Sverige på femte plats i nytt index

FN:s organ för utveckling (UNDP) har i 30 år ställt samman ett årligt index för mänsklig utveckling i världens länder (Human Development Index, HDI). Det för att ge en bättre bild av levnadsstandard än genom att bara mäta länders bruttonationalprodukt (BNP) eller -intäkt (BNI).

Ett högt BNP visar på materiellt välstånd, men är ingen garanti för bättre levnadsförhållanden ett lands alla invånare. Talet säger inte heller något om kvalitén i välfärdssektorn. HDI ger en mer komplett bild, genom att sammanväg bland annat medellivslängd, utbildningsnivå och bruttonationalinkomst.

– Sedan de första beräkningarna gjordes för 30 år sedan har mycket hänt i världen, och tyvärr negativt vad gäller människors påverkan på vår planet. Det var dags att göra förändringar som visar våra avtryck. säger Pedro Conceição, chef för Human Development Report Office på UNDP och huvudförfattare till årets rapport.

Visar länders fotavtryck

För 2020 har UNDP därför lagt till parametrar som visar varje lands materiella fotavtryck; som förbrukning och utvinning av fossila bränslen, metaller, icke-metall samt även koldioxidutsläpp per capita. Siffran för materiella fotavtryck räknar med all förbrukning, oavsett om produktionen har skett i eller utanför landet.

Det nya måttet kallas för Planetary pressures–adjusted (PHDI), och är ett sorts nettoresultat där landets klimat- och miljöpåverkan drar ner slutbetyget för landets välstånd. Resultatet visar inte helt överraskande att många länder med god välfärd även hamnar högt i detta nya index.

Irland, Storbritannien och Schweiz toppar listan med högst PHDI. Några rikare länder som Norge, Island, Australien, Finland och Nederländerna halkar ner på grund av högt klimatavtryck. Norge som är det land som har högst HDI hamnar först på plats 19 i PHDI-indexet. Orsaken är Norges oljeproduktion och tämligen höga konsumtion.

Inte helt överraskande är det oljeproducerande och rika länder på arabiska halvön som Qatar, Saudiarabien och Kuwait som har stor differens mellan HDI och PHDI. I jordens fattigaste länder är såväl HDI som det nya klimatanpassade PHDI låga.

Få resurser – liten påverkan

Saknar ett land resurser leder det följaktligen även till liten påverkan på klimatet. En invånare i Sydsudan, Mali eller Burundi har ett materiellt avtryck som är 10 till 15 gånger lägre än invånare i USA, Australien eller Kuwait.

– Det är ett modigt initiativ som UNDP tagit och jag är säker på att alla länder inte kommer att applådera eftersom de hamnar lägre än i det traditionella HDI, särskilt länder med stor inverkan på klimat på grund av hög förbrukning av fossila bränslen, säger Peter Eriksson.

Både Peter Eriksson och Pedro Conceição påtalar att det finns länder som fortsatt ger stora subventioner till produktion och konsumtion av fossila bränslen. I direkta och indirekta kostnader rör det sig om 5 000 miljarder dollar per år. Skulle dessa subventioner tagits bort 2015 skulle de globala koldioxidutsläppen idag, fem år senare, varit 28 procent lägre, enligt UNDP:s beräkningar.

– Det är skrämmande hur snabbt vår civilisation trycker undan den ursprungliga naturen. I slutet av detta år kommer den infrastruktur som människan skapat vara större [i vikt] än det organiska material [träd, jord, växter] som finns på planeten. En uppgift som vi fann och överraskade mig är att mängden tamfågel i världen faktiskt är tre gånger större än alla vilda fåglar, säger Pedro Conceição.

Länder med högst ...

David Grossman