"Våra kroppar är inte männens konsumtionsvaror", "Kvinnorna är inte krigsbyten" och "Varken våra kroppar eller marken är territorier som kan erövras", står det på unga kvinnors plakat i protest mot polisens sexuella övergrepp i Colombia. Sedan bilden togs har antalet offer för polisens sexuella våld ökat från 16 till 21.

"Våra kroppar är inte männens konsumtionsvaror", "Kvinnorna är inte krigsbyten" och "Varken våra kroppar eller marken är territorier som kan erövras", står det på unga kvinnors plakat i protest mot polisens sexuella övergrepp i Colombia. Sedan bilden togs har antalet offer för polisens sexuella våld ökat från 16 till 21.

Tre veckor med 3 000 polisiära övergrepp i Colombia

Protesterna i Colombia är inne på sin fjärde vecka. Lokala organisationer har registrerat närmare 3 000 övergrepp mot civilbefolkningen av polisen. Det svenska stödet till polisen står still, men har förlängts med två år.

Publicerad:

De protester som OmVärlden tidigare rapporterat om från Colombia fortsätter och är nu inne på sin fjärde vecka. Den colombianska åklagarmyndigheten och även ombudsmannaämbetet har hittills rapporterat 42 dödsfall, varav minst 15 kan knytas direkt till protesterna. Ytterligare elva fall är under utredning.

Samtidigt rapporterar de colombianska organisationerna Indepaz och Temblores om närmare 3 000 fall av polisärt våld sedan 28 april. Av dessa ska det i 21 fall röra sig om sexuella övergrepp utförda av poliser inom loppet av tre veckor. Det ska jämföras med 30–36 fall av sexuella övergrepp utförda av poliser, per år, sedan 2017.

Pressfrihetsorganisationen Fundación para la libertad de prensa (FLIP) rapporterar om 124 attacker på 144 journalister under perioden 28 april till 17 maj. Av dessa ska 49 attacker utförts av poliser. I jämförelse registrerade FLIP 133 attacker på 163 journalister 2019–2020.

Såväl colombianska som internationella människorättsorganisationer är överens om att det våld mot civila som just nu utövas i Colombia inte setts på många år, och att de främsta förövarna är poliser. Trots de många rapporterna om övergrepp har varken polischefen eller företrädare för försvarsdepartementet, under vilket polisen sorterar, fördömt polisens agerande eller manat polisen till lugn.

Den svenska biståndsmyndigheten Sida finansierar sedan 2013 ett samarbete mellan svensk och colombiansk polis. Hittills har Sida stöttat samarbetet med 42 miljoner kronor.

Förlängt i två år

När OmVärlden pratar med Erik Norman, som ansvarar för projektet på den svenska ambassaden understryker han att Sida inte har något avtal med den colombianska polisen. Han säger också att det pågående projektet skulle avslutats i december förra året, men att det förlängdes i två år, bland annat på grund av de stora protester som skakade landet 2019 och därefter pandemin.

– När den colombianska polisen går upp i beredskapsläge pausas projektet. Sedan demonstrationerna i slutet av 2019 har väldigt mycket av projektet gått på sparlåga eller aktiviteter fått ställas in eller skjutas upp. Under covid har polisen varit i beredskapsläge hela tiden för att säkerställa karantäner och utegångsförbud, säger Erik Norman.

Under perioden 2018–2022 ska den svenska polisen bistå sin colombianska motpart med att stärka jämställdhetsarbetet, polisutbildningen och att jobba mer förebyggande för att öka säkerheten och tryggheten i samhället och förhindra brott. OmVärlden har tagit del av både slutrapporten för den första delen av projektet, 2013–2018, och delrapporter från det nu pågående projektet.

Mellan 2013 och 2018 bidrog Sverige bland annat till att 201 poliser och 10 lärare fick mer kunskap om hur våld i nära relationer och familjer kan förebyggas. Ytterligare 200 poliser tränades i närpolisverksamhet och 25 högre chefer har fått ledarskapsutbildning.

I projektet ingick även en två veckor lång kurs i grundläggande bastaktik (Sistema Táctico Basico), som inkluderar konflikthantering och att minimera risken för våldsanvändning. Genom att utbilda 130 instruktörer och 258 poliser på olika nivåer i kåren räknar den svenska polisen med att de nått minst 38 900 poliser med denna utbildning.

Totalt finns det drygt 150 000 poliser i Colombia. Det svenskfinansierade projektet kan därför anses ha nått var fjärde polis i landet.

I delrapporten för år 2020 framgår det att projektet delvis bytt fokus sedan 2018. Fokus ligger nu på grundläggande bastaktik, förstärkning av polisernas läroplan och jämställdhet.

Sedan 2018 ska 1 750 poliser, 100 polischefer på mellannivå och 300 instruktörer utbildats i förebyggande polisarbete. Ytterligare 200 poliser och 50 stationsbefäl tränades i närpolisverksamhet. 146 poliser av högre rang och 40 poliser på avdelningen för mänskliga rättigheter fick utbildning i jämställdhet.

"Utreda våld i hemmet"

När OmVärlden tidigare lyfte polissamarbetet för Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, sa han att det svenska biståndet främst är fokuserat ”på att utreda våld i nära relationer och polisiärt arbete mot våld i hemmet”.

Hos det svenska justitiedepartementet svarade inrikesminister Mikael Dambergs pressekreterare Per Strängberg på OmVärldens fråga om samarbetet i ett mejl:

”Polisen bedriver sedan flera år ett projekt i Colombia som fokuserar på utredning av våld i nära relationer/sexuellt våld, polisutbildning i att bemöta och undersöka våld i hemmet, närpolisverksamhet och strategisk rådgivning. Projektet är ett nära samarbete mellan svensk och colombiansk polis, och en svensk polisrådgivare arbetar på plats på en av de colombianska polishögskolorna i Bogota. Polissamarbetet fokuserar alltså på närpolisverksamhet. Närpolisen är inte densamma som den tungt beväpnade kravallpolisen (ESMAD) som har satts in mot demonstranterna. Projektet finansieras via Sida. Projektet har bl.a. bidragit till att mer än 1300 colombianska poliser utbildats i hur man bemöter och hanterar våld mot kvinnor.”

När organisationer som FLIP, Temblores, Indepaz och även den colombianska ombudsmannen och Åklagarmyndigheten larmar om polisiära övergrepp under demonstrationerna är det framför allt ESMAD de pekar ut, men även andra poliser, som till exempel i storstaden Cali den 23 maj. ESMAD är en del polisen och likaså underställd försvarsdepartementet.

Poliserna inom ESMAD har alla genomgått den grundläggande polisutbildningen och arbetat som poliser i ett par år. Totalt är det ungefär 4 000 poliser. Erik Norman på den svenska ambassaden understryker att kravallpolisen inte ingår i samarbetet mellan den svenska och colombianska polisen.

– Några av dem som genomgått utbildningen i bastaktik kan ha hamnat i ESMAD. Det kan mycket väl hända, och jag hoppas då att de individerna har någon nytta av utbildningen, men ESMAD som institution har en speciell funktion inom polisen, med egna protokoll och utbildning som vi inte jobbar med, säger Erik Norman.

Liksom i andra länder, även i Sverige, ska kravallpolisen i Colombia kunna stärka polisens insatser vid stora protester. Erik Norman säger att den svenska polisens samarbete med den colombianska polisen handlar om att stärka det förebyggande arbetet i normala situationer, inte vid extraordinära händelser, som till exempel kravaller.

40 000 disciplinärenden

Historiskt har ESMAD anklagats för tiotusentals övergrepp. Enligt brittiska BBC ska Åklagarmyndigheten bland annat ha utrett 40 000 disciplinärenden inom ESMAD 1999–2015.

På den svenska ambassaden kan de inte nog understryka skillnaden på ordinarie polisarbete och extraordinära händelser och kravallpolisen. Det senare ingår inte i det av Sida finansierade projektet, påtalar även utrikesdepartementet i Stockholm till OmVärlden per telefon.

Samtidigt framgår det av den svenska och colombianska polisens egna rapporter till Sida att colombianernas förtroende för polisen är svagt. Erik Norman på ambassaden säger också att förtroendet knappast förstärkts av det som just nu händer i Colombia, men påpekar att även under normala förhållanden begränsas ofta den colombianska allmänhetens kontakt med polisen till ingripande när brott begås.

– Polisen är en del av Försvarsmakten. Den har alltid arbetat och arbetar fortfarande i huvudsak reaktivt. Polisen finns inte ute i samhället och skapar en förtroenderelation till medborgarna och förebygger brott genom att finns på plats vid tider där brott brukar begås. De sitter på polisstationerna och åker ut för att gripa någon. Det gör att folk är rädda när polisen kommer, för när de kommer är det något farligt som händer.

Det är just detta som den svenska polisen vill bidra till, att stärka den colombianska polisens förebyggande arbete genom att komma nära medborgarna och skapa förtroende. Därför ingår närpolisarbete, grundläggande bastaktik och förebyggande brottsbekämpning i samarbetet, står det i rapporterna.

Huruvida några av de många colombianska poliser som nu anklagas för övergrepp under de senaste tre veckornas protester, eller i slutet av 2019, fått ta del av det svenska projektet är oklart. Klart är att protesterna och polisens hanering av dessa försenat det svenska projektet.

Den colombianska polisen är den enda i Nord- och Sydamerika som är underställd försvarsdepartementet. Erik Norman säger att det till syvende och sist är upp till den colombianska regeringen och parlamentet att fatta beslut om de reformer som krävs för att omvandla polisen till en verkligt civil polis ska genomföras. Just nu finns lite som tyder på detta.

Erik Halkjaer

Mer läsning

Gebre Selassie Araya, tigrean som bor i Malmö har inte längre någon kontakt med sin familj i Tigray.

“Det är inget annat än ett folkmord”

Förföljelse, godtyckliga gripanden och försvinnanden. Situationen för etniska tigreaner i Etiopiens huvudstad Addis Abeba blir allt svårare. ”Hatpropagandan mot tigreaner började efter att Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris. Han säger öppet att tigreaner är ett ogräs som måste utrotas, säger Gebre Selassie Araya som växte upp i Tigray men nu bor i Malmö.