Riksrevisionen har granskat AP-fondernas hållbarhetsarbete och tycker fonderna kan stärka sitt arbete med miljömässig och social hållbarhet.

Riksrevisionen har granskat AP-fondernas hållbarhetsarbete och tycker fonderna kan stärka sitt arbete med miljömässig och social hållbarhet.

Riksrevisionen: AP-fondernas hållbarhetsarbete följer lagen

AP-fondernas investeringar i icke hållbara bolag strider inte mot rådande lagstiftning, men fonderna och regeringen bör göra mer för att pensionskapitalet ska bidra till hållbar utveckling, konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning. 

Publicerad:

I en ny granskning har Riksrevisionen tittat på hur de sex AP-fonderna har anpassat sina styrdokument och sina arbetssätt så att de tar hänsyn till hållbarhet, både i sin roll som investerare och ägare. Tillsammans förvaltar AP-fonderna 2 400 miljarder kronor för våra framtida pensionspengar.  

– Att granska hållbarhet inom kapitalförvaltning är komplext och i detta fall är det sex fonder med olika uppdrag och olika bedömningsgrunder, säger Per Franzén, projektledare för granskningen, till OmVärlden.

En svårighet är även att få en bra helhetsbild av det hållbarhetsarbete som fonderna bedriver. Det finns idag få standardiserade definitioner och ramverken är inte detaljerade så att aktörer som AP-fonderna kan jämföras. Med Per Franzéns ord är det till exempel ”spretigt” att få en bild av AP-fondernas och andra investerares bidrag till de 17 globala målen för hållbar utveckling.  

Riksrevisionen har inte granskat själva innehaven, det vill säga om de bolag som AP-fonderna äger är hållbara. Granskningen bygger istället på analys av fondernas uppdrag, mål, styrdokument, strategier, kvantitativa uppgifter från AP-fonderna och på intervjuer som gjorts med ansvariga på de sex AP-fonderna. 

Bilden som framträder är, enligt Riksrevisionen, att fonderna håller sig inom de ramar som lagstiftarna satt upp för fonderna. Därför anser Riksrevisionen att AP-fondernas arbete inom hållbarhet är ändamålsenligt.

Lyssna på podden: Dina ohållbara pensioner

Sedan den 1 januari 2019 är det i lagen som styr Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna formulerat så att fonderna ska göra ansvarsfulla investeringar som främjar en hållbar utveckling. De fyra fonderna har även minskat sina innehav i bolag med fossil verksamhet från 16 till 4 miljarder kronor 2019–2020. 

För Sjunde AP-fonden finns inte samma lagkrav, men där aviserar regeringen att även de ska följa samma krav som Första till Fjärde AP-fonderna. Hos Sjätte AP-fonden, som placerar i riskkapitalmarknaden för onoterade bolag, finns för tillfället inga motsvarande förslag om lagkrav för hållbarhet i placeringar. Här anser Riksrevisionen att även denna fond ska redovisa hur den kan bidra till de globala målen. 

Riksrevisionen påpekar att den allt överordnade uppgiften för AP-fonderna är att se till att avkastningen till våra framtida pensioner är på en långsiktigt hög nivå. Här kan det finnas en målkonflikt för hur fonderna ska agera i hållbarhetsfrågor. 

Ska fonderna strikt tolka lagen bör avkastningen stå över eventuell hänsyn till miljö. Samtidigt menar AP-fonderna att hållbarhet i investeringarna generellt leder till högre avkastning även om det inte behöver gälla i varje enskilt fall. Man konstaterar att alla investeringar, även de som görs i hållbara företag, till exempel ett miljöteknikbolag, måste visa på en god avkastning.

En kontroversiell fråga som varit uppe till debatt är om försäljning av innehav i fossila bolag är bättre än att behålla aktier och sedan påverka ägarna att satsa mer hållbart – en ståndpunkt som Sjunde AP-fondens vd Richard Gröttheim lyfte fram i en SVT-intervju och som även fondens kommunikationschef, Johan Florén, framfört i ett debattinlägg i OmVärlden.

Riksrevisionen tar inte ställning i den frågan och Per Franzén säger att vetenskapliga studier inte entydigt visar vad som har störst påverkan på bolagen, att sälja eller att aktieägare driver hållbarhetsfrågor gentemot bolaget. AP-fonderna uppskattar att de lägger cirka 10 procent av sina kostnader på frågor som kan hänföras till hållbarhet och här ingår bland annat att analysera och påverka bolag i stämmor och styrelsearbete. 

– Det är tämligen små organisationer som förvaltar pensionskapitalet, det rör sig om mellan 30 och 70 personer på varje AP-fond. Som fondernas uppdrag är formulerade måste det då vara en rimlig del av arbetet som viks åt att syssla med hållbarhetsfrågor och vår rekommendation när det gäller ägarstyrning är att de fokuserar på bolag och områden där det har störst möjlighet att påverka och göra störst nytta, säger Per Franzén. 

Så om en fond inte har resurser att kontrollera bolag, är det då bättre att inte äga aktier i dem?

– Jo, så kan man säkert resonera, samtidigt så ska AP-fonderna ha ett brett ägande i många olika bolag för att få en stor riskspridning. Det är alltså en balansgång att gå, men är det ett bolag som bevisligen inte går att påverka i en mer hållbar riktning är det tveksamt att ha kvar ett ägande, säger Per Franzén.  

Nyligen avslöjade DN att Andra AP-fonden genom innehav i riskkapitalbolaget Francisco Partners även då med svenska pensionspengar investerar i företag som hjälper olika diktaturstater med censur på internet. Ett exempel på att fondernas besiktningar av sina innehav har begränsningar.

– Det visar att ett brett ägande och ägande i andra led gör det svårare att kontrollera sina innehav när det gäller hållbarhetsrisker, säger Per Franzén. 

Samtliga AP-fonder har ambitioner även för att arbeta med social hållbarhet men här finns det, menar Riksrevisionen, än så länge få tydliga målsättningar som speglar dessa ambitioner. I slutet av förra året fick Andra AP-fonden också kritik för att stödja landgrabbing i Amazonas.

Några av Riksrevisionens rekommendationer till AP-fonderna:

  • Första-Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden bör fortsätta att utveckla sitt arbete med miljömässigt och social hållbarhet i sin ägarstyrning och fokusera på områden där fonden har störst möjlighet att påverka.
  • Sjätte AP-fonden bör redovisa hur fonden har möjlighet att bidra till de globala målen. 

Några av Riksrevisionens rekommendationer till regeringen:

  • Utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen så att den tydligare svarar på om Första-Fjärde AP-fonden uppfyller de lagstadgade kraven på att fondmedlen förvaltas genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande 

Mer läsning