– Nu har jag kommit ut ifrån en väldigt väldigt intensiv beskjutning runt gatorna, runt mitt hus, berättar Erik Vågberg, medarbetare på Sida, till Sveriges radio om situationen i Sudan, innan han evakuerades till Djibouti.
Natten till måndagen den 24 april evakuerade Sverige all sin utsända personal på svenska ambassaden i Khartoum och alla deras medföljande. Totalt har 25 svenskar evakuerats, varav flertalet är Sida-anställda. Enligt UD var ett tiotal av de evakuerade utsända av Sida, UD och Migrationsverket. Fortfarande finns dock kring 150 svenska medborgare kvar i landet, uppger regeringen.
Konflikten i Sudan har skördat flera hundra liv och dödsantalet fortsätter att öka. Om konflikten fortsätter finns risk att den kommer att eskalera, enligt Redie Bereketeab, senior forskare på Nordiska Afrikainstitutet (NAI) med fokus på konflikt och Afrikas horn.
– Sudan är ett mycket komplext land med många, sociala, ekonomiska, politiska, etniska och religiösa problem. Det är ett bräckligt samhälle. Det finns beväpnade styrkor i Darfur, och andra militära styrkor i södra och östra Sudan. Om kriget fortsätter kan det sprida sig och involvera andra beväpnade grupper, vilket kan leda till ett inbördeskrig, säger han.
Bakgrund till konflikten
I mitten av den pågående konflikten i Sudan står två män: Sudans militära ledare Abdel Fattah al-Burhan och befälhavaren för den paramilitära Rapid Support Force (RSF), Mohamed Hamdan Dagalo. Tills nyligen var de allierade och samarbetade för att störta Sudans president, Omar al-Bashir, år 2019. De spelade även en avgörande roll i militärkuppen 2021
– Meningsskiljaktigheter uppstod under förhandlingarna om att integrera RSF i landets militär, som en del av planen att återställa ett civilt styre. Om övergången till civilt styre ska kunna ske och vara hållbart måste Sudans regering ha en nationell armé, inte två beväpnade styrkor som det är i dag. Att förlora politisk makt innebär att förlora ekonomisk makt. Båda stridande parter har ekonomiska intressen, vilket förmodligen är ett av de grundläggande problemen i konflikten, säger Redie Bereketeab.
Internationellt inflytande
Redie Bereketeab tillägger att ytterligare en aspekt som försvårar övergången till ett civilt styre med en militär styrka är involveringen från internationella organ.
– Olika aktörer har olika intressen. Afrikanska Unionen, The Intergovernmental Authority on Development, FN, Europeiska unionen med flera pressar och driver på för en civil demokratisk regering. De har egna uppfattningar om hur förändringen ska åstadkommas vilket komplicerar övergångsprocessen ytterligare.
Civila i skottlinjen
Tre av de som har dödats i den upptrappade konflikten är lokalanställda på FN-organet World Food Programme (WFP).
EU-chefen för humanitärt bistånd i Sudan, belgiska Wim Fransen, har blivit skjuten. Han ska enligt uppgifter till New York Times vara allvarligt skadad och befinna sig på sjukhus för vård, och Norges ambassadör har fått sitt hem beskjutet, enligt TT.
– Jag vet inte om attacker mot FN- och EU-personal är avsiktligt eller om det beror på att kriget förs i ett mycket tätbefolkat område. Konflikter mellan militären och paramilitären pågår inom civila områden där det finns både nationella och internationella kontor. Flygplatsen är i centrum av Khartoum, och runt flygplatsen finns många ambassader och FN- kontor, säger Redie Bereketeab.
Texten har uppdaterats.
Sveriges bistånd till Sudan
Sidas totala bistånd till Sudan 2022 uppgick till 450,2 miljoner kronor. Av det var 230.2 miljoner kronor humanitärt stöd och 220 miljoner kronor långsiktigt utvecklingssamarbete. Sida är den fjärde största givaren inom utvecklingssamarbetet.
47 procent av befolkningen lever i fattigdom. I den hårt drabbade regionen Darfur är det 70 procent. Militärkuppen har lett till att fler människor tvingats lämna sina hem och de humanitära behoven har ökat kraftigt. Sudan rankas på plats 170 av 189 länder i FN:s utvecklingsprogram, UNDP:s index för mänsklig utveckling.
