De senaste veckorna har det rått en stor osäkerhet kring hur biståndet skulle påverkas av ett ökat flyktingmottagande från Ukraina. Nu har ett första besked kommit från regeringen.
– Det humanitära biståndet är kvar på precis samma nivå som tidigare. Det här är medel som omprioriteras, så det är klart att det kommer ha en inverkan när vi får pausa eller skjuta fram en del utbetalningar, sa biståndsminister Matilda Ernkrans till nyhetsbyrån TT under annandag påsk.
Regeringen uppgav även att ambitionen att höja klimatbiståndet kvarstår.
Matilda Ernkrans sade också att utöver de 1,1 miljarder kronor som regeringen redan meddelat ska avräknas från biståndsbudgeten kommer ytterligare 9,2 miljarder att kunna dras av i år, sammanlagt kan det alltså bli 10,3 miljarder kronor.
Det innebär att regeringen satt ett tak för hur mycket pengar som ska dras från biståndsbudgeten i år. Om antalet flyktingar från Ukraina blir färre än den prognos på 76 000 personer som Migrationsverket gör så kan avräkningarna bli lägre.
Möttes av starka reaktioner
Men regeringens besked ledde till starka reaktioner bland olika biståndsorganisationer och debattörer.
Professor Stefan Swartling Peterson, vid Karolinska Institutet, twittrade strax efter beskedet: ”Skamliga avräkningar på 10 miljarder från världens fattigaste!”
Åsa Thomasson på Concord skrev på Twitter: ”Var är känslan för rättvisa och vanlig jäkla anständighet? När olika delar av världen drabbas så olika hårt i krisen!...”
Magnus Walan på Diakonia kommenterade också regeringens besked på Twitter: "...de tänker inte på de 1,7 miljarder i världen som riskerar kastas ut i hunger...”.
Biståndsmålet kvarstår
Matilda Ernkrans säger till TT att hon är stolt över att som svensk biståndsminister kunna göra en så stor omfördelning och ändå möta målet om att en procent av BNI (bruttonationalinkomsten) ska gå till bistånd. Den svenska regeringens mål på 1 procent innebär att hela biståndsramen för 2022 uppgår till 57 miljarder kronor.
– Det är klart att vi helst hade sluppit Rysslands invasion av Ukraina. Men att vi som land nu kan bidra humanitärt, ta emot så många flyktingar och fortfarande möta målet är en styrka som Sverige har. Men det är klart att jag som biståndsminister kan se de stora behov som finns i världen, säger Matilda Ernkrans till nyhetsbyrån.
I en tidigare artikel i OmVärlden varnade flera experter och organisationer för att att det långsiktiga biståndet drabbas allvarligt vid avräkningar.
Utrikesdepartementet och Sida ska nu avgöra hur biståndet ska omfördelas.