Varje år förmedlar Sida flera miljarder i internationellt bistånd; 2020 var det 26,1 miljarder kronor. Den största delen av pengarna går till utomstående partners. Nu har Riksrevisionen granskat biståndet.
Överlag ger Riksrevisionen Sida godkänt.
– Vi konstaterar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak fungerar väl, säger Vanessa Liu, projektledare för Riksrevisionens granskning.
Men hon ser även brister.
– Vår viktigaste kritik är att Sida inte har varit tillräckligt tydliga för att bidra till att nå de mål som regeringen har beslutat om. När vi kan se att Sida har valt en speciell insats så är det svårt för oss att förstå varför de valde just den, säger Vanessa Liu.
För många mål
Riksrevisionens råd till Sida är att de tydligare ska motivera sina övergripande prioriteringar och att myndigheten ska bli bättre på ta till vara lärdomar från tidigare insatser.
Det svenska biståndet styrs till stor del av strategier som regeringen beslutar om. Sedan är det Sidas ansvar att genomföra strategierna.
Enligt Riksrevisionen försvåras Sidas arbete av att regeringen skickar för många olika signaler om vad biståndet ska uppnå. Det fanns 44 olika biståndsstrategier som Sida var tvungen att förhålla sig till år 2020. I flera av strategierna kunde det finns många och olika mål. Till exempel kan målen vara att minska fattigdom, öka jämställdhet eller jobba med klimatfrågor i olika regioner och länder.
Riksrevisionens uppmaning till regeringen är att begränsa antalet mål.
– I vissa avseenden fungerar de här strategierna bra eftersom det ger Sida möjlighet att anpassa sig till olika kontexter. Men problemet är att dessa strategier är allt för omfattande och innehåller många styrsignaler, säger Vanessa Liu och tillägger att det finns en brister i regeringens tydlighet.
Det här gör, enligt Riksrevisionen, att det blir svårare för Sida att ta ett helhetsgrepp över insatserna.
Kritiken ska anlyseras
Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) säger i en kommentar till OmVärlden: ”Vi välkomnar Riksrevisionens granskning och vi får nu anledning att närmare analysera Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen kommer att återkomma genom skrivelse till riksdagen under tidig höst där vi närmare presenterar regeringens syn.”
Anna Rahm, chef för Sidas enhet som ansvarar för styrning av myndighetens insatser, säger att de under flera år har arbetat mycket med de frågor som Riksrevisionen nu tagit upp i sin rapport.
– Granskningen kommer därför ganska lägligt för oss. Vi håller på att utveckla stödet för vår portfölj av insatser och vilka program och projekt vi jobbar med. Vi tror att om den här granskningen skulle upprepas om ett år så skulle resultatet se annorlunda ut, säger Anna Rahm.
Riksrevisionens granskning
Riksrevisionens granskning av biståndet omfattar i huvudsak perioden 2018–2020. De har genomfört intervjuer, gått igenom styrdokument, såsom regleringsbrev och verksamhetsplaner, som varit aktuella under dessa år. Granskningen har begränsats till Sidas långsiktiga utvecklingssamarbete, vilket utgjorde drygt 80 procent av Sidas totala bistånd 2020. Humanitärt bistånd, som riktas mot akuta insatser vid katastrofer, ingår inte i granskningen.
Källa: Riksrevisionen
Riksrevisionen anser att: ”Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val. Men Sida har inte varit tillräckligt tydliga med vilka vägval och prioriteringar som Sida har gjort för att bidra till att nå uppsatta mål. Det går därför inte att följa hur Sida bedömt att de valda insatserna skulle vara de mest effektiva för att bidra till att nå målen.”
