- [ ] Sida har beredskap att ompröva biståndet till Afghanistan, men än så länge ligger den beslutade strategin fast.

- [ ] Sida har beredskap att ompröva biståndet till Afghanistan, men än så länge ligger den beslutade strategin fast.

Tar talibanerna över i Afghanistan drar regeringen in biståndet

Tar talibanerna kontroll över statsapparaten i Afghanistan riskerar merparten av stödet till landet att dras in.  Det säger Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete, till OmVärlden.

Publicerad:

Artikeln är uppdaterad, 12 augusti 2021

Som OmVärlden tidigare rapporterat har Sida beredskap för att ompröva biståndet till Afghanistan som idag är lite över en miljard kronor per år. Men beslut om inriktningen, Sverige har åtagit sig en utvecklingsbudget med 3,4 miljarder fram till 2024, ligger hos regeringen. 

Per Olsson Fridh är minister för internationellt utvecklingssamarbete. Han anser att den beslutade strategin för Afghanistan än så länge ligger fast, men han betonar att saker och ting snabbt kan förändras. 

– Utvecklingen är fruktansvärd, talibanernas militära framfart går oroväckande snabbt och vi får varje dag vidriga vittnesmål. Samtidigt är det i ett läge som detta viktigt att stödja Afghanistans folk med utbildning, hälsa och fredsansträngningar, säger han till OmVärlden. 

Ungefär hälften av det svenska biståndet går till Världsbanksfonden för återuppbyggnad, Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF). Det är ett stöd som kanaliseras till myndigheterna i Afghanistan för att stärka den offentliga sektorn i landet, som skolor, hälsovård, infrastruktur och jordbruk. I november ska partnerskapet för ARTF mötas för en gemensam analys av läget. 

– Blir det ett maktövertagande där talibanerna styr samhällsapparaten ser jag det som uteslutet att vi kan fortsätta med detta stöd, säger Per Olsson Fridh.

Dras biståndet via ARTF in innebär det att volymen av bistånd till Afghanistan totalt minskar. Per Olsson Fridh tror inte att det går att omfördela så mycket medel till andra aktörer.

– Erfarenheter, som från Tanzania och Uganda, visar att det inte finns tillräcklig kapacitet att bygga breda verksamheter när myndigheter inte längre är involverade i arbetet.

Han poängterar att det finns organisationer, som Svenska Afghanistankommittén (SAK), med erfarenhet av att fortsätta med stöd även i områden som styrs av talibaner. Kraven från talibanerna kan stå i strid med de mål om jämställdhet och flickors rättigheter som Sverige ställer. Det är krav som för Sverige är en förutsättning för att över huvud taget kunna fortsätta bedriva skolor och hälsovård i ett talibankontrollerat område.   

– Jag har stort förtroende för SAK och deras erfarenhet, sedan är det svårt att säga var den röda linjen går när det är dags att dra sig ur.  Man får inte kompromissa för mycket, vi måste vara tydliga med var gränserna går, säger Per Olsson Fridh.

Afghanistan är sedan 2013 det största mottagarlandet för svenskt bistånd med stora satsningar på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Hur känns det att mycket av det nu kan gå förlorat? 

– Det är fruktansvärt, jag lider med Afghanistan folk. Men jag tänker att vi inte gjort dessa insatser förgäves, det är många unga kvinnor som kan läsa idag. Jag tror att vi kan bygga vidare på det. 

Finns det som minister med ansvar för bistånd någon lärdom att dra från det som nu händer?

– Vi ska trots det som nu sker inte sluta verka i riskfyllda miljöer, det kan vända och gå bakåt, som det nu tycks göra i Afghanistan, men det kan även därefter, som i Tanzania, gå framåt igen. Utvecklingen är inte linjär och den dagen vi och andra helt lämnar fältet finns inget hopp kvar alls, säger Per Olsson Fridh.

Under torsdagen den 12 augusti meddelade den tyska regeringen att om talibanerna tar över makten i Afghanistan, och inför sharialagar, kommer det tyska biståndet att avbrytas helt. Tyskland ger mer än 4 miljarder kronor per år i bistånd till Afghanistan.

Mer läsning

Gebre Selassie Araya, tigrean som bor i Malmö har inte längre någon kontakt med sin familj i Tigray.

“Det är inget annat än ett folkmord”

Förföljelse, godtyckliga gripanden och försvinnanden. Situationen för etniska tigreaner i Etiopiens huvudstad Addis Abeba blir allt svårare. ”Hatpropagandan mot tigreaner började efter att Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris. Han säger öppet att tigreaner är ett ogräs som måste utrotas, säger Gebre Selassie Araya som växte upp i Tigray men nu bor i Malmö.