Det tyska parlamentet, Bundestag, antog i juni en ny lag som ställer krav på att företag måste ta ansvar för övergrepp på mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan.

Det tyska parlamentet, Bundestag, antog i juni en ny lag som ställer krav på att företag måste ta ansvar för övergrepp på mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan.

Norge och Tyskland kräver att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter

EU:s lag om krav på företags ansvar för mänskliga rättigheter skjuts på framtiden. Samtidigt klubbar Tyskland och Norge egna lagar, medan Sverige väntar på EU, som måste skynda, säger Amnesty International Sverige. 

Publicerad:

Med bara en natts mellanrum röstade parlamenten i Tyskland respektive Norge i slutet av förra veckan igenom lagar som kräver att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan, så kallad Human rights due diligence (HRDD). I den tyska Förbundsdagen fick förslaget stöd av en stor majoritet fredagen den 11 juni.

Den tyska lagen träder i kraft 2023. Den innebär att företag genom hela sin leverantörskedja måste utreda riskerna för att mänskliga rättigheter kan påverkas negativt eller att miljön förstörs. 

Lagen är ett viktigt steg i rätt riktning, men det förslag som till slut antogs är en urvattnad version av det ursprungliga, enligt Ulrika Sandberg, sakkunnig i företag och mänskliga rättigheter hos Amnesty International Sverige.

En stor fråga för civilsamhället när det gäller den här typ av lagstiftning är vilka straffåtgärder som skrivs in i lagarna och som kan användas mot företag som bryter mot dem. I Tysklands fall kommer en tilläggslag att arbetas fram, som ska definiera mer kring rättsliga åtgärder och hur de som drabbats kan föra sin talan.

Norge bötfäller lagbrott

Den lag som antogs i Norge, torsdag den 10 juni, har böter som straff för företag som inte utreder och åtgärdar HRDD i enlighet med bestämmelserna.

– De kan inte avkrävas ansvar i domstol, det är en del av vår kritik mot den lagstiftningen, säger Ulrika Sandberg.

HRDD-lagstiftning utreds just nu i flera länder. Före Norge och Tyskland har bland andra Frankrike och Nederländerna stiftat liknande lagar. I det senare fallet med fokus på barnarbete. Även Storbritannien och Schweiz har stiftat egna lagar.

Sverige har valt att inte ta fram en egen lagstiftning utan inväntar en gemensam lag för hela EU. En sådan är på gång och i mars ställde sig EU-parlamentet med stor majoritet bakom förslaget.

EU-kommissionen har sagt att ett lagförslag ska vara klart innan semestrarna, men har nu skjutit upp det till sannolikt september.

– Vi vet inte riktigt varför. Kanske kan det bero på att det pågår lobbying från starka företag som inte tycker om idén, säger Ulrika Sandberg.

Hennes teori får stöd av en artikel som tidningen Politico publicerade i maj.

– EU-kommissionen behöver titta på de här lagarna och lägga in en högre växel, säger Ulrika Sandberg. 

Högre svensk röst i EU

I EU är det viktigt att Sveriges röst hörs mer. Det krävde ett antal företrädare nyligen i en debattartikel i OmVärlden. En av frågorna som diskuteras är om det ska bli möjligt att på olika sätt införa sanktioner mot företag som bryter mot lagstiftningen.

I början av året lämnade flera organisationer ur det svenska civilsamhället över fler än 21 000 namnunderskrifter till utrikeshandelsminister Anna Hallberg, med krav på en svenska HRDD-lagstiftning. Bakom kampanjen stod 41 företag och 61 fackförbund och organisationer.

Mer läsning