Sidachefen Carin Jämtin: ”Jag vill fortsätta”

I maj 2017 tillträdde den socialdemokratiska politikern Carin Jämtin som generaldirektör för Sida. I maj löper hennes sexåriga förordnande ut och det blir dags för regeringen att göra en utnämning igen.

­– Jag vill fortsätta. Jag står till förfogande, säger Carin Jämtin, till OmVärlden.

Några besked från regeringen om hur det blir har hon dock inte fått ännu. OmVärlden träffar henne samma dag – den 20 januari – som biståndsminister Johan Forssell (M) gör sitt första besök på Sida. 

Just nu pågår ett intensivt arbete på myndigheten eftersom den nya regeringen genomför stora förändringar av biståndspolitiken.

Sverige ska öka biståndet till Ukraina, minska kärnstödet till FN och har dessutom slopat det så kallade enprocentsmålet som inneburit att vi avsatt en procent vår bruttonationalinkomst till bistånd. Dessutom har den kraftiga bantningen av det så kallade Infokomstödet inneburit att biståndsorganisationer varslar om uppsägningar. Sida räknar dock inte med att att själva tvingas säga upp personal.

– Vi fick vårt förvaltningsanslag i samband med budgetpropositionen. Det är en liten minskning jämfört med tidigare, men vi behöver inte säga upp personal.  Och tur är väl det eftersom det tar lika många timmar att förhandla en nedskärning som att planera en ny insats, säger Carin Jämtin.  

Sida arbetar för närvarande mycket med att analysera behoven i Ukraina. Den 15:e februari ska de avlägga en rapport som ska ligga till grund för en möjlig biståndsstrategi mellan 2023 och 2027. 

Än så länge är det inte klart hur stor del av biståndet som regeringen vill satsa på Ukraina.

– Men vi vet att det blir en omfattande satsning, säger Carin Jämtin.

Samtidigt som kriget rasar i Ukraina pågår flera allvarliga kriser i andra länder. 

 Var finns de största behoven i världen just nu?

– Ukraina har stora behov. Men utöver det skulle jag säga den afrikanska kontinenten. De lever fortfarande med konsekvenserna av covid-krisen. Dessutom tillkommer kostnadsökningar på grund av kriget i Ukraina och i vissa länder på grund av en skuldproblematik. Utöver det har vi den ständigt närvarande klimatkrisen som drabbar många länder på den afrikanska kontinenten.