Nödrop från hbtqi-personer i Afghanistan

Sverige hjälpte till att evakuera hbtqi-aktivister i samband med talibanernas maktövertagande. Samtidigt nekas en stor del av dessa asyl i Sverige och i Afghanistan hårdnar förtrycket. Homosexuella gömmer sig för att inte bli fängslade.

Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL, är förtvivlad. Varje vecka får hon brev och mejl skickade från hbtqi-personer som lever i Afghanistan och som vill komma därifrån.

– Det är oerhört tunga vittnesmål där de ofta i detalj berättar om vad de utsätts för och vad det riskerar att utsättas för. Även tidigare, innan talibanerna kom till makten, var det förbjudet att vara homosexuell, men nu är det förenat med livsfara. Bilden jag fått är att talibanerna satt in särskilda styrkor som jagar rätt på hbqti-personer, säger Aino Gröndahl.

I vittnesmålen till RFSL och en rapport från Human Rights Watch och Outright, som bygger på intervjuer med 60 hbqti-personer i Afghanistan, framkommer det att hoten nu inte bara kommer från talibanska poliser utan även att deras egna släktingar, grannar. Till och med partners är med i klappjakten eftersom de annars själva hotas till livet. Bevisligen är det svårt att lita på någon som hbqti-person i dagens Afghanistan.

Så här beskriver en homosexuell man i Mazar-e-Sharif sitt liv i ett brev till RFSL.

”När talibanerna kom till Kabul förlorade jag mitt arbete, jag får många hemska meddelanden från okända adresser. Mina familjemedlemmar och gamla vänner vill ha mig arresterad så talibanerna kan döda mig. Nu har jag inget skydd och inga pengar att migrera till ett annat land. Talibanerna dödar militärer, homosexuella, människorättsförsvarare varje dag. Nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag ser två möjligheter, att tas till fånga och dödas av talibanerna eller kanske självmord. Om du kan hjälpa mig snälla! Snälla du! Snälla du! Jag är väldigt desperat.”

I ett annat brev skriver en homosexuell man:”Talibanerna letar efter mig från hus till hus. De gick till min familj och hotade
att döda dem om de inte hittar mig. De sa till mina föräldrar att jag var en skam för islam och Afghanistan. Homosexuella riskerade tidigare fängelsestraff, nu med talibanerna vid makten är det officiella straffet enligt sharialagar antingen döden genom stening eller "väggstötning" - att begravas under spillrorna”.

Gömmer sig

Ofta vädjar de om hjälp att komma ut ur landet, men Aino Gröndahl konstaterar att situationen är hopplös för de flesta.

– De gömmer sig och fruktar att fängslas om de går till en ambassad eller annan inrättning för att söka hjälp med till exempel en rese- eller id-handling.

Ofta vädjar de om hjälp att komma ut ur landet, men Aino Gröndahl konstaterar att situationen är rätt hopplös för de flesta av dem. Det alternativ som återstår är att med flyktingsmugglare ta sig landvägen över Iran till Bosnien och sedan vidare till Europa. Men det är en rutt som inte ger någon garanti för att komma in i EU eftersom det finns många hinder längs vägen.

I Iran betraktas också homosexualitet som ett brott som kan resultera i dödsstraff. I slutet av januari i år avrättades två män genom hängning enligt uppgifter från Human Rights Network i Iran.

Skulle hbqti-personer från Afghanistan trots allt lyckas ta sig till Sverige, tror Aino Gröndahl inte att de har så stora chanser att få asyl och uppehållstillstånd.

– Kommer de inte som kvotflyktingar utan söker asyl här är risken stor att de nekas, som de andra hbqti-personer från Afghanistan som redan finns i landet och som år efter år nekas uppehållstillstånd eftersom migrationsmyndigheterna i sina trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningar ofta inte tror på att de är homosexuella eller har en viss könsidentitet, säger Aino Gröndahl.

91 procent avslag

Särskilt svårt är det för asylsökande som efter att ha fått avslag åberopar hbqti-skäl som nya omständigheter i en ansökan om verkställighetshinder av utvisning.

– I en rättsutredning, där jag granskade över 2 000 beslut och domar mellan 2012 och 2020, fick 91 procent avslag inom ramen för en - mot alla odds - beviljad ny prövning av hbtqi-asylskäl, vilket är en hårresande siffra. Så såg det inte ut för tio år sedan när jag började arbeta med dessa frågor, säger Aino Gröndahl.

Hon tror inte att migrationsmyndigheterna ändrat sin inställning till att bevilja ny prövning efter talibanernas maktövertagande.

– Eftersom de ofta inte anser att personerna gjort sannolikt att de är hbtqi-personer, så spelar det ingen roll hur mycket situationen förvärrats för den gruppen i Afghanistan.

Kraven som ställs i prövningarna är den som söker ska ha vissa erfarenheter och kunna tala om sin sexuella läggning och könsidentitet på ett särskilt sätt, annars anser migrationsmyndigheterna inte att de är trovärdiga.

Det rör sig, enligt Aino Gröndahl om väldigt specifika krav som att kunna redogöra för en inre känsloprocess fram till självinsikt. Det ställs även ofta krav på att kunna mycket om hbqti-frågor och att vara engagerad i en hbqti-organisation.

– En flykting som inte har ett biträde som kan dessa frågor och som kan förbereda dig på vad migrationsmyndigheterna kräver löper stor risk att få avslag. säger Aino Gröndahl.

Migrationsmyndigheterna tycks misstänka att människor som ansöker om en ny prövning hittar på att de är hbqti-personer för att få stanna. Kan det finns skäl att misstänka det?

– Det går förstås aldrig att utesluta. Men jag tror inte att det är många som säger att de är hbqti-personer utan att vara det. Det kan ju innebära en risk även i Sverige, att man blir utsatta av sina landsmän. Det stora problemet är inte att folk ljuger utan att så många hbtqi-asylsökande, som har ett skyddsbehov och därmed rätt till skydd, i stället blir nekade utifrån otillåtna avslagsmotiveringar, säger Aino Gröndahl.

Aktivisterna valde Kanada

I augusti 2021 när talibanerna invaderade Kabul gjordes en del insatser för att evakuera hbqti-aktivister där även Sida var delaktiga.

Då ska 142 människorättsförsvarare och tjänstemän, inklusive hbtqi-aktivister, fått hjälp att lämna landet och kunna fortsätta verka i exil genom en särskild evakueringsinsats.

Enligt uppgifter från Stephanie Blum på organisationen Open Governnment Partners så valde de flesta, efter att ha talat med en jurist, att åka till Kanada där regeringen erbjöd dem uppehållstillstånd. Evakueringen i Afghanistan genomfördes av Front Line Defenders, en organisation med bas i Dublin, var med och bistod när svenska myndigheter evakuerade.

Adam Shapiro, kommunikationschef på Front Line Defenders säger till OmVärlden att man nu inte längre har särskilt mycket kontakt med hbqti-personer i Afghanistan.

– De gömmer sig, har gått under jorden. Allt det arbete som tidigare bedrevs har helt upphört. Man är även oroliga för att ha kontakt med internationella organisationer eftersom det finns en risk för att de är avlyssnade, Talibanerna kontrollerar telekommunikationerna, säger Adam Shapiro.

FOTNOT:
”Jag räknar mina dar”. Läs intervju med Rashid, homosexuell man som gömmer sig i en källare i Mazar-e Sharif. Där har han suttit i sex månader. Kommer i OmVärlden den 17 februari.

Mer läsning