Riksrevisionen kritiska till hur regeringen arbetar med kärnstöd

Riksrevisionen kritiska till hur regeringen arbetar med kärnstöd

Tydliga mål saknas för regeringens bistånd anser Riksrevisionen

Regeringen betalar årligen ut 16 miljarder kronor i kärnstöd till multilaterala organisationer. I en ny granskning anser Riksrevisionen att det saknas tydliga mål för hur pengarna ska användas och att det finns brister i uppföljning för att se om stödet lever upp till målen regeringen har för sitt bistånd.   

Kärnstöd till multilaterala organisationer är en stor del av den totala biståndskakan, ungefär hälften av det totala biståndet går till organisationer inom FN, som befolkningsfonden UNFPA, FN:s utvecklingsprogram UNDP, UNICEF och även till Världsbanksgruppen VBG – stora aktörer med miljardstöd varje år från regeringen. 

De stora summorna som går från Sverige rakt in i dessa organisationers konton är, anser Riksrevisionen, något som måste granskas. Myndighetens uppgift är att se till att statliga medel används effektivt och på rätt sätt. Betonas ska att Riksrevisionen i denna rapport inte granskat utfallet av miljardbiståndet, alltså om de är effektivt använda – det man tittat på är hur regeringen, UD och Sida arbetar med styrdokument, beslutsunderlag, syften och mål och inte minst uppföljning av resultat.

Avsaknad av tydliga mål

Här ser Riksrevisionen brister på många områden, och det är framför allt avsaknaden av tydliga mål för kärnstödet som revisorerna saknar hos regeringen: ”Det framgår inte av UD:s underlag vilka omständigheter som har varit avgörande för regeringens beslut som rör kärnstöd. Till exempel framgår det inte hur styrkor, svagheter, möjligheter och risker med ett visst kärnstöd eller en viss multilateral organisation har vägts in i beslut eller påverkat föreslagna nivåer på kärnstöd.” står det i rapporten. 

Med andra ord, Riksrevisionen uppfattar det som att regeringen och UD inte har helt koll på om alla dessa miljarder uppfyller de mål och strategier som riksdagen satt för biståndet. Otydligheter som gör det svårt att bedöma om biståndet bidrar till de svenska biståndsmålen anser revisorerna.

– Kärnstödet är ju i sin karaktär så att Sverige och andra stater lämnar pengar rakt in i organisationernas centrala budgetar. Det är fördelaktigt i den meningen att man har att stöd som når många och att det kan samordnas, men det innebär också att kontrollen lämnas över till andra. Det går inte att veta exakt vad just de svenska pengarna används till, säger Therese Brolin, projektledare på Riksrevisionen till OmVärlden. 

Här ser hon och Riksrevisionen att regeringen och UD borde vara bättre på att klargöra vilka uttalade mål man har med detta kärnstöd mer än att enbart välja en partner som anses lämplig. Det finns organisationsstrategier för samarbetet med mottagarna av kärnstöd men Riksrevisionen ser inte att dessa strategier följs upp för att se om de efterföljs. 

Bristande riskanalys

Kritik riktas även för bristande riskanalys. Här görs inga riskanalyser, regeringen fokuserar mer på positiva än negativa aspekter med organisationerna och kärnstödet.

Men om man arbetar med multilaterala organisationer är det då inte svårt att göra allt det som ni kräver?

– Visst är det ett jättekomplext att arbeta med kärnstöd till multilaterala organisationer. Mycket att ta hänsyn till och UD gör ett stort arbete när man tar fram underlag och breda konsultationer. Men vi anser samtidigt att det är av yttersta vikt att visa hur stödet är en del av påverkansarbetet och fyller de mål som satts för svenskt bistånd, säger Therese Brolin. 

Även Sidas hantering av kärnstöd har granskats, då rör det sig om så kallat multi-bi-insatser som även de går till multilaterala aktörer men som öronmärks för särskilda insatser. Här får Sida godkänt av Riksrevisionen, det finns tydliga motiveringar till varför man gjort sina val.

– Det arbetet sker i ramarna av deras sedvanliga hantering av insatser, det är Sidas kärnverksamhet så man har en struktur och system på plats. Så är det inte hos UD som hanterar mycket annat också, konstaterar Therese Brolin. 

När det gäller samarbetet mellan UD och Sida anser Riksrevisionen att det finns effektivitetsvinster om de två myndigheterna kan ta fram gemensamma underlag till beslut om kärnstöd och multi-bi-stöd. Det minskar risken för dubbelarbete.

Man pekar även att såväl Sida som UD ska agera samstämmigt: ”Om regeringen till exempel väljer att dra ner kärnstödet till en organisation för att skicka en politisk signal bör Sida inte samtidigt höja multi-bi-stödet till samma organisation”. Riksrevisionen menar att det finns en otydlighet i den rutin som används och osäkerhet kring hur arbetet och kommunikationen med UD ska ske. 

Liknande brister redan 2014

2014 uppdagade liknande brister hos regeringen i en tidigare granskning av Riksrevisionen. Då var det UD som fattade beslut om kärnstöd nu är det regeringen.

– Vet inte varför en del av bristerna kvarstår, men man har försökt att styra upp en del av det i alla fall, säger Therese Brolin. 

Hur kan man då komma till rätta med bristerna? Rekommendationerna till regeringen och UD är att bli bättre på att säkerställa mål vad man vill uppnå med kärnstödet, att bättre dokumentera de uppföljningar som samt att det ska göras riskanalyser.

– Vi tror att man kan komma till bukt med mycket,  och att det går att hantera utan att anställa mer personal. Det handlar om att omforma arbetet mer än att göra något nytt, till exempel att se över sina prioriteringar i organisationsbedömningar, säger Therese Brolin.

Här är utrikesdepartementets svar:

OmVärlden har sökt ansvariga på UD för intervju men UD har valt att genom sin presstjänst svara på våra frågor på mejl.

Hur ser ni på kritiken från Riksrevisionen?

UD välkomnar Riksrevisionens rapport. Sverige anses vara en av världens effektivaste biståndsgivare, det är mycket tack vare att vi ständigt utvecklar vårat arbetssätt. Vi studerar nu rapportens rekommendationer noga. Det är ett viktigt bidrag för att ytterligare förbättra styrningen av svenskt bistånd till multilaterala organisationer. UD har bildat en arbetsgrupp med uppgift att ta rekommendationerna vidare.


Riksrevisonen anser att UD inte har några tydliga mål för kärnstödet. Kommentar?

Kärnstöd innebär inte att Sveriges stöd kommer utan förbehåll och krav. Kärnstöd till multilaterala organisationer är ett centralt verktyg för att nå svenska utrikes- och biståndspolitiska målsättningar. Det finns tydliga mål för det multilaterala biståndet, precis som för allt övrigt bistånd. I biståndets policyramverk, som beslutats av regeringen, tydliggörs hur vi kan uppnå riksdagens mål genom tematiska inriktningar. Ett exempel är att bidra till att stärka kvinnors och flickors representation och politiska deltagande.    

Riksrevisionen anser inte att ni gör tillräcklig riskanalys. Kommentar?
UD gör riskanalyser inför varje beslut om kärnstöd. Sedan granskningsperioden har arbetet med risk förbättrats genom ytterligare utbildningar och stöd för handläggare. Rapporten bidrar till ett redan pågående förbättringsarbete. Tidsperioden för denna granskning är 2017–2019. Sedan dess har vägledningar uppdaterats och nya rutiner utvecklats. Till exempel genomförs nu utbildningar i riskanalys regelmässigt, och det finns ett nytt it-system som bidrar till bättre uppföljning. Med detta har hanteringen av det multilaterala biståndet redan stärkts. 

Läs hela rapporten hos Riksrevisionen.

Mer läsning