Som väntat så kom regeringen med åtstramningsbesked i biståndsbudgeten. Den nya regeringen slopar målet om att avsätta en procent av bruttonationalinkomsten till bistånd. En treårig budget på 56 miljarder kronor per år införs istället. I praktiken blir det en minskning.
– Besparingen blir ungefär 7,3 miljarder nästa år och det ökar åren framöver, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) under presentationen av budgeten.
Besparingarna på biståndet ska tillsammans med slopandet av byggsubvention, återställandet av reseavdrag och avskaffandet av elbilsbonus ge regeringen ett reformutrymme på 35 miljarder kronor.
Enligt regeringens föreslagna budget är den totala biståndsramen alltså 56 miljarder kronor per år 2023, 2024 och 2025. Av detta uppgår det internationella biståndet till 47,2 miljarder kronor 2023, vilket sedan höjs till 49,8 miljarder och 49,9 miljarder de två efterföljande åren.
Exakt hur Sida kommer att påverkas av den nya biståndsbudgeten är ännu oklart. Det kommer att framgå då regeringen kommer med sitt regleringsbrev, vilket brukar vara strax innan jul. Men eftersom den nya regeringen precis tillträtt kan det bli något senare.
Maxtak för avräkningar
En av årets stora debatt har varit avräkningarna från biståndet. Staten har använt biståndsmedel för att finansiera flyktingmottagande. Det är förenligt med de regler som OECD har satt upp för vad som får räknas som bistånd. Men den tidigare socialdemokratiska regeringen fick stark kritik för detta. Den nya regeringen uppger att avräkningarna får uppgå till maximalt 8 procent av biståndsbudgeten.
– Det välkomnar vi och vi vet att Kristdemokraterna kämpat hårt för att uppnå det, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.
Samtidigt är han kritisk till andra delar av budgeten. Erik Lysén säger att det blir kraftiga sänkningar av biståndet de kommande åren. För år 2023 är minskningen 7,3 miljarder, men för år 2025 är minskningen 12 miljarder kronor, jämfört med om biståndet hade varit en procent av BNI.
– Det är mycket pengar som man drar ned med, säger han.
Oklarheter i budgeten
Erik Lysén säger att de tematiska och geografiska prioriteringarna inte anges i budgeten. De lär komma först i regleringsbrevet.
– Men i det regeringen skriver ser vi ändå en oroväckande förskjutning. I praktiken införs nästan ett nytt mål för biståndet som ska användas för att öka återvandring och minska migration. Det ryms inte under det nuvarande biståndsmålet. Det är oroväckande eftersom biståndet används för att gynna svenska migrationspolitiska intressen och inte övergripande fattigdomsbekämpning och demokratistöd, säger han.
Flera gånger har den nya regeringen deklarerat att mer bistånd ska gå till Ukraina. Igår deltog till exempel biståndsminister Johan Forssell i en Ukrainademonstration i centrala Stockholm. Där underströk han ännu en gång att regeringen ska göra stora biståndssatsningar där.
Svenska Kyrkan har flera projekt i Ukraina, men enligt Erik Lysén genomsyras hela biståndsbudgeten av satsningar på Ukraina och närområdet.
– Ukrainabiståndet är viktigt, men det får inte ske på bekostnad av andra viktiga insatser för att möta globala utmaningar.
Samtidigt anser han att det finns en hel del bra formuleringar om demokratibistånd och stödet till civilsamhället samt att flickors och kvinnors rättigheter fortsatt ska prioriteras.
– Men frågan är hur det går ihop med prioriteringar på närområdet och minskningar av de globala stöden till FN som har stora globala program inom dessa områden, säger Erik Lysén.
Bistånd som verktyg
Petra Tötterman Andorff, ordförande för plattformen Concord Sverige skriver till OmVärlden att de också oroas över neddragningarna av budgeten.
”Budgeten påvisar också tydligt att regeringen ser biståndspolitiken som ett verktyg för att “driva och främja” svenska intressen, vilket inte är förenligt med Sveriges internationella åtaganden.”
Även Concord saknar flera viktiga punkter i budgeten för nästa år. Petra Tötterman Andorff skriver:
”Nu saknas uppgifter om fördelning av budgeten på olika poster inom biståndsverksamheten, vilket gör det svårt att avgöra hur tydliga de förändringar och prioriteringar är som beskrivs enbart i skrift. När regeringen redovisar resursfördelningen tydligare i kommande beslut kan vi ta tydligare ställning.”
Martin Nihlgård, generalsekreterare för IM, Individuell människohjälp, skriver i ett mejl till OmVärlden att han anser att budgeten är otydlig.
”Det finns ett stort antal skrivningar om olika prioriteringar, men inget som pekar på vad som ska satsas mer på än något annat. Regeringens tal om transparens i biståndet gäller tydligen inte den egna budgeten.”
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
