Människor köar i dagar för att få tag på bensin. Bensinbristen hindrar många elever från att ta sig till skolan.

Människor köar i dagar för att få tag på bensin. Bensinbristen hindrar många elever från att ta sig till skolan.

Kidnappningar gör att barnen inte vågar gå till skolan

I Haiti står tusentals barn utan undervisning på grund av kriminella gäng. OmVärlden har besökt landet.

Rektorn Emmanuelle Sainvil är en liten man som utstrålar stor auktoritet. Han talar med ett pillemariskt leende, inramat av en gråstrimmig mustasch, och ett tillbakalutat lugn. Det är eftermiddag i Haitis huvudstad Port-au-Prince och han lapar de sista, mjuka solstrålarna i en gungstol av omålat trä.

Hans ben når knappt ner till asfalten under honom som utgör både en skolgård och hans egen innergård. På den trängs hans familj vanligtvis med ett par hundra för- och grundskolebarn. Här brukar ljuden från lekande barn blandas med trafikbruset från gatan utanför. 

Men inte idag. Barnen har inte kunnat ta sig till skolan av den bisarra anledningen att kriminella gäng har lagt beslag på landets bensinreserver. Trafiken står stilla och Port-au-Prince är tyst.

– När man levt i 75 år som jag tror man att man har sett allt, men... 

Emmanuelle Sainvil skrattar mot skyarna och skakar på huvudet. 

– Jag har aldrig varit med om något som liknar det vi går igenom just nu. 

Skolan nära att gå under

Under Emmanuelle Sainvils “stunder av pessimism” tänker han på alla de skolor i huvudstaden som har fått stänga under de senaste månaderna. Han undrar om hans läroverk kommer att gå samma öde till mötes. 

Sedan förra året står tusentals haitiska skolbarn utan undervisning på grund av de kriminella gängens våldsamma expansion. Gängen härskar nu över mer än halva huvudstaden. De blockerar vägar och saboterar infrastruktur. I gängkontrollerade stadsdelar måste rektorer utföra “säkerhetsbetalningar” för att deras elever inte ska attackeras av banditerna. 

En del föräldrar håller sina barn hemma av rädsla för det rekordhöga antalet kidnappningar - som uppgick till i genomsnitt tre om dagen förra året - varav allt fler äger rum kring landets skolor.

På den 800 kvadratmeter stora egendomen har Emmanuelle Sainvil drivit sin skola i nästan tre decennier.

– En morgon i början av oktober förra året ringde de mig och sa: ”Vi har din son”. De hade fört bort honom här, utanför garageporten, när han var på väg hem från universitetet, berättar Emmanuelle Sainvil.

Den 23-årige sonen släpptes välbehållen men inte förrän Emmanuelle Sainvil lånat ihop en lösensumma på 500 000 dollar (motsvarande cirka fyra och en halv miljoner kronor). Med skulder upp över öronen har han inte längre råd att betala den krisande skolans elräkningar ur egen ficka. 

Planerna på att finansiera en lärplattform, där undervisningen kan fortsätta på distans när trafiken står stilla, har han pausat. Den osäkra situationen i landet gör att han inte kan beräkna skolans inkomster ens för den närmaste framtiden. Inflationen skenar och Emmanuelle Sainvil saknar terminsavgifter från hälften av eleverna.

– Men jag är inte en sådan som kastar ut barn från skolan för att deras föräldrar har slut på pengar, säger han. 

Maken mördades av gängmedlemmar

Hela 85 procent av Haitis skolor är icke-statliga och avgiftsbelagda. Kostnaderna försvårar tillgången till utbildning för inte minst de omkring 19 000 personer som förra året drevs på flykt av gängen. 

I början av juni 2021 invaderade gängmedlemmar 40-åriga Roselin Forestals hem. Hon och hennes fyra barn lämnade allt utom kläderna de bar på kroppen. Hennes make sköts till döds under flykten.

Sedan dess bor familjen i en sportanläggning utanför Port-au-Prince tillsammans med 1 300 andra flyktingar från samma stadsdel. De flesta av dem saknar försörjning. En tredjedel är barn. 

– Mina tre yngsta borde vara i skolan men jag kan inte betala för deras skolgång. De har ingenting att göra. Några lärare kom hit för att undervisa våra barn, men efter ett tag slutade de att komma, säger Roselin Forestal.

Enligt Leila Bourahla, som är Rädda barnens landschef i Haiti, har lokala organisationer startat utbildningsaktiviteter för internflyktingar som de sedan tvingats avbryta på grund av gängvåldet. 

Samtidigt är det främst barn utan utbildning som ansluter sig till kriminella grupperingar, påpekar hon i ett mail till OmVärlden:

“På det sättet fortsätter Haitis onda cykel av kriminalitet och ekonomisk instabilitet [som stöds] av illvilliga personer från den politiska och ekonomiska sektorn”.

Bland annat en rapport från Harvard Law School har visat hur gängen vuxit sig starka genom att samarbeta med högt uppsatta politiker. “För att garantera rätten till utbildning i utsatta områden måste staten [därför] åtgärda mycket mer än själva undervisningen”, konstaterar Leila Bourahla.

Skolminister Nesmy Manigat har däremot sagt att “utbildning är det enda som kan stoppa” rekryteringen av unga till kriminella nätverk. Därför lovade han nyligen att ”anställa fler lärare” till landets skolor.

Men i takt med att kriserna hopar sig flyr allt fler kvalificerade lärare utomlands. Emmanuelle Sainvils son, som studerade till lärare innan kidnappningen, har till exempel rest till USA.

– Jag säger till honom att han ska komma tillbaka och avsluta sina studier. Han behövs här, säger Emmanuelle Sainvil.

I Roselin Forestals gamla hemkvarter fungerar den statliga skolan numera som bas för det ökända Grand Ravin-gänget.

FAKTA
• Omkring 600 000 barn står utanför Haitis utbildningssystem till följd av politiska oroligheter, ekonomisk kris, coronapandemi och naturkatastrofer.

• Pandemin ledde till en fyra månader lång skolstängning under vilken tiotusentals barn hoppade av skolan permanent.

• Nästan 200 skolor har stängt på grund av de omkring 165 kriminella grupper som kontrollerar minst 60 procent av Port-au-Prince.

• Endast 15 procent av landets skolor är statliga och avgiftsfria, trots att alla barn ska ha rätt till kostnadsfri utbildning enligt Haitis konstitution.

• Internationellt bistånd finansierar fyra femtedelar av Haitis offentliga service.

Källor: Rädda barnen/Leila Bourahla, Centre d'analyse et de recherche en droits de l’homme (CARDH), Reliefweb, Le Nouvelliste

Mer läsning

Unga afrikaner oroar sig över möjligheten att få jobb, visar en ny undersökning,

Unga afrikaner är oroliga inför framtiden

Pandemin, klimat och politisk instabilitet har bidragit till en oro för framtiden för Afrikas unga. Nästan nio av tio tror att det blir svårt att hitta ett välbetalt jobb. Det finns även ett växande missnöje mot att utländska företag utvinner kontinentens råvaror, visar en ny undersökning.