Kritik efter regeringens brev till Sida: ”Vi har försökt träffa ministern”

I regleringsbrevet som regeringen nu kommit med så lämnas besked om hur Sida ska jobba under mandatperioden.

Ukraina får som väntat ett ökat stöd. Landet kommer att få bistånd i ”miljardklassen” och sannolikt hamna i toppen av länder som, räknat i kronor, får mest av Sverige, uppger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) till TT.

Biståndsmyndigheten får i uppdrag att senast den 15 februari 2023 komma med en analys om hur Sverige ska stärka Ukrainas samhällsfunktioner och en hållbar demokratisk, ekonomisk och miljömässig utveckling under perioden 2023–2027. Analysen ska ligga till grund för en möjlig ny strategi för Sveriges reform- och återuppbyggnadsstöd till Ukraina.

En annan förändring blir neddragningarna till flera FN-organ. FN:s program, som UNAIDS, UNDP, UNHCR och hjälporganisation för palestinska flyktingar UNWRA får minskade bidrag. En stor del av deras stöd kommer dock direkt från Utrikesdepartementet och inte Sida.

Summan som myndigheten kan använda till information och kommunikation minskar från 155 till 20 miljoner kronor.

– Det följer vår prioritering. Vi vill se fler matpaket och färre konferenser, säger Johan Forssell till TT.

Detta stöd går främst till att informera om svenskt bistånd, men även till granskningar och rapporter. De organisationer som påverkas mest blir troligen små organisationer som har en liten insamling.

ForumCiv, som har 200 organisationer från svenska civilsamhället som medlemmar, uppger att neddragningen kan få stora konsekvenser.

–  Det innebär att 40 projekt där vi vidareförmedlar pengar inom information- och kommunikationsanslaget inte kan genomföras. Det får oerhört allvarliga konsekvenser. Flera organisationer besitter unik expertis och kontakter med en särskild region eller land som till exempel Ukraina, Myanmar eller Palestina, säger generalsekreterare Anna Stenvinkel till OmVärlden.

Som regeringen tidigare meddelat knyts även biståndet närmare utrikeshandel. Sida får i uppdrag att se över hur biståndet ska användas som en ”hävstång” för att få in mer pengar för utvecklingsarbete till den privata sektorn.

Läkarmissionen uppger att det är positivt till att det svenska biståndet ska verka för att främja hållbara investeringar och företagande.

– Men vi ser dock med stor oro på minskad finansiering till några av de värsta humanitära kriserna i världen enligt International Rescue Committees årliga rankning, som Somalia, Sudan och Sydsudan, där Läkarmissionen finns på plats och mobiliserar för ett starkare stöd, säger Josephine Sundqvist, generalsekreterare på Läkarmissionen.

En av de största principiella förändringarna av biståndspolitiken är att Sida nu även ska jobba för att öka återvändandet av migranter, samt motverka irreguljär migration (personer som saknar rättslig status i ett transit- eller värdland). Myndigheten ska redovisa vad de gjort för att nå dessa mål senast den 31 maj 2023.

– Regleringsbrevet tydliggör det skifte som regeringen pratat om hela tiden. Biståndet går nu mot ett villkorande då det kommer till svensk migrationspolitik och svensk intressen för utrikeshandel, säger Henrik Fröjmark, vice ordförande för biståndsplattformen Concord.

I Concord ingår 81 organisationer inom civilsamhället. Ett 50-tal organisationer deltog i ett första möte om regeringens regleringsbrev. En återkommande kritik är att regeringen inte lyssnat på biståndsorganisationerna då de lagt om biståndspolitiken.

– Vi har under hösten försökt att få till stånd möten med ansvarig minister, Johan Forssell, för att diskutera det här frågorna men har inte kunnat göra det, säger Henrik Fröjmark.

Han hoppas att det ska bli en bättre dialog i framtiden, men tycker att det är problematiskt att regeringen inte lyssnat på synpunkter från de organisationer som jobbar professionellt med biståndsfrågor.

– Vi vill ju verkligen ha en konstruktiv dialog med regeringen. Det är otroligt viktigt och vi hoppas att vi kan få en bra dialog med ministern nästa år då den här politiken ska implementeras.

– Så går det till på alla andra områden, fortsätter han. Man genomför inte sjukvårdsreformer utan att kolla med expertisen om hur forskningsläget ser ut och vad som är viktigt. Det är viktigt att samma principer gäller för det här politikområdet också.

Henrik Fröjmark säger att han har arbetat med biståndsfrågor sedan 2006 och att det tidigare varit en god kontakt mellan biståndsorganisationer och såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar då regleringsbrev tagits fram. Den här gången upplever han att kontakten med regeringspartierna varit bra, men att det inte varit samma täta kontakt med Utrikesdepartementet och ministern som tidigare.

– Det kan bero på att regeringen precis tillträtt, men om man aviserar så stora förändringar är det extra viktigt med en bra dialog innan, säger han.

Concords första genomgång av regleringsbrevet visar också att anslagsposterna är ungefär som det såg ut efter att den Socialdemokratiska regeringen gjort avräkningar från biståndet.

– I praktiken har den nya regeringen tagit över de nivåer som den tidigare regeringen hade efter avräkningarna, säger Henrik Fröjmark.

Johan Forssells pressekreterare uppger att bistånds- och utrikeshandelsministern inte har möjlighet att ställa upp på en intervju för att svara på kritiken om att regeringen inte lyssnat på biståndsorganisationerna. I stället kommenterar biståndsministern kritiken i ett mejl:

”Jag har tagit del av den kritiken. Det är naturligt att alla som har intresse kring finansieringen vill göra sina röster hörda. Regeringen har gjort prioriteringar, där bland annat ökat stöd till civilsamhällesorganisationer ingår. Jag ser fram emot att träffa representerar för flera av dem i januari för dialog om hur vi fortsätter arbetet framgent.”

Artikeln uppdateras löpande.