Migrationsminister Anders Ygemans utspel den 18 mars, om att flyktingmottagande till stor del kan komma att finansieras från biståndsbudgeten, har fått flera organisationer att reagera.

Migrationsminister Anders Ygemans utspel den 18 mars, om att flyktingmottagande till stor del kan komma att finansieras från biståndsbudgeten, har fått flera organisationer att reagera.

Kraftiga reaktioner efter regeringsutspel om bistånd

Regeringen överväger att ta flera miljarder från biståndsbudgeten för att finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar. Det har fått biståndsorganisationer att reagera kraftigt. En sån här nedskärning skulle vara en katastrof för miljoner människor, varnar en biståndschef.

Flyktingkrisen är den snabbast växande i Europa sedan andra världskriget. Fyra miljoner ukrainare har nu flytt landet, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, och nu förbereder sig Europa på att hantera flyktingströmmen. 

Svenska Migrationsverkets huvudbedömning är att cirka 76 000 ukrainare kan komma till Sverige i år och att kostnaden för mottagandet då kan landa på 9,8 miljarder kronor detta år.

– En avsevärd del av dessa kostnader kommer att avräknas mot biståndet, sa migrationsminster Anders Ygeman under en pressträff för drygt en vecka sedan. 

Skickade öppet brev till regeringen

Det uttalandet har fått det att börja koka rejält på många håll i biståndsvärlden. 49 organisationer på biståndsplattformen Concord har nu skrivit ett öppet brev till regeringen. ”Det är uppseendeväckande att regeringen i dagens värld ens kan överväga att minska biståndet med tanke på den eskalering av de globala behoven som pandemikrisen, klimatkrisen och den globala demokratikrisen har gjort smärtsamt tydlig under senare år”, skriver de.

Organisationerna pekar på att det vid sidan av kriget i Ukraina också finns en rad andra kriser som eskalerat, vilket OmVärlden skrivit om tidigare. 

Kriser på många håll

I ett tidigare utspel i Aftonbladet skrev We Effect, Diakonia och Plan International Sverige att om biståndet sänktes från dagens 1 procent av bruttonational inkomsten till 0,7 procent så skulle det innebära att miljontals människor skulle drabbas.

I dag är 38 miljoner i akut behov av matbistånd i en snabbt växande kris i Västafrika på grund av torka. I Afghanistan och Jemen är 18 miljoner respektive 13 miljoner människor beroende av bistånd och samtidigt backar den demokratiska utvecklingen i många länder i världen. 

– Att ta från världens allra fattigaste för att täcka kostnader för andra utsatta är omoraliskt och kortsiktigt. Detta samtidigt som Sverige visar att vi har råd med att till exempel öka försvarsbudgeten. Biståndet är ett av Sveriges viktigaste verktyg för att på lång sikt göra världen mer rättvis, jämlik och hållbar. En sån här nedskärning skulle vara en katastrof för miljoner människor, kommenterar Lena Ingelstam, generalsekreterare på Diakonia. 

Regeringen har dock ännu inte fattat något beslut om avräkning av biståndet. Enligt Migrationsverket finns det flera olika scenerarier om hur många ukrainska flyktingar som kan tänkas komma i år. Osäkerheten om vilka kostnader det kan leda till är därför stor. 

Även regeringarna i Norge och Danmark överväger att finansiera flyktingmottagandet med avräkningar i biståndet, skriver den norska tidningen Bistandsaktuelt.

Ukrainska gränsvakter i staden Uzhhorad, nära gränsen till Slovakien, hjälper flyktingar att bära väskor. Fyra miljoner har nu lämnat Ukraina sedan kriget startade, enligt UNHCR, och nu har en debatt om hur flyktingmottagande ska finansierats dragit igång.

Fakta om bistånd

Sveriges totala bistånd motsvarar cirka en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). 

I år uppgår Sveriges internationella bistånd till 51,9 miljarder kronor, varav 49,3 miljarder hanteras av Sida. Det finns också andra delar i statsbudgeten som räknas som bistånd, till exempel kostnader för mottagande av asylsökande i Sverige och Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd. Denna del av biståndet uppgår 2022 till totalt 5,5 miljarder kronor. Allt detta ingår i den så kallade biståndsramen på 57,4 miljarder kronor som motsvarar en procent av Sveriges beräknade bruttonationalinkomst (BNI).

 

Vad som räknas som bistånd är definierat av en kommitté inom OECD som förkortas DAC, Development Assistance Committee. De tar fram riktlinjer för hur bistånd ska användas. Enligt deras regelverk är det möjligt att göra avräkningar i biståndsbudgeten för ett land som till exempel tar emot många flyktningar. 

 

Källa: Sida

Mer läsning

Ann Linde presenterade regerings utrikespolitik för riksdagen 2022.

Valet 2022: Majoritet för fortsatt feministisk utrikespolitik

Fem av riksdagens åtta partier står fortsatt för en feministisk utrikespolitik som den är utformad idag. S vill lägga i ytterligare en växel och KD menar att innehållet är viktigare än terminologin. Fram tills valet den 11 september tar OmVärlden upp ett biståndsområde i veckan. Denna gång handlar det om den feministiska utrikespolitiken.