Vårens hetaste biståndsfråga har varit avräkningarna på biståndet. Efter Rysslands invasion av Ukraina ökade flyktingmottagandet och regeringen beslutade att finansiera den större delen av detta via biståndsbudgeten. Det första beskedet var att avräkningen på grund av Ukrainakriget skulle bli 9,2 miljarder kronor.
Nu har det visat sig att antalet ukrainska flyktningar inte blev så stort som Migrationsverket först bedömde. Av det skälet så minskar nu regeringen avräkningen med 1,3 miljarder kronor, till 7,9 miljarder.
– Jag är glad att kunna ge besked om att regeringen nu säkrar stora delar av finansieringen till civilsamhället och till demokrati och mänskliga rättigheter, säger biståndsminister Matilda Ernkrans i en kommentar.
Det blir civilsamhällesorganisationer samt anslagsposten för mänskliga rättigheter och demokrati som kommer att ta del av pengarna. För anslagsposten Hållbar utveckling minskas får behålla 400 miljoner kronor mer än beräknat.
Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect, välkomnar beskedet men säger att det inte räcker.
– Världen behöver fler, inte färre, insatser för att motverka hungerkrisen som nu förvärras av kriget i Ukraina, säger hon i ett pressmeddelande.
Diakonias generalsekreterare Lena Ingelstam anser också att 1,3 miljarder är för lite.
– Biståndet behövs, och det behövs nu! Vi förväntar oss att regeringen återför minst det som man har tagit för mycket utifrån sitt eget system för avräkningar, vilket innebär att ytterligare 4,3 miljarder ska betalas tillbaka till biståndet, säger hon i ett pressmeddelande.
