sedan skalvet, i takt med oron för vad ytterligare en katastrof kommer att innebära för det fattiga landet. 

Haiti har, trots stort stöd från omvärlden, inte hunnit återhämta sig från den förödande jordbävning som drabbade landet 2010. Då ödelades i princip hela huvudstaden Port-au-Prince med påföljande hunger, kolerautbrott, hemlöshet, fattigdom och våldsutbrott. 

Med hundratusentals omkomna blev skalvet 2010 den dödligaste naturkatastrofen i modern tid. Helgens jordskalv mätte 7,2 på Richterskalan, kraftigare än 2010, men med sitt epicentrum längre från huvudstadens tätbefolkade områden.

”Massiv humanitär nödsituation” 

Organisationer på plats i Haiti varnar om att skalvet fått och riskerar att få svåra konsekvenser. Rädda barnen skriver i ett uttalande att man är ”extremt oroade” för barn och familjer, som redan lever i fattigdom, hunger och våld. 

– Vår personal på plats rapporterar om fruktansvärda scener – dussintals kollapsade hus, många skadade människor och dödsfall. Det kommer att ta dagar att förstå omfattningen av skadorna, men det står helt klart att det handlar om en massiv humanitär nödsituation, säger Leila Bourahla, Rädda Barnens landchef i Haiti, i uttalandet.

Haiti är inget prioriterat land för svenskt utvecklingsbistånd, men i efterdyningarna av skalvet 2010 gav den svenska regeringen och biståndsmyndigheten Sida 25 miljoner kronor till den återuppbyggnadsfond för Haiti som hanteras av bland annat FN och Världsbanken. Även denna gång kan stöd från Sverige bli aktuellt, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas enhet för humanitärt bistånd, till Omvärlden och pratar om en ”allvarlig ödeläggelse” i Haiti.

– Vi för just nu dialog med våra strategiska samarbetspartners kring vilka som är på plats, har fått förfrågningar eller har för avsikt att åka till Haiti för att hjälpa till, säger Jakob Wernerman.

Det handlar bland annat om Röda Korset och olika FN-organ.

– Just nu försöker man göra så noggranna behovsbedömningar som möjligt, men det är en ganska kaotisk situation på plats. Man försöker att skapa sig en bild av hur stor förstörelsen är och hur många människor som är drabbade och omkomna och vilken typ av stöd som kan behövas.

MSB kan bistå EU:s snabbinsats

Även stöd till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan bli aktuellt. De bistår i sin tur organisationer i att göra sin behovsbedömning på plats i pågående kriser. MSB har till exempel utsett personer till EU:s snabbinsatsteam, säger Jakob Wernerman.

– Åker de iväg så är det Sida som finansierar det.

Helgens jordbävning har föregåtts av en sommar av ökande våld och politiskt kaos i Haiti, vilket resulterat i en allt svårare humanitär situation. Hela områden i huvudstaden kontrolleras av beväpnade gäng.

På en del platser i staden ligger krypskyttar utplacerade, enligt organisationer på plats. Människor flyr eller sitter mer eller mindre fast i sina bostadsområden. FN räknar med att det finns 18 000 internflyktingar i landet. I slutet av juni tvingades Läkare utan gränser att stänga sin klinik i området Martissant i huvudstaden, efter att den utsatts för beskjutning.

Kaoset är delvis en konsekvens av pandemin. Landets icke-fungerade sjukvårdssystem har inte klarat av att hantera pandemin samtidigt som behovet av vård vuxit. Länge var landet ett av få i världen som inte fått en enda dos vaccin. Nu har de första doserna kommit, men få har vaccinerats. 

I början av juli mördades landets president Jovenel Moïse i sitt hem i Port au Prince, vilket ytterligare skakat om landet. Enligt haitisk polis kan det ha rört sig om ett försök till statskupp, orkestrerat av en haitier bosatt i USA. 

Jovenel Moïse kritiserades under sin tid vid makten för att inte ha lyckats stärka Haitis sargade ekonomi. Att hans regering anklagats för att ha förskingrat biståndsmiljoner och för att vissa ministrar haft samröre med gäng har knappast förbättrat situationen. Sedan januari 2020 styrde Jovenel Moïse genom dekret, medan det haitiska parlamentet var stängt. Han anklagades för att agera som en diktator, efter att bland annat ha försökt ändra i grundlagen så att presidenten skulle få åtalsimmunitet. 

Haiti drabbades också hårt av orkanen Matthew i november 2016, då Sverige gick in med humanitärt stöd.

Mer läsning