Under pressträffen uppgav Moderaternas Ulf Kristersson att det kommer att bli besparingar på biståndet. Hur mycket ville han dock inte uppge. Det beskedet kommer först då regeringen ska lägga fram en gemensam budget.
Trots att den tillträdande regeringen deklarerar att det blir sänkningar säger Ulf Kristersson att Sverige kommer att "förbli en av världens främsta biståndsländer”. Han flaggar även för en förändring av biståndets inriktning.
– Ett tydligt fokus på Sveriges långsiktiga förpliktelser och hjälp till Ukraina, säger han under presskonferensen.
Synen på biståndet har skilt sig åt bland partierna som nu avser att bilda regering. Moderaterna och stödpartiet Sverigedemokraterna är de enda partierna i riksdagen som har slagits för att minska biståndet och nu har de fått igenom sin politik. Men även inom den tillträdande regeringen har det funnits avvikande uppfattningar.
M och SD ensamma om att vilja sänka
Liberalerna och Kristdemokraterna har gång på gång under valrörelsen uppgett att de försvarat det svenska enprocentsmålet. Men under dragkampen om regeringsmakten står det nu klart att det blir M och SD:s som fick sin vilja igenom.
– Vi bildar nu en liberal-borgerlig regering. Ingen med markkontakt kan någonsin ha trott att det skulle bli Liberalernas partiprogram som skulle genomförs, kommenterar Liberalernas partiledare Johan Pehrson.
Kristdemokraterna som slagits för att behålla biståndet på en procent av bruttonationalinkomsten kommenterade också nedskärningen.
– Jag tror att väldigt många biståndsorganisationer kommer att känna sig trygga med att fullfölja det åtagande och ta sitt ansvar i projekten de har gått in i, säger Ebba Busch.
Kristdemokraternas partiledare säger att det finns en fördel att slopa enprocentsmålet och istället ange biståndet i kronor.
– Det är att man vet vad som väntar nästa år och året därpå, oavsett fluktuationer i ekonomin, säger hon.
Vill spara på stöd till FN
Ebba Busch hävdar att biståndsorganisationer kan ”uppleva att de får ett ökat stöd de kommande åren.” Hon antydde att mer bistånd i framtiden ska gå till humanitärt bistånd.
– Vi har återkommande kritiserat hur svenskt bistånd han använts för att köpa en plats i FN:s säkerhetsråd genom att ösa in pengar i olika FN-system med tveksam effekt, säger hon och tillägger att det ”städas upp” i biståndet som går till länder där det kommit ”oroväckande” rapporter ifrån.
Hennes kommentar kan tolkas som att den tillträdande regeringen troligen kommer att minska på det kärnstöd som i dag ges till flera FN-organisationer. Kärnstöd är icke öronmärkta pengar som går till bland annat UNDP, WFP och andra FN-organ som jobbar med sociala och humanitära frågor. Kärnstödet är mycket viktigt för dessa eftersom de innebär att pengarna, som inte är öronmärkta för specifika insatser, kan snabbt användas för att hantera akuta kriser.
Bistånd ska gå till återvändande
I Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och de tre partierna som ska ingå i regeringen finns även angivet att utrikespolitiken och biståndet ska användas för att få fler utländska medborgare att lämna Sverige.
Förra året kom den socialdemokratiska regeringen med ett liknande förslag, vilket fick flera biståndsorganisationer att reagera starkt. En invändning var att det inte är möjligt med de regler som finns inom OECD/DAC och anger hur biståndet får användas.
Den tillträdande regeringen vill prioritera frågan om samarbete med främmande stater för att åstadkomma ett effektivt återvändande. De vill också ställa krav så att de länder som tar emot bistånd även tar emot de egna medborgarna. Vidare står det i uppgörelsen att biståndspolitiken ska bli ett ”verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring.”
Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har också enats om pressa på EU för att frys bistånd, eller visering, för de länder som inte samarbetar i frågor som rör återvändande och återtagande av egna medborgare.
