En man bär iväg på matsäckar som levererats till flyktinglägret Kule i Gambela, Etiopien, 2014. Nu riskerar landets att drabbas av svår svält igen och Sverige ökar därför sitt stöd till FN:s matprogram WFP med 40 miljoner kronor.

En man bär iväg på matsäckar som levererats till flyktinglägret Kule i Gambela, Etiopien, 2014. Nu riskerar landets att drabbas av svår svält igen och Sverige ökar därför sitt stöd till FN:s matprogram WFP med 40 miljoner kronor.

Sverige ökar sitt matstöd till Etiopien

På grund av ökade priser på spannmål och fortsatt konflikt i Etiopien har regeringen beslutat att ge ytterligare 40 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram WFP i landet. David Beasly, chefen för WFP, varnar att matsituationen i världen just nu är den värsta sedan andra världskriget. 

På en gemensam presskonferens annonserade biståndsminister Matilda Ernkrans (S) det ökade stödet till WFP i Etiopien som med de extra pengarna i år landar på totalt 105 miljoner kronor. 

– Det råder höga priser på spannmål och konstgödsel vilket ökar risken för svält för 47 miljoner människor. I detta läge är det viktigt att vi har tillgång till flexibla bidrag. Vi är stolta över att vara den största donatorn med 1,5 miljarder kronor i år. Förra året avtalade vi att ge icke öronmärkta bidrag  till WFP om 3,7 miljarder för fyra år, säger Matilda Ernkrans. 

Etiopien fortsätter att vara en av de större bidragstagarna från Sverige och ska enligt den  nya utvecklingsstrategi under fem år motta totalt 1,7 miljarder kronor. Den största delen av stödet är riktat till satsningar på demokrati och jämlikhet. 

– Pengarna kommer inte att gå till den etiopiska staten utan kanaliseras genom multilaterala organisationer som WFP och civilsamhällsorganisationer, säger Matilda Ernkrans. 

David Beasly betonar att hungern och risken för svält förvärrats till nivåer som han inte kunde förutse när han för fem år sedan började på sin post. 

– Det var illa nog med pandemin. Sedan fortsätter konflikterna i Afghanistan och i Etiopien. Det är extrem torka i stora delar av Afrika och dessutom kriget i Ukraina som får till följd att mat som kan försörja 400 miljoner människor inte kommer ut på marknaden. Vi är i ett krisläge världen inte skådat sedan andra världskriget.

Han är tacksam för Sveriges bidrag men önskar förstås även att fler rika länder ökar sina insatser. 

– Jag får ofta frågan om varför skattebetalare ska betala för mat i andra länder när man behöver pengarna på hemmaplan. Men ser vi inte till att stävja hungern i dessa utsatta områden kommer folk att behöva lämna sina hem. I Syrien kostar en dags försörjning 50 cent, flyttar personen till Berlin är kostnaden i stöd 70 dollar per dag, säger David Beasly och tillägger som en varning till alla som oroas över migrationsströmmar. 

–  Möter vi inte behovet som nu råder kommer Syrienkrisen att framstå som en picknick i parken.

Mer läsning