Nya rekordlönen för biståndschefen: 218 000 kronor i månaden

OmVärldens kartläggning över chefslönerna i biståndsbranschen toppas i år av Pasi Hellman, vd för Nordiska utvecklingsfonden. Under 2018 hade han en lön på cirka 218 000 kronor i månaden före skatt. Det är en bra bit över tvåan, Swedfund-vd:n, Maria Håkansson med 156 000 kronor i månaden, samt trean, Idea-chefen Yves Leterme, som med sina runt 149 300 kronor i månaden toppade förra årets kartläggning.

Gå direkt till lönelistan

Det är också den högsta lönen som OmVärlden hittills noterat i våra kartläggningar av chefslönerna i biståndsbranschen. Nordiska utvecklingsfonden, även kallad Nordic Development Fund, NDF, återkom inte förra året på OmVärldens fråga om vd-lönen.

Pasi Hellman, som tidigare var biträdande direktör för finländska biståndsmyndigheten och arbetat på finska beskickningar i Haag och Nairobi, tillträdde som vd för Nordiska utvecklingsfonden år 2012.

NDF är en nordisk samarbetsorganisation som arbetar med att underlätta klimatinvesteringar i låginkomstländer. Den största delen av finansieringen kommer från den svenska biståndsbudgeten och Sverige äger också störst andelar av fonden.

Pasi Hellmans förordnande gick ut i oktober förra året och han kommer att i augusti ersättas av svenska Karin Isaksson som sedan ett par år varit vd för Afrikanska utvecklingsbanken. Vice vd Leena Klossner är sedan november tillförordnad vd för NDF.

NDF:s styrelseordförande, Lars Roth, som är kansliråd på svenska utrikesdepartementet, UD, säger till OmVärlden att han anser att Pasi Hellmans lön är “för hög”.

– Från svensk sida tycker vi att den är för hög, säger han.

Varför ligger lönen den på den nivån?

– Det korta svaret på den frågan är att NDF, som är en väldigt liten organisation, följer den lönepolitiken som finns i Nordiska investeringsbanken som de delar byggnad med och där lönenivån ligger på motsvarande nivå. Det är den historiska förklaringen.

Enligt Lars Roth drev Sverige, vid tillsättningen av Pasi Hellman, att han skulle ha en lägre lön.

– Det misslyckades därför att alla beslut i fonden fattas med konsensus. Hans företrädare hade motsvarande lön och det är naturligtvis svårt att driva igenom en lönesänkning. Det vi lyckades med var dock att avskaffa ett bonussystem som man hade på plats innan Hellman tillträdde och hans lön har endast justerats med en procent i snitt per år i enlighet med inflationen i Finland.

Är det de andra nordiska länderna som vill ha den här typen av lönenivå?

– Vi har lite olika syn på det här mellan de nordiska länderna.

Hur tror du att allmänheten kommer att reagera på en lön på 218 000 kronor i månaden som finansieras med biståndsmedel?

– Det vill jag inte spekulera kring, men det är trots allt viktigt att jämföra med vad motsvarande löner ligger på i motsvarande organisationer. Trots allt är det en arbetsmarknad där antalet personer som kommer ifråga är begränsat. Så man måste titta på vad andra erbjuder.

Men är det inte extra känsligt när det handlar om biståndspengar?

– Ja absolut. Då ska man vara restriktiv.

Om man jobbar med bistånd, är det inte andra drivkrafter som ska styra än ekonomiska? Finns det en risk att för höga löner leder till felaktiga drivkrafter?

– När det gäller den nya rekrytering som vi har gjort nu, och som jag kan uttala mig om, så är det ett engagemang för klimat- och utvecklingsfrågor som varit den främsta drivkraften för Isaksson att söka jobbet.

Enligt Lars Roth kommer NDF:s nya vd Karin Isaksson få en något lägre lön, men hänvisar till NDF för exakta uppgifter. NDF:s kansli har inte återkommit med svar på vilken lön Karin Isaksson kommer att få.

Förra året avslöjade OmVärlden att lönelistans trea, den före detta belgiske premiärministern Yves Leterme, låtit Idea med biståndsmedel betala en upptaxering av hans inkomstskatt i Belgien. En extern utredningen riktade skarp kritik mot Letermes ledarstil som bland annat beskrevs som auktoritär. OmVärlden kunde också avslöja att Yves Leterme polisanmält den visselblåsare som slagit larm problemen på Idea. Yves Leterme avslutar sitt uppdrag i sommar.*

Läs om OmVärldens avslöjande och skandalen på Idea

Världen står inför stora utmaningar för att stoppa den globala uppvärmningen och minska fattigdom, vilket enligt FN kommer kräva enorma investeringar. Årets lönelista visar att att de biståndschefer som arbetar med finansiering av omställningen generellt sett toppar lönelistan i biståndsbranschen.

Precis som på förra årets lista tjänar direktörerna i branschen mer än både biståndsminister Peter Eriksson och Sidas generaldirektör Carin Jämtin.

Det lönar det sig att vara chef för myndigheter, statliga företag eller mellanstatliga organisationer i biståndsbranschen. Den absoluta majoriteten av cheferna som tjänar mest arbetar statligt i någon form. Lägst löner har chefer i icke-statliga organisationer.

Snittlönen för cheferna för de 20 organisationerna som toppar lönelistan var drygt 112 000 kronor i månaden, att till exempel jämföra med 66 900 kronor per månad, vilket är vad en riksdagsledamot tjänar. Eller cirka 76 000 kronor i månaden, vilket är snittlönen för en vd i Sverige, enligt Statistiska centralbyrå, SCB. Listans toppchefer visar på en hyfsat jämn könsfördelning, både kvinnor och män innehar ledande positioner med höga löner.

Snittlönen för de 16 cheferna för Sidas ramorganisationer låg förra året på 72 000 kronor i månaden. Dessa stora ramorganisationer har fleråriga avtal med Sida om att fördela ut pengar till civilsamhället, pengar som de delvis får från biståndsbudgeten via Sida, men även från medlemmar, andra externa givare eller från eget kapital.

Fem chefer hade en lön på över 80 000 kronor i månaden. Världsnaturfondens chef Håkan Wirtén sticker ut med sin lön, han tjänar 102 000 kronor vilket är högst bland ramorganisationerna och bland listans civilsamhällesorganisationer.

We effect och Vi-skogens nya chef, Anna Tibblin, har en lön på 88 000 kronor för tjänsten som generalsekreterare för båda organisationerna. Det är en sänkning med drygt 20 000 jämfört med sin företrädare, Anneli Rogeman.

– Vi gjorde flera förändringar i samband med chefsbytet på We Effect och Vi-skogen, bland annat bytte vi titeln från vd till generalsekreterare, och gjorde en översyn av lönen. Den sattes av styrelsen i samråd med Anna Tibblin, som själv önskade en anpassning av lönen, och vi bedömde att den var rimlig i förhållande till branschen, kommenterar We Effects styrelseordförande Tommy Ohlström lönesänkningen.

Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors har den lägsta månadslönen bland ramorganisationerna, den ligger på 47 850 kronor.

Afrikagrupperna använder sig av en solidarisk lönemodell med fem olika steg. Spannet mellan högsta lönen och ingångslönen ligger på ungefär 15 000 kronor. Solidaritetslönen gäller också för organisationens kontor i Johannesburg.

– Det finns olika sätt att tänka när det gäller lönepolitik, vår sektor går mer mot en professionalisering av lönerna. Visst kan det vara en utmaning att attrahera en mer senior arbetskraft. Men för oss handlar det om att lönen inte ska vara den primära drivkraften utan det ska vara den effekt som vi gör i samhället, säger Louise Lindfors, som gillar att cheferna är en i laget på Afrikagrupperna och som tycker det är viktigt med den här transparensen i biståndsbranschen, som hon också beskriver som en förtroendesektor.

Carl-Henric Grenholm, professor i etik vid Uppsala universitet, varnar för att det finns risker med att lönerna inom biståndsbranschen alltmer börjar likna lönerna inom näringslivet.

– Risken när olika biståndsorgan börjar tänka och fungera på liknande sätt som näringslivet, att man måste ha högre löner för att rekrytera kompetenta och skickliga ledare, är ju att man kan få en ledare som bara drivs av ekonomiska motiv vilket kan vara rentav olämpligt. Det som driver en som chef över en biståndsorganisation måste ju framförallt vara att man vill göra en insats för samhället, säger Carl-Henric Grenholm.

Läs hela intervjun med etikprofessor Carl-Henric Grenholm här

Förra året fanns även ordförande för OECD:s biståndskommitté Dac med högt upp på OmVärldens lönelista. Då var det svenska Charlotte Pettri Gornitzka som var ordförande och Sverige betalade lönen, enligt gängse sed. I dag är hon vice chef på FN-organet Unicef. Brittiska Susanna Moorehead har nu ordförandeposten och det är Storbritannien som betalar hennes lön. Sverige har, enligt tidigare biståndsminister Isabella Lövin, önskat att OECD-Dacs 30 medlemsländer ska samfinansiera ordförandens lön.

Svenska Postkodlotteriet, som delar ut pengar till biståndsorganisationer, avböjer att svara på frågor om deras chefslön, då de menar att de är ett lotteri och inte arbetar i biståndsbranschen.

– Ska vi vara med bör andra lotterier också vara det, eftersom deras överskott också går till ideell verksamhet, kommenterar Roger Magnergård, presschef på Svenska Postkodlotteriet.

Näringslivets internationella råd (NIR) väljer i år att inte delta eftersom de anser att de inte är del av biståndsbranschen på det sätt som avses även om de genomför vissa uppdrag med koppling till utvecklingssamarbete.

FN-organen UNDP Sverige och UNHCR:s Norra Europa-kontor lämnar inte ut uppgifter om individuella löner, utan hänvisar till FN:s officiella lönestatistik.

Jarl Hjalmarson Stiftelsen, Moderaternas biståndsorganisation, har efter upprepade försök inte återkommit med löneuppgift.

(månadslöner 2018, brutto, chefer inom biståndsbranschen)

(delvis 80 procent)

* växlingskurs 31/12 2018, 1 euro = 10,24248 svenska kronor

Lönelistan redovisar bruttolöner utan övriga förmåner. Lönerna gäller för år 2018 om inget annat redovisas. OmVärlden har i årets granskning täckt 62 organisationer, varav fyra valt att inte delta och en inte återkommit alls.

Biståndsbranschen inkluderar organisationer som tar del av den statliga biståndsbudgeten samt fristående filantropiska organisationer som verkar för global utveckling. De organisationer som under år 2018 uppfyllt något av nedanstående kriterier har inkluderats i biståndsbranschens lönelista:

1. Civilsamhällesorganisationer som tagit del av Sidas rambidrag.

2. Statliga aktörer som haft en egen budgetpost under utgiftsområde 7 ”Internationellt bistånd” i statsbudgeten eller till mer än 50 procent finansierasfinansierats av biståndspengar.

3. Myndigheter som fått mer än 40 miljoner kronor från biståndsbudgeten via samarbete med Sida.

4. Partianknutna hjälporganisationer som fått bidrag från Sida.

5. Biståndsrelaterade organisationer som redovisat intäkter på mer än 40 miljoner kronor under senare år samt av OmVärlden bedöms som inflytelserika och välkända av allmänheten i Sverige.

Mikael Färnbo

Louise Gårdemyr

*Texten är uppdaterad den 16/5 2019. I en tidigare version kunde man få intrycket att Yves Leterme fått sluta på Idea på grund av att biståndsmedel gått till att finansiera en upptaxering av hans privata inkomstskatt i Belgien. I ett mejl till OmVärlden understryker Ideas styrelse att en extern utredning konstaterat att betalningen till Yves Leterme inte varit formellt felaktig och att Leterme därefter på eget bevåg beslutat att inte ställa upp för ytterligare en femårsperiod.

*Texten är också korrigerad med rätt namn på Enhetschef för globala enheten, Universitets och högskolerådet, 25/9-2019.