Den andel av Sveriges bistånd som går till att stödja jordbruk, till exempel i Uganda, räcker inte till om världen ska utrota all hunger till år 2030. 

Den andel av Sveriges bistånd som går till att stödja jordbruk, till exempel i Uganda, räcker inte till om världen ska utrota all hunger till år 2030. 

Ny rapport: "Fördubbla Sveriges biståndsandel till jordbruket"

De senaste 35 åren har den andel av biståndet som Sverige lägger på jordbruksutveckling minskat från 9 till 2,6 procent. Det framgår av en ny rapport som rekommenderar regeringen att vända på utvecklingen.

Publicerad:

I en debattartikel här på OmVärlden uppmanar biståndsorganisationen We Effect den svenska regeringen att fördubbla den andel av biståndet som går till att stödja jordbruk. Anledningen är att Sverige aktivt bör medverka till att förebygga hunger på lång sikt, skriver We Effects generalsekreterare Anna Tibblin tillsammans med verksamhetschefen på Vi-Skogen, Eva Åberg.

Bakom debattartikeln ligger en ny rapport från organisationerna, Rätten till mat. I rapporten redovisas hur den andel av Sveriges bistånd som går till jordbruk minskat från 9 procent 1984 till 2,6 procent 2019. Sammanställningen har gjorts av biståndsmyndigheten Sida.

– Vi har lagt ner mycket arbete på att räkna fram den här siffran 2,6 procent. Det har av olika skäl inte varit lätt och vi hittar inte heller något skäl till att det minskat. Vi ser gärna att Sida svarar på varför det ser ut så här, när vi nu går in i den värsta matkris världen skådat. Det är bra att Sverige stödjer livsmedelsorganet WFP, men vad gör vi med vårt långsiktiga bistånd?, säger Anna Tibblin till OmVärlden.

I rapporten hävdar organisationerna att det är dyrt att vara fattig. Om en svensk lade lika stor andel på matinköp som en person i Tanzania skulle det handlar om 12 400 kr i månaden.

I Sverige lägger den fattigaste fjärdedelen av befolkningen 16 procent av sin inkomst på mat och den rikaste fjärdedelen 7 procent. Motsvarande siffror i Moçambique är 63 respektive 15 procent.

Enligt Anna Tibblin handlar dessa skillnader om att de som lever i fattigdom har mindre disponibel inkomst. Hon säger att maten i till exempel flera länder i Afrika är dyrare än i Sverige. Det är dessutom svårt att köpa billigare storpack om man inte har så stor inkomst.

– Den andra delen i det här är att fattiga är beroende av jordbruk för att överleva. Om man odlar för sin egen försörjning så måste man också sälja lite mat för att få pengar till att köpa andra varor. Det gör att när du sedan inte längre har mat kvar i skafferiet så måste du handla mat, som du kanske själv producerat, men som nu säljs till ett högre pris för att efterfrågan ökat. Det handlar i grunden om att fattiga människor inte har marginaler, säger Anna Tibblin.

Fler leder av svält

Ett av de 17 globala mål för hållbar utveckling, som alla världens länder antog 2015, är mål 2 som handlar om att utrota hunger. I september i år varnade FN:s jordbruksorgan, FAO, för att världen är mycket långt från att uppnå målet till år 2030. Enligt FAO levde förra året var fjärde människa på jordklotet med en osäker tillgång till mat.

På grund av covid-19-pandemin riskerar antalet människor i världen som lever i svält att öka. Förra året levde 135 miljoner människor i svält, enligt FN. I år kan det röra sig om 265 miljoner människor.

För att vända denna utveckling rekommenderar We Effect att Sverige fördubblar den andel av biståndet som går till att stödja jordbruk. Det bör vara minst 5 procent av det totala biståndet, säger Anna Tibblin.

Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, säger i en skriftlig kommentar till OmVärlden att han välkomnar We Effects rapport. ”Hungerkrisen kommer aldrig lösas om vi endast skickar nödransoner, på sikt måste livsmedelssäkerhet och matproduktionen öka.”

Peter Eriksson lyfter de ökade stöd som regeringen och Sida i år har tillfört bland andra mottagaren av Nobels fredspris i år, FN:s livsmedelsprogram, WFP, på grund av utvecklingen under pandemin.

”Men det är viktigt att komma ihåg att Sverige, utöver Sidas bistånd till jordbruk, skogsbruk, fiske och landsbygdsutveckling som anges i rapporten, också ger stora kärnstöd (under 2020 drygt 1,1 miljarder kronor) till exempelvis WFP, FAO och IFAD som arbetar med både hunger, tryggad livsmedelsförsörjning och jordbruksutveckling.” IFAD står för den internationella fonden för jordbruksutveckling.

Enligt Peter Eriksson är det svårt att bryta ner det bistånd som Sverige kanaliserar via Sida i mindre beståndsdelar. Han säger att bistånd som inte kategoriseras som jordbruks-, skogsbruks- och landsbygdsutveckling också kan bidra till jordbruksutveckling och tryggad livsmedelsförsörjning.

Erik Halkjaer

Mer läsning

Vaccinering mot covid-19 i USA.

Avsnitt 125: Vaccin till alla

Trots stora vetenskapliga framgångar med att få fram vaccin mot covid-19 råder en kraftig global snedfördelning mellan vilka som får vaccinet. Gäster i OmVärldens sommarpodd är Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa, och Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser.