Zambias tidigare minister för samhälle och välfärd, Emerine Kabanshi, dömdes i maj i år till fängelse för bland annat korruption av svenska och finska biståndsmedel. Här i möte med Finlands dåvarande socialminister Hanna Mäntylä, 2015.

Zambias tidigare minister för samhälle och välfärd, Emerine Kabanshi, dömdes i maj i år till fängelse för bland annat korruption av svenska och finska biståndsmedel. Här i möte med Finlands dåvarande socialminister Hanna Mäntylä, 2015.

Sida: Större medvetenhet ger fler anmälningar om korruption

Antalet anmälningar om misstänkt korruption i Sidafinansierade projekt ökar. Något biståndsmyndigheten ser positivt på eftersom den anser att orsaken är att fler känner till problemet, snarare än att korruptionen ökat.  

Publicerad:

Under 2020 tog biståndsmyndigheten Sida emot historiskt många anmälningar om misstänkt korruption, missförhållanden och oegentligheter i biståndsfinansierade projekt, visar myndighetens årliga uppföljning. 326 ärenden registrerades, jämfört med 261 år 2019

Bryts sifforna ner på antalet utbetalda biståndsmiljarder inkom något fler anmälningar 2020 än 2016 och 2017, men i jämförelse med 2018 och 2019 har det skett en kraftig ökning.

Ett kvitto på resultat

I korruptionsrapporten för 2020 skriver Sida att man bedömer att ökningen över tid huvudsakligen beror på en ökad medvetenhet om vikten av att agera, och rapportera vid misstankar om olika typer av oegentligheter.

– Vi ser det här som ett kvitto på att vårt arbete ger resultat, vi eftersträvar att i den mån det förekommer misstanke om någon typ av oegentligheter så är det jätteviktigt för oss att få kännedom om det, säger Molly Lien, chef för kvalitetssäkring och utredning på Sida, till OmVärlden.

Vad baserar ni den bedömningen på, att ökningen beror på bättre kännedom?

– Det är ju en bedömning, till att börja med. Sida, och alla biståndsgivare, har under de senaste 20 åren blivit bättre och lärt sig kring de här frågorna. Korruption har fått ökad uppmärksamhet. Så vår slutsats är helt enkelt att vi får information om och får möjlighet att agera på allt fler anmälningar på grund av den ökade medvetenheten. Det finns ingenting som säger oss att det totalt skulle ha blivit fler fall, det tror vi helt enkelt inte, säger Molly Lien.

Hon betonar att Sida under året hållit många utbildningar om hur man upptäcker korruption hos sina samarbetspartners. Några belägg för att det är större kunskap, och inte en faktisk ökning av korruption, som ligger bakom att antalet anmälda misstankar om korruptionsfall ökat lägger Sida dock inte fram i sin rapport. Slutsatsen om ökar kunskap är något som myndigheten efter samlad analys säger sig veta.

Sextrakasserier vanligare

Misstankarna om oegentligheter kommer främst in från Sidas partnerorganisationer. Till dem kommer tipsen ofta från så kallade visselblåsare. 

Det kan röra sig om misstankar om olika saker, och inte sällan rör fler misstankar samma projekt. Förra året var första året som Sida kunde registrera flera olika misstankar i samma ärende. Det är också därför sannolikt som antalet registrerade ärenden som rör misstänkta intressekonflikter, trakasserier och sexuella trakasserier blivit fler, enligt Sida.

– Men vi tror också att när det gäller sexuella trakasserier och den typen av anmälningar så har antalet ökat som en följd av ökad uppmärksamhet, som Metoo, säger Molly Lien. 

Bland de vanligaste misstankarna återfinns fortfarande förskingring och att pengar använts till annat än det som avtalats. Liksom tidigare år gäller de allra flesta anmälningarna projekt i Afrika.

Krav på 20 miljoner

Av de 184 ärenden om misstankar som avslutades under 2020 kunde misstankar bekräftas i 127 fall, det vill säga 70 procent. I fler än hälften av dem (83 ärenden) krävde Sida de utbetalade pengarna tillbaka. 

Sammanlagt krävde myndigheten tillbaka 67 miljoner kronor under 2020, varav 20 miljoner i ett enskilt ärende. Det ärendet kan Molly Lien inte prata om, säger hon, eftersom det inte är helt avslutat. 

Flera ovanligt stora återbetalningskrav gjordes under 2020, varav ett annat var på sju miljoner kronor. Inte heller det kan Sida berätta om. 

Däremot nämner Molly Lien ett fall från 2018, som OmVärlden tidigare rapporter om, där Sverige stöttat ett projekt i Zambia som delade ut kontantstöd till människor. Finansdepartementet i Zambia betalade ut kontaktstödet och deras samarbetspartner i sin tur kunde inte rapportera tillräckligt tydligt vart pengarna hade tagit vägen, varpå Sverige och andra givare gjorde återbetalningskrav.

– Pengarna har betalats tillbaka och jag fick precis höra nu att den då ansvariga ministern i Zambia också fällts i domstol för det här fallet, säger Molly Lien.

Ökning inte på grund av pandemi 

Trots att organisationen Transparency International rapporterat om att korruptionen ökat inom hälsovård och offentlig sektor under pandemin, har Sida inte sett några sådana tecken, enligt Molly Lien. I OmVärlden podd varnar Sidas chefsekonom, Susanna Gable, för risken at att korruptionen ökar i och med utbetalningen av de stora återhämtningspakten efter pandemin. 

Sida slog själva i höstas larm om att det blivit svårt att följa upp projekt ute i fält i och med pandemin och alla restriktioner. Men man kopplar inte det högre antalet anmälningar om misstänkta oegentligheter till Covid-19.

Sidas generaldirektör Carin Jämtin sa i oktober förra året att hon önskade mer personal i fält just för att arbeta mer med uppföljning. Molly Lien säger nu att i princip all nuvarande fältpersonal är tillbaka i fält. Antalet controllers har också utökats.

– Vi har också faktiskt i många fall fått rapporter om närmre och tätare dialog med våra partners under den här tiden på grund av den digitala kommunikationen.

Mer läsning