Unga makthavare sätter kampen mot hunger högst

En rapport om unga makthavare och hunger släpps i samband med den globala Världshungerdagen. Rapporten visar att det råder delade meningar mellan ungdomspartierna om att avskaffa hunger, både i prioriteringar och sätt att angripa problemet på.

Publicerad:

Den 16 oktober uppmärksammas Världshungerdagen globalt vilket sammanfaller med den dag då FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) grundades år 1945. Enligt organisationen The Hunger Project lever 811 miljoner människor i konstant hunger världen över. Konsekvenserna är förödande. Undernäringen kan leda till underutvecklade hjärnor, barn som inte växer som de bör och människor kan hamna i direkt svält vid en katastrof. Varje år dör 2,5 miljoner barn av undernäring innan de har fyllt fem år, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges befolkning. Hunger är världens vanligaste dödsorsak och skördar 17 000 liv dagligen.

Samtidigt som människor dör av hunger produceras det tillräckligt med mat för att kunna mätta hela världens befolkning. Sedan 2014 har antalet hungriga ökat på grund av konflikter, klimatförändringar och coronapandemin. Bara mellan 2019 – 2020 ökade antalet hungriga människor med 161 miljoner.

En undersökning som The Hunger Project i Sverige gjorde 2020 visar att kunskapen om hunger är låg bland ungdomar. Nu har en uppföljningsrapport gjorts med personer i riksdagspartiernas ungdomsförbund som jobbar med Agenda 2030, för att belysa deras syn på hunger och förslag på lösningar för att avskaffa hunger. 

– När vi gjorde den förra rapporten såg vi att det fanns kunskapsglapp och det väckte ett intresse av att se hur det ser ut hos unga makthavare. En del av dom kommer troligen att sitta i regeringen och riksdagen 2030, säger Malin Flemström, vd på The Hunger Project.

Resultatet visar att fem av åtta svenska politiska ungdomsförbund prioriterar det andra agendamålet ”ingen hunger” som ett av de viktigaste målen inom sin organisation. Likställt prioriterar de mål ett, ”ingen fattigdom”. Alla ungdomspartier är positivt inställda till att hungern går att avskaffa, men endast två av åtta ungdomspartier tror att världen kan avskaffa hunger till 2030.

– Det pekar mot någon form av frustration över att det inte görs tillräckligt, förändringar sker inte tillräckligt fort. Vi ser att det kommer mer radikala förslag på lösningar än vad som förs politiskt idag, och det var en reflektion från flera av ungdomspartierna i rapporten där de ideologiskt har idéer om mer revolutionerande lösningar, säger Malin Flemström.

För att få ett slut på hungern råder det delade meningar mellan ungdomspartierna, både i prioriteringar och sätt att angripa problemet på. En majoritet lyfter "klimat" och "fred och konflikt" som två av de viktigaste områdena att prioritera för att avskaffa hunger, följt av "fri handel" och "livsmedelsproduktion". Hälften av ungdomspartierna anser inte att deras moderparti gör tillräckligt i hungerfrågan.

Enprocentmålet av BNI till bistånd anser fem partier att Sverige inte ska behålla och hänvisar till att behov och möjlighet ska styra biståndet, någonting The Hunger Project ser oroande på. En oro lyfts även över att de unga inte ser jämställdhet som en viktig koppling till att avskaffa hunger.

– De unga makthavarna är väldigt viktiga aktörer för att påverka internt inom partierna. Ungdomsförbunden kan många gånger vara lite av en övervakningsinstans till moderpartiet. Kan vi som organisation bli bättre på att lyfta specifika sakfrågor så är det också en möjlig påverkanskanal såklart. Unga är en väldigt relevant grupp makthavare att föra dialog med.

Den 13 oktober kommer ungdomsförbunden att samlas på Medelhavsmuseet för att fortsätta debatten om hunger.

Mer läsning