Nu tar Indien över som världens folkrikaste land

När Apple i höstas meddelade att de skulle flytta sin tillverkning av flaggskeppet Iphone 14 från Kina till Indien var det få som höjde på ögonbrynen. Ett väntat drag. Flera analytiker spekulerade i om Indien nu tar över som ”världens fabrik”.

Kina har haft några tuffa år. Hårda nedstängningar på grund av pandemin, en fastighetskris och dyrare arbetskostnader. Dessutom ett spänt politisk läge mellan Kina och USA. Det har gjort att fler investerare sneglat efter alternativ. Vågskålen börjar allt mer tippa till Indiens fördel, enligt flera investerare. 

Till skillnad ifrån Kina finns en ung växande befolkning. En sjättedel av alla i arbetsför ålder i världen (15-64 år) kommer att fram till 2050 vara indier, enligt tidskriften The Economist. En stor befolkning är lika med en stor marknad för företag som både vill sälja varor och köpa arbetskraft.

Någon gång i april bedömer FN att den indiska befolkningen blir 1,428 miljarder och blir därmed större än Kinas som då beräknas ha en befolkning på 1,426 miljarder. Dessutom växer den indiska ekonomin snabbt till skillnad ifrån den kinesiska som tvärt bromsat in. 

– När Kinas tillväxt sjunkit dramatiskt så söker man alternativ och Indien blir därmed ett mer attraktivt alternativ för investeringar, säger professor Sten Widmalm, statsvetare på Uppsala universitet. 

Att Indien nu tar allt större plats får dock flera konsekvenser. Sten Widmalm är orolig för utvecklingen. Vissa – som svenska regeringen – betecknar fortfarande Indien som världens största demokrati. Den beskrivningen är i dag allt mer omtvistad. 

Forskningsinstitut V-Dem, på Göteborgs universitet, är världsledande då det kommer till demokratimätningar och de betraktar inte längre Indien som en demokrati.

Sedan 2014 – då hindunationalistiska BJP vann valet – har det skett en dramatisk tillbakagång för demokratin. Mediernas, akademikernas och civilsamhällets frihet har beskurits. Rättssystemet har gjorts om och hindunationalismen växt sig stark.

– Det finns en risk att regimens legitimitet förstärks då investeringarna ökar, varnar Sten Widmalm.

2024 håller Indien parlamentsval och landets premiärminister Nerandra Modi (BJP) och dess nationalistiska auktoritära politik har nu ett fortsatt starkt stöd.

Länderna i regionen har nu att förhålla sig till en icke demokratisk stormakt.  

När Indien passerar Kina befolkningsmässigt uppstår en annan fråga. Borde inte landet få en permanent plats i FN:s säkerhetsråd? I dag har USA, Storbritannien, Frankrike och Ryssland – segrarna i andra världskriget – en permanent plats. Den femte permanenta platsen har Kina som länge varit världens folkrikaste nation. Att Kina snart blir omsprungna gör att frågan om säkerhetsrådets sammansättning troligen blir allt mer omdiskuterat, särskilt eftersom Rysslands plats där nu också ifrågasätts.

Det finns även goda grunder att fundera över varför Storbritannien och Frankrikes ska ha kvar sina platser, vars andelar i den globala ekonomin nu dalar. 

Förra året, 2022, blev Storbritannien omsprungen av Indien som tog över platsen som världens femte största ekonomi. Om prognosmakare, som Internationella valutafonden (IMF), får rätt så passerar den indiska ekonomin Tyskland 2027 och troligen Japan 2029. Indien kommer då att vara den tredje största ekonomin i världen, efter USA och Kina. 

I egenskap av världens folkrikaste nation och med en starkt växande ekonomi kan de kräva större inflytande i internationella organisationer. Ett exempel är IMF. I dag har både Frankrike och Storbritannien fler röster där än Indien. 

Indiens växande internationella ambitioner får även andra uttryck. De använder allt mer bistånd för att forma omvärlden på ett sätt som gynnar dem. Trots att fattigdomen är stor så tar Indien sedan några år tillbaka knappt emot bistånd från andra länder (frivilligorganisationer ger dock ännu stöd). I stället har de ökat sitt bistånd. 

– Det är delvis ett medel för ökat inflytande, säger forskaren och Indienexperten Henrik Chetan Aspengren på Utrikespolitiska institutet.

Indien vill, enligt honom, skylta med sin expertis i bland annat de länder i närheten som avkoloniserats. Det har man gjort under lång tid, sedan 1960-talet. Men nu accelererar de sitt utvecklingsarbete och inleder ofta samarbete med andra givarländar; som till exempel USA, Kanada, Schweiz och Norge. 

Stödet går oftast till länder och regioner som Indien har goda relationer med men vill öka sitt inflytande i ytterligare. Till exempel södra Afrika, önationer i Indiska Oceanen, samt grannländer som Afghanistan och Bangladesh. För första gången har nu Indien också gett humanitärt stöd till ett land i Europa; Ukraina. 

Enligt Henrik Chetan Aspengren uppgick det indiska biståndet till motsvarande 19 miljarder kronor 2020, året då pandemin startade. Den siffran är inte helt jämförbar med de siffror som länder vanligtvis rapporterar in till OECD/DAC. Den ger dock en fingervisning av storleken på stödet, som är större än till exempelvis Australien men mindre än det svenska biståndet som detta år blir 56 miljarder kronor.

När fler personer arbetar i ett land leder det vanligtvis till ökad tillväxt. En ung växande befolkning och fler investeringar samt en hög tillväxt talar därför för att Indien får ett allt större internationellt inflytande. Men det finns ingen lagbundenhet i en sådan utveckling. För landet står också inför stora problem. Om det inte skapas nya jobb i tillräcklig snabb takt kan missnöje spridas snabbt och spä på en politisk oro.  De senaste 16 månaderna har arbetslösheten stigit och i december låg den officiella siffran kring 8,3 procent. 

Arbetsmarknaden har dessutom de senaste åren präglats av strejker och konflikter mellan fackföreningar och regeringen. Att nio av tio indier jobbar inom den informella ekonomin och att endast en av fem kvinnor i arbetsför ålder arbetar, innebär att många står utanför de sociala trygghetssystemen. Ett annat problem är att utbildningsnivån är betydligt lägre än i Kina.

Många utmaningar kvarstår för världens snart folkrikaste nation.