En organisation som klimatkompenserar är Olof Palmes Internationella Center, som avsätter pengar till Vi-skogen. Här syns bonden Aulelia Leonidas, i Tanzania.

En organisation som klimatkompenserar är Olof Palmes Internationella Center, som avsätter pengar till Vi-skogen. Här syns bonden Aulelia Leonidas, i Tanzania.

Klimatkompensensation en kontroversiell fråga i sektorn

Att klimatkompensera resor inom biståndssektorn är kontroversiellt, visar OmVärldens granskning. Som främsta skäl att inte klimatkompensera lyfts osäkerhet om insatserna hamnar rätt eller är kontraproduktiva.

Publicerad:

I del två i OmVärldens artikelserie om resandet inom biståndssektorn har vi kommit till klimatkompensation. I del ett tittade vi på hur resandet förändrats under pandemin och året innen.

Någon tillgänglig statistik över hur många flygresor som klimatkompenseras finns inte, men vissa rese-och flygbolag uppger att det alltid gör det, som till exempel BRA.

Flygbolaget SAS uppger att de koldioxidkompenserar för ungdomsbiljetter och resor med Eurobonus. Enligt bolaget motsvarar det drygt 40 procent av alla koldioxidutsläpp relaterade till passagerare på deras flygningar.

Det finns sedan länge en debatt kring nyttan och effektiviteten med klimatkompensation. En granskning av Dagens Nyhetervisade för två år sedan att reseföretagen har dålig kännedom om hur pengarna används i de olika projekt man stöder. Några företag ville inte heller uppge hur mycket pengar som går till klimatkompensation som utlovas.

Kluvenheten till värdet av klimatkompensation återspeglas även i svaren i OmVärldens enkät till biståndssektorn. Av de 13 organisationer och myndigheter som tillfrågades klimatkompenserar åtta medan fem gör det inte, bland andra Sida.

”Inte skattepengar till klimatkompensation”

– Vi gjorde en internutredning 2017 och kom då fram till att vi inte kan använda skattepengar till klimatkompensation. Jag anser även det finns fler nackdelar än fördelar som inte minst framkom i DN:s granskning. Det finns en psykologisk faktor att man kan köpa sig fri vilket kan leda till att vi inte tar tag i utsläppen på annat sätt, till exempel att ställa sig frågan om resan är helt nödvändig eller om det går att delta på annat sätt, säger Johan Hansson, bemanningschef på Sida med ansvar för rese- och mötespolicy.

Ett liknande resonemang har Plan International Sverige som även de beslutat att inte klimatkompensera sina resor.

– Vi väljer att lägga våra resurser på att förbättra vårt klimatarbete och på att minska utsläpp istället för att kompensera. Klimatkompensation innebär att styra begränsade resurser bort från, och därmed fördröja, den klimatomställning som är absolut nödvändig, säger Sara Törnros, klimat- och resiliensrådgivare hos Plan International Sverige

– Just nu kompenserar många västerländska bolag och organisationer sina utsläpp genom projekt i länder som inte alls har påverkat klimatet ens i närheten så mycket, ibland genom att ta upp deras landytor för att plantera träd, landytor som annars använts till lokal matproduktion. Är detta rättvist är en bra fråga att ställa sig, säger Sara Törnros.

En annan aspekt är att Plan International Sverige inte är ett företag, påpekar Sara Törnros. Medel som kommer från Sida och privatpersoner bör inte gå till annat än de projekt de tänkt att finansiera.

Ola Hansén, senior rådgivare för hållbar energi och klimat på Världsnaturfonden (WWF), förstår resonemangen hos många av organisationerna.

– Saknar man inblick i alla delarna är det lättare att avstå än att försöka få total kontroll över att pengarna hamnar rätt. Och visst är det komplext, det håller jag med om. Vi inom WWF har ändå fortsatt med klimatkompensation till utvalda insatser som följer Gold Standard, en märkning som vi, Greenpeace och ett 80-tal andra miljöorganisationer världen var med och startade,

Gold Standard skapades 2003 och har sedan dess anpassats till både klimatavtalet och de 17 Globala målen för hållbar utveckling.

Hur säkra är ni på att Gold Standard uppfyller alla krav?

– Djävulen sitter som alltid i detaljerna och visst kan det alltid finnas brister som uppdagas, till exempel att mark används fel eller att det inte finns lokal förankring hos människor i olika projekt. Viktigt för oss är det görs en additionell bevisföring som visar att utsläppsminskningarna som kommer till stånd inte skulle ha gjorts ändå. Ta tillexempel storskaliga solcellsparker, en teknik som idag kan vara både lönsam och billigare än fossila anläggningar och därför borde kunnas uppföras utan stöd.

WWF förespråkar en modell där företag, myndigheter och organisationer ska ingå i det man kallar A Corporate Blueprint.

- Det är en modell för hur bolagen kan minska sina utsläpp i linje med vetenskapen och Parisavtalet. Man sätter tuffa mål och inför åtgärder med ett internt pris för sina emissioner och bygger en finansiering som kan användas för klimatåtgärder för att minska dem, i den egna värdekedjan eller i fattiga länder. De bästa vore att sätta helt separata mål för att bidra till klimatåtgärder i fattigare länder, frikopplat från den egna utsläppen/utsläppskurvan. När ett sådant system finns på plats ser jag inga skäl till att ha kvar klimatkompensation, säger Ola Hansén.

Klimatkompenserar ni era resor?

Utrikesdepartementet Ja
Sida Nej
Act Svenska kyrkan Ja
SOS Barnbyar Ja
WWF Ja
Palmecentret Ja
We Effect Ja
Rädda Barnen Nej
Röda Korset Ja
Unicef Sverige Ja
Diakonia Nej
Swedwatch Nej
Plan Sverige Nej

Organisationerna om klimatkompensation:

Sida

Nej, (se artikel)

UD

Ja, Regeringskansliet klimatkompenserar för Regeringskansliets flygresor utanför EU. Flygresor inom EU omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och klimatkompenseras därför inte.

SOS-barnbyar

Ja, sedan 2019 klimatkompenseras alla tjänsteresor och partnerresor. Beslutet gäller även retroaktivt ett år, och inkluderar även 2018. Omräkningsfaktorn är 110 gram per kilometer.

Utöver detta klimatkompenseras även för andra klimatgaser (höghöjdseffekten och flygbränslet ”från källan till tanken”, det vill säga det som händer redan innan resan startar), inte bara koldioxid.

Världsnaturfonden (WWF)

Ja, WWF har klimatkompenserat sina flygresor sedan tidigt 1990-tal. Som en ytterligare åtgärd köper WWF krediter från Gold Standard-certifierade projekt (se artikel) för att investera i utsläppsminskningar utanför den egna verksamheten. Dessa utsläppsminskningar motsvarar de flygresor som WWF, WWF:s styrelse samt WWF:s ungdomsråd gör (i de fall som styrelsen och ungdomsrådet gör resor som betalas av WWF). De utsläppsminskningar som detta leder till är additionella, det vill säga är utöver de egna utsläppsminskningar som görs inom den egna verksamheten.

Olof Palmes Internationella Center

Ja, organisationens resebyrå avsätter en summa för klimatkompensation på varje flygresa som sedan betalas in till Vi-skogen årligen.

Rädda Barnen

Nej. En stor del av verksamheten drivs tack vare gåvor från privatpersoner och det saknas riktlinjer för hur Rädda Barnen skulle kunna informera givare om att de lägger givarnas pengar på något annat än vad de skänkt pengar för.

Röda Korset

Ja, vi klimatkompenserar sedan 2020, det med utbetalningar till Vi Skogen och Zero Mission. Vi gjorde innan vårt val en fördjupad analys av tre aktörer som är verksamma i Sverige utifrån en kravspecifikation. Vi tog även i beaktande att klimatkompensation är en omdiskuterad fråga då kritik finns att klimatkompensation är ett sätt att köpa sig fri sitt klimatansvar, är ett sätt att prissätta ”externaliter” precis som vilket miljöavfall som helst, samt avsaknaden av internationellt regelverk och inget officiellt sanktionerat system för handel med utsläppskrediter. Sammantaget, och medveten om risker och det uppföljningsarbete vi behöver göra, landande vi i att det var rätt väg att gå med att klimatkompensera.

Swedwatch

Nej.

Unicef

Ja, men klimatkompensation måste även kombineras med andra sätt att minska klimatpåverkan via resandet för att uppnå en minskning av CO2-utsläppen

Diakonia

Nej, eftersom det äventyrar ett nödvändigt fokus på att bidra till minskade utsläpp och att nuvarande system för handel med utsläppsrätter är ineffektiva.

Skälen är bland annat:

  • Klimatkompensation tar fokus från det som krävs för att minska utsläppen vid källan
  • Nuvarande system för handel med utsläppsrätter är ineffektiva
  • Det kan uppstå intressekonflikter med Diakonias globala mål när hållbarhets- och rättighetsperspektivet ifrågasätts i projekt som får bidrag till klimatkompensation.

Act Svenska kyrkan

Ja, enligt Fairtrades kriterier. För att ta ansvar för de klimatutsläpp som Svenska kyrkan på nationell nivås verksamhet idag genererar avsätts 500 kronor per ton CO2e. En del av denna summa används för att balansera (kompensera för) utsläppen för tjänsteresor. Resten används för interna hållbarhetsinsatser. För 2018 års utsläpp köptes klimatkompensation från Fair Climate Fund, en medlem inom ACT-alliansen som inför klimatmötet i Paris 2015 lanserade en ny standard för klimatkompensation (Fairtrade Climate Standard).

We effect

Ja, enligt beslut från 2018. Det görs för flygresor, hotell, trycksaker, stora event, elförbrukning, nyinköp av mobiler och datorer. När det gäller flygresor så kompenseras för resor för medarbetare baserade i Sverige plus regionchefer.

Plan International Sverige

Nej, (se i artikel).

I nästa, och sista, delen av denna artikelserie tittar vi på hur biståndssektorn ser på resandet efter pandemin.

David Grossman

Mer läsning