Svårt bedriva biståndsarbete i Myanmar

Sedan militärkuppen den 1 februari har fler än 1 000 civila dödats och hårt förtryck har fått gatuprotesterna att stanna av. Militärens grepp om Myanmar är en utmaning för givare, enligt Frederik Frisell, Sveriges biståndsråd i huvudstaden Yangon. 

Publicerad:

När militären tog makten i Myanmar den 1 februari i år var det Frederik Frisell första dag på jobbet som biståndsråd på ambassaden i landet i några veckor. Tidigt på morgonen, grep militären bland andra nationalsymbolen och de facto-ledaren för landet, Aung San Suu Kyi, och störtade regeringen.

– Jag hade inte ens hunnit komma till kontoret och träffa kollegorna, säger Frederik Frisell till OmVärlden på besök i Stockholm.

Protesterna mot militärens övertagande slogs ner med våld och internet och mobilkommunikation stängdes ner. Det senare drabbade även den svenska ambassaden. Över en natt såg förutsättningarna för att bedriva biståndsarbete helt annorlunda ut.

Bistånd till staten stoppades

Det första Frederik Frisell och kollegorna gjorde var att gå igenom de program i Myanmar, som svenska biståndspengar går till, för att se om några kunde gynna staten som efter kuppen alltså var lika med militären. Tre av programmen fastnade i kontrollen och stoppades. 

De tre stoppade programmen involverade alla olika FN-organ. Eftersom det var förhållandevis få projekt som behövde stoppas hade Sverige en lättare situation än många andra länder, enligt Frederik Frisell.

–Många andra givare hade stora statssamarbeten, som blivit svåra att fortsätta med och de har fått lägga om väldigt stora delar av sitt stöd, säger han.

Enligt biståndsmyndigheten Sida har tio procent av det svenska stödet till Myanmar fått läggas om. Kuppen har ändå kraftigt påverkat svenskt biståndsarbete i landet, betonar Frisell. 

Det har varit besvärligt att få in saker i landet, svårt att få in personal och att göra banköverföringar. Det svenska stödet på kring 300 miljoner kronor fokuserar på hälsovård och demokrati, två sektorer som är hårt prövade i den nya verkligheten.

– Hälsa har vi kunnat arbeta ganska bra med trots allt. Vi har kunnat flytta om medel, dels för att behoven ökat mycket, men också för att vi haft partners som faktiskt kunnat genomföra insatser.

Svårt med mediestöd

Svårare har stödet till media varit, där svenska pengar gått till att återuppbygga den fria journalistiken efter den förra militärjuntan, som lämnade makten 2011. Efter kuppen 1 februari har journalister återigen skrämts till tystnad, jagats i landsflykt och gripits. I slutet av juli satt till exempel 32 journalister inlåsta, enligt organisationen Committee to Protect Journalists (CPJ).

– En del av våra partners har nu varit tvungna att gå under jorden, att lämna landet och vissa har fått upphöra att existera, säger Frederik Frisell.

Han räknar dock med att Sverige framöver kommer kunna behålla samma belopp för det totala stödet till Myanmar som planerat, om än omstrukturerat.

Våldet efter kuppen har fortsatt. I slutet av augusti rapporterade den lokala organisationen Assistance Association for Political Prisoners (AAPP) att fler än 1 000 civila fått sätta livet till och nära 6 000 personer har gripits, åtalats eller dömts. Åtminstone 75 av de dödade var barn.

Samtidigt har militärjuntan fortsatt sitt arbete med att ta över statsapparaten, stärka sin roll och normalisera relationen med omvärlden. Under sommaren togs kuppledaren, överbefälhavare Min Aung Hlaing, emot officiellt i Rysslands huvudstad Moskva och i juni kallade regimen i Kina, som inte erkänt juntans agerande som en kupp, för första gången överbefälhavaren för ”Myanmars ledare”. 

Formell regering med stöd

Den 1 augusti bildade militären formellt en tillfällig regering där Min Aung Hlaing utsåg sig själv till premiärminister. Överbefälhavare har sagt att regeringen ämnar styra till nästa val, som nu skjutits upp till augusti 2023. 

FN:s säkerhetsråd har inte lyckats enas om några kraftfulla formuleringar som fördömer kuppen. Inte heller länderna i de sydostasiatiska ländernas samarbetsorganisation, ASEAN, har kunnat enas om några fördömande av militären, trots anklagelser om brott mot mänskligheten.

Läget skapar en svår balansgång för internationella givare. Även om militärregimen kommer i skepnad av ett statligt ministerium, så är det fortfarande en militärregim, säger Frederik Frisell. Det gäller att hålla sig på rätt sida gränsen för att alls kunna fortsätta sitt arbete.

Givarnas ambitioner att behålla en neutral ställning har också gjort det svårt för civilsamhällets lokalanställda, som funnit sig själva slitas mellan arbetsgivare och den kraftfulla protestvåg som dragit med miljoner burmeser.

–Att be oss att vara neutrala är inte rätt väg att gå. Det är såklart lätt att behålla neutralitet för de som inte själva drabbas av orättvisan, sade en lokal FN-anställd till tidningen The New Humanitarian nyligen.

Den anställde och flera med den uppgav till tidningen att arbetsgivarna hade försökt få dem att inte uttrycka sin åsikt om situationen. FN och internationella organisationer har fått ta emot mycket kritik från allmänheten i Myanmar för att de inte gått ut och fördömt kuppen och våldet mer kraftfullt.

”Sjukvårdsanställda måltavla”

Samtidigt som våldet skakat landet har Myanmar också drabbats hårt av covid-19, särskilt under slutet av sommaren. Läget har försvårats av att sjukvårdssystemet, som redan var underdimensionerat, knappt är bemannat då läkare och sjuksköterskor sedan kuppen har strejkat och vägrat jobba för vården som är kopplad till staten.

–Militärregimen har ganska medvetet haft sjukvården och dess anställda som måltavla, vilket beror på att många av dem varit aktiva inom demokratirörelsen. Dödssiffrorna har gått upp. Det är långa köer till syrgas och människor dör i väntan på behandling, säger Frederik Frisell.

Enligt Frederik Frisell har inte vaccinationerna kommit igång ordentligt. Många har varit skeptiska till att ta vaccin när programmet hanteras av militärregimen. 

Frederik Frisell kommer att återvända till Yangon om några veckor. Tanken var att han skulle arbeta tillfälligt från Thailands huvudstad Bangkok, men nu kommer Sidas kontor i Yangon att bemannas från mitten av september. 

Han har svårt att sia om vad som kommer att ske i höst. Motståndsrörelsens trupper, kallade People's Defence Force, är ganska många i landet nu, säger han.

– De har genomfört attacker mot militären och det fortsätter att ske dagligen samtidigt som militären fortsätter med sina övergrepp. Det är en mycket oroväckande våldsspiral och det är svårt att se vad som kan få stopp på den. 

Mer läsning

Gebre Selassie Araya, tigrean som bor i Malmö har inte längre någon kontakt med sin familj i Tigray.

“Det är inget annat än ett folkmord”

Förföljelse, godtyckliga gripanden och försvinnanden. Situationen för etniska tigreaner i Etiopiens huvudstad Addis Abeba blir allt svårare. ”Hatpropagandan mot tigreaner började efter att Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris. Han säger öppet att tigreaner är ett ogräs som måste utrotas, säger Gebre Selassie Araya som växte upp i Tigray men nu bor i Malmö.