– Vapen, vapen och vapen.
På frågan om vad Ukraina behöver nu utöver vapen upprepar Andrii Plakhotniuk, Ukrainas Ambassadör i Sverige, ändå vad som nästan blivit i ett ukrainskt mantra innan han kommer in på övrigt bistånd.
– Utöver vapen behövs mikrofinansiellt stöd, humanitärt bistånd och assistans med att reparera vårt elnät. Men framför allt behövs en stor enighet mellan våra internationella partners samt de främsta experterna på hur man ska återuppbygga samhällen efter ett krig, fortsätter han.
Andrii Plakhotniuk säger att Sverige redan i dag är med och bidrar till allt det som han nämnt och tillägger sedan att det är viktigt att det är Ukraina som ska leda återuppbyggnaden.
– Men vi behöver även hjälp från G7-länderna, EU och FN när det kommer att koordinera biståndet, säger Andrii Plakhotniuk.

Reservdelar till elnätet behövs
Enligt Christophoros Politis, biträdande chef för UNDP i Ukraina, handlar arbetet just nu främst om att lösa problemen med el- och energisystemet som bombas av ryska styrkor.
– Mer än 12,5 miljoner människor har dagligen avbrott i sin energiförsörjning och 400 000 företag har påverkats av den senaste tidens attacker, säger han.
Christophoros Politis uppger att det behövs reservdelar – främst transformatorer – för att hålla elsystemet igång. Han säger att det har högsta prioritet just nu eftersom det behövs elektricitet för att kunna värma sjukhus, skolor och andra samhällsinstitutioner.
— Flera mindre elverk och generatorer skickas till Ukraina och gör det möjligt för mindre företag att fortsätta sin verksamhet. Men det saknas tung utrustning för att få i gång större delar av elnätet så att till exempel spårvagnar och bussar kan börja rulla igen, säger han.
För att få i gång elnätet krävs även ett samarbete mellan staten och privata företag. Det behöver, enligt Christophoros Politis, skapas ett system för att finansiera underhåll, reparationer och återuppbyggnad.
90 procent riskerar fattigdom
Enligt UNDP kan omkring 90 procent av ukrainarna hamna i fattigdom och extrem ekonomisk sårbarhet under 2023. Kriget har också orsakat en av de snabbaste växande flyktingströmmarna sedan andra världskriget. Nästan en tredjedel av den ukrainska befolkningen – ungefär 14 miljoner människor – har tvingats fly från sina hem.
De ekonomiska skadorna är också mycket stora. De finansiella förlusterna kan, enligt Världsbanken, uppgå till lågt räknat motsvarande 2900 miljarder kronor.
Sverige ska nu kraftigt höja biståndet till Ukraina. I mitten av februari ska Sida lämna ett underlag till regeringen om vilka satsningar som biståndsmyndigheten ser som mest prioriterade för att stärka Ukrainas samhällsfunktioner och en hållbar demokratisk, ekonomisk och miljömässig utveckling i landet under perioden 2023–2027.
Samtidigt som kriget orsakat stort lidande i Ukraina har även andra delar av världen påverkats av konflikten.
I kölvattnet av kriget har 71 miljoner människor i världens utvecklingsländer hamnat i fattigdom som en direkt följd av förhöjda mat- och energipriser, uppger UNDP i en rapport från i juli förra året.
Sveriges stöd till Ukraina
Den 19 januari presenterade regeringen ett nytt stödpaket till Ukraina. Det består av bland annat granatgevär med ammunition, pansarskott, automatgevär och minröjningsmateriel stridsfordon 90 (CV 90) med ammunition och Robot 57 (NLAW) till ett värde av 4,3 miljarder kronor.
Mellan februari 2022 och till och med december 2022 bidrog Sverige med över tio miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina. Det inkluderar också stöd till Moldavien med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.
- Militärt stöd – 6,3 miljarder kronor
- Humanitärt stöd – 1,5 miljarder kronor
- Finansiellt stöd – 1,1 miljarder
- Civil krishantering – 500 miljoner kronor
- Återuppbyggnad – 350 miljoner kronor
- Reformstöd – 316 miljoner kronor
- Stöd till fria medier, cybersäkerhet, ansvarsutkrävande – 15 miljoner kronor
Källa: Regeringen