Matpriserna: Spekulation på finansmark­naden ökar svälten

De höga priserna för spannmål i samband med kriget i Ukraina är, som vi tidigare rapporterat, ett stort hot för stora delar av världens fattigaste som är beroende av basföda som vete och majs. Enligt Världsbankens bedömning innebär varje procents höjning av matpriser risk för att ytterliggare tio miljoner människor hamnar i fattigdom. World Food Programme  uppskattar att 276 miljoner människor i dag lever nära svältgränsen. 

Än så länge råder ingen större brist på spannmål i lager. Det som driver upp priserna är oron om att det kan bli brist i framtiden. Farhågan är att kriget innebär att Ukraina inte kan skörda och skeppa ut sitt vete samt att handeln även begränsas från Ryssland.

Spekulationerna pågår dygnet runt i världen på olika börser för råvaror. När det gäller vete till stor del på Chicago Board of Trade. På den så kallade terminsmarknaden möts köpare och säljare av vete, majs, korn och andra livsmedelsprodukter. Handel med terminer är till för att lantbrukare, spannmålsuppköpare och livsmedelsproducenter ska kunna ha framförhållning i sina kostnader och leveranser och på det sättet minska risken i sina verksamheter.

Men på samma marknad släpps även aktörer in som enbart spekulerar i prisförändringar och där har de tjänat stora pengar. En börshandlad fond som exempelvis Teucrium Wheat Fund , en vetefond som säljs på Nasdaq, reagerade blixtsnabbt när Ryssland attackerade Ukraina. Kursen gick upp med 51 procent bara på en vecka. 

L&G All Commodities UCITS ETF USD, en finansiell produkt med en del innehav i jordbruksprodukter säljs av bland annat Avanza har de senaste 12 månaderna  gått upp med 61 procent, det samtidigt som aktieindex för Stockholmsbörsen största bolag ligger på minus 8,5 procent under samma tid.

Tydligt är också att de stigande vetepriserna har fått allt fler spekulanter att söka sig till denna lockande marknad. Enligt tidningen Lighthouse Report var det redan i april cirka 110 miljarder kronor insatta på så kallade ETF (Exchange traded funds) för jordbruksprodukter. Under hela 2021 var samma summa 2,1 miljarder kronor.

Osäkerheten är i sig en faktor som driver upp priser. Det undersökande journalistkollektivet Follow the Money har i samarbete med Lighthouse Reports, Der Spiegel, The Continent  och den indiska nyhetsplattformen The Wire granskat marknaden. Deras slutsats är att spekulation fördyrar maten ytterligare vilket drabbar de allra fattigaste. 

Den analysen gjorde även svenska regeringen 2017. Då gav regeringen direktiv till AP-fonderna och handel i fonder som till någon del består av råvaror förbjöds. 

”Det kan ifrågasättas om det är moraliskt försvarbart att göra direktplaceringar i råvaror som livsmedel, eftersom det kan anses att sådana placeringar kan leda till ökade matpriser och därmed särskilt drabba fattiga och redan utsatta grupper bland jordens befolkning”, skrev regeringen i sin promemoria.

Marco Herman, jurist på Oxfams Brysselkontor som bevakar ekonomi och juridik inom EU, håller med om slutsatsen. 

– För de som spekulerar i prisuppgångar och är på marknaden enbart för att tjäna pengar blir signaler om högre priser en självuppfyllande profetia. Den stärks ju fler som tror samma sak och som satsar på att det ska bli så. På det sättet snedvrids hela marknaden. Prissättningen blir inte relevant för råvaran som handlas, säger Marco Herman. 

Han är noga med att inte kalla denna handel för investeringar. 

– En investering är pengar som gör nytta i ett företag, likt aktier. Men detta är ren betting i  prisförändringar som leder till att en känslig marknad blir oerhört volatil. Det skapar problem för alla förutom för spekulanterna. De kan tjäna mer när det rör sig häftigt upp och ner. 

Myndigheter i både USA och i EU har sedan 2008 varit medvetna om problemet. De har velat begränsa den finansiella spekulationen kring råvaror. Men enligt Marco Herman har de motarbetats av olika lobbyister från finansvärlden som fått stöd från politiker som ogillar regleringar.  

EU har sedan 2020 delvis reglerat marknaden och begränsar antalet kontrakt som en icke-kommersiell aktör kan köpa. Marco Herman säger att det är en quick fix som inte lever upp till syftet. 

– Det har kanske dämpat spekulationen hos aktörer i EU men de är desto mer aktiva i USA där man inte lyckats få igenom särskilt stora begränsningar för denna typ av spekulation och det är i USA de stora volymerna handlas. I USA är det större motstånd för denna typ av regleringar

Även i Sverige finns det banker och finansinstitut som tillhandahåller placeringar i spannmål och andra jordbruksprodukter, så kallade soft commodities. Hos Avanza var det ett stort tillflöde av köpare i samband med Ukrainakriget. Under mars månad handlade 1 800 kunder till en omsättning av 172 miljoner kronor. Månaden innan var det 62 miljoner kronor. Under helåret 2022 köptes och såldes instrument i enbart vete för 255 miljoner kronor. 

Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza säger att de inte haft någon diskussion om att ta bort dessa fonder i sitt utbud.

– Jag ser inte att det är vår fråga, Om de är noterade ska det gå att handla via oss. Vi kommer inte att gå in och förbjuda våra kunder att handla instrument som är noterade. Det är enligt min mening upp till politikerna att reglera. Det vi kan göra är att utbilda våra kunder att göra så kloka och genomtänkta beslut som möjligt.

Men anser du att det är rätt att tjäna pengar på spekulation som driver upp priset och leder till att fattiga inte får mat på bordet? 

– Det är svår fråga. Man kan tycka att i den situationen som nu råder att det är något vi bör debattera, och kanske lägga locket på under en tid. Men det är som sagt en fråga för politikerna att besluta, säger Nicklas Andersson.

Den svenska hedgefonden Antiloop spekulerar i jordbruksprodukter. I marknadsföring av fonden har vd Anna Svahn lyft fram att det är sätt att öka avkastningen i fonden när det går sämre för aktier. I en intervju gjord i programmet Trading Direkt berättar hon att hedgefonden innan Ukrainakriget var tungt investerad i råvaror men att hon inte handlade vid krigsutbrottet : ”För jag vill avsiktligen inte profitera på att människor dör”,

OmVärlden har bett Anna Svahn att förklara vad hon menar och berätta om utvecklingen för fonden sedan krigsutbrottet. Vi har inte fått något svar.