Priset på vete och andra basråvaror har ökat och driver upp matpriserna.

Priset på vete och andra basråvaror har ökat och driver upp matpriserna.

Rekordhöga matpriser ökar risken för svält

Priset på mat har ökat kraftigt under 2021. Det drabbar framför allt länder med svag ekonomi och sätter ökad press på hjälporganisationerna som måste betala mer för sina inköp. 

Jul och nyår är helgerna då vi svenskar spenderar mest på mat och dryck. I år har utgifterna varit något högre eftersom matpriserna, enligt SCB, har stigit med en procent fram till december 2021.

Men om vi betalat lite mer för skinka, apelsiner och lax under jul och nyår är det försumbara fördyrningar jämfört med de prishöjningar som drabbat flera av de fattiga länderna i världen. I Libanon har matpriserna i år ökat med 304 procent, i Zimbabwe med 65 och i Etiopien med 39 procent. 

I vissa länder där det pågår väpnade konflikter finns inte några officiella beräkningar av inflationen, till exempel Afghanistan, Jemen och Syrien. Men där har priserna på mat ökat rejält.

I Syrien är priset på mat sex gånger högre än för fem år sedan. Globalt är matpriserna de högsta på tio år. Enligt FN:s livsmedels och jordbruksorganisations index är matkorgen upp med 18 procent från januari till november.

Stort behov av stöd

”Höga matpriser är hungerns bästa vän,” sa chefsekonom Arif Husain på World Food Programme, WFP,  i en intervju i juli i år, 

– Samtidigt som de internationella matpriserna är de högsta på tio år är även behovet av stöd från oss rekordhögt. Vi räknar med att cirka 45 miljoner människor i 43 länder lever i akut matbrist med risk för svält och prognosen är inte ljus för nästa år. Högre matpriser sätter extra press på våra kostnader, konstaterar Nynne Warring som är ekonom på WFP.

Hon påpekar att samtidigt som matpriserna stiger i många av de fattigare länderna har även befolkningen mindre pengar att röra sig med på grund av konflikter och pandemin som lett till att fler är utan arbete.

Det blir en dubbelchock som drabbar familjerna hårt.

– Många länder har även en svag egen livsmedelsförsörjning och är beroende av import, som Jemen där cirka 90 procent av maten måste importeras, säger Nynne Warring, 

Att flera länder saknar egna jordbruk och därför inte kan försörja sin befolkningen beror på flera saker, geografiskt läge, låg mekanisering och ineffektivitet. Men det kan även bero på dåliga politiska beslut och korruption som försvårar för jordbrukare att få investeringar och bygga egna leverantörskedjor så att pengarna inte går till mellanhänder.

Ingen brist på råvaror

Nu är det inte, vilket man skulle kunna tro, brist på råvaror som drivit upp matpriserna. Det råder enligt Nynne Warring inget globalt underskott av spannmål som vete, ris och majs. 

– Prisuppgångarna beror på andra faktorer, som högre bränslekostnader och dyrare gödsel. I många länder har den egna valutan tappat i värde vilket får effekt när importen betalas i dollar.

Carl Eckederal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, kallar läget för en ”perfekt storm”.

– Vi har samtidigt en stark konjunkturuppgång, högre energipriser, ett globalt logistik- och transporthaveri inte minst inom containertransporter. Till det extremväder och missväxt på många platser. Denna häxbrygd är vi inte vana att hantera. 

Nu tror Carl Eckederal att livsmedelsråvarupriserna kanske passerat en topp.

– Vi ser att priserna på bland annat veta, majs och soja är på väg ner en aning. Får man ordning på transporterna under första halvåret 2022 bör den utvecklingen fortsätta. 

Men att priserna är så höga, borde inte det leda till att utbudet ökar, att marknaden ökar sin produktion?

- Brukbar jord är en ändlig resurs och jordbruk är inte så högrörlig materia. Det är svårt att kortsiktigt möta ökad efterfrågan med högre produktion, säger Carl Eckerdal  

Vem tjänar på att priserna ökar? Finns det spekulation med säd och mat?

– Jo, det finns råvarubörser med finansiella aktörer som spekulerar i prisförändringar. Marknaden kan säkra framtida leveranser med terminer vilket kan vara en välsignelse men också en förbannelse för bönderna, stiger kostnader gör man en förlustaffär, och där sitter många bönder idag.

En vinnare på högre matpriser är handlarledet som ofta har ett fast procentpåslag på sina inköp. Med högre inköpspris och fasta påslag blir automatiskt även vinsterna större. 

Mer läsning

En man bär iväg på matsäckar som levererats till flyktinglägret Kule i Gambela, Etiopien, 2014. Nu riskerar landets att drabbas av svår svält igen och Sverige ökar därför sitt stöd till FN:s matprogram WFP med 40 miljoner kronor.

Sverige ökar sitt matstöd till Etiopien

På grund av ökade priser på spannmål och fortsatt konflikt i Etiopien har regeringen beslutat att ge ytterligare 40 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram WFP i landet. David Beasly, chefen för WFP, varnar att matsituationen i världen just nu är den värsta sedan andra världskriget.