Under FN:s generalförsamling i september i år lovade Kina att bli koldioxidneutrala senast år 2060, ett av flera positiva löften under året, ökande utsläpp till trots. 

Under FN:s generalförsamling i september i år lovade Kina att bli koldioxidneutrala senast år 2060, ett av flera positiva löften under året, ökande utsläpp till trots. 

”Utsläppen har förmodligen nått sin topp”

Om 2019 var en deppig klimathistoria blev 2020 trots allt ett bättre klimatår. Det finns skäl att vara positiv, enligt Owen Gaffney på Stockholm Resilience centre. En ny president i Vita huset är bara ett av dem. Del ett i OmVärldens uppföljning av årets utvecklingspolitiska utmaningar.

Publicerad:

I början av december rapporterade FN att den globala uppvärmningen ser ut att nå tre grader i slutet av decenniet. Detta trots att pandemin lett till att utsläppen av växthusgaser väntas ha minskat med sju procent under 2020.

Men när man målar upp en så svart framtid så ger man inte hela bilden, säger klimatforskaren Owen Gaffney på Stockholm Resilience centre.

– Det viktiga är att utsläppen förmodligen har nått sin topp. Vi kommer sannolikt aldrig igen att ha så stora utsläpp som vi har haft.

Frågan är hur minskningen ska fortgå även när världen inte befinner sig i kris. Det blir den stora utmaningen, enligt Owen Gaffney.

Kina koldioxidneutrala

När OmVärlden i en serie artiklar i början av året pratade med bland andra Owen Gaffney spådde han att 2020 skulle bli ett viktigt klimatår, i spåren av proteströrelsen och 2019 års besvikelser med koldioxidrekord i atmosfären, skogsbränder och inställt klimatmöte. Så blev det också.

– Under året har vi till exempel sett Europa gå snabbt framåt med lagstiftning för att kunna bli koldioxidneutrala till 2050, säger han.

Under mötet med FN:s generalförsamling i september överraskade Kinas president Xi Jinping genom att följa G7-ländernas löfte om att bli koldioxidneutrala. Inte till 2050, men väl till 2060. Det var ett viktigt besked. Kina är i dag världens näst största ekonomi och världens i särklass största utsläppare.

Med Joe Biden som ny president i USA har även världens största ekonomi lovat att bli koldioxidneutrala till 2050. Dessutom kommer USA att gå in i Parisavtalet igen och under Joe Biden återta ledartröjan för den globala klimatkampen.

Och energisektorn och transportsektorn är under snabb förändring, säger Owen Gaffney.

– Det här är anledningarna till att jag är optimistisk. Jag har aldrig sett ett så stort skifte ske så snabbt som det som skett nu.

Ny syn på tillväxt

Men frågan om tillväxt och synen på den har pandemin inte ändrat. I januari sa Owen Gaffney till OmVärlden att människans jakt på ständig tillväxt är något som mänskligheten måste omvärdera för att klara klimatmålen.

Under 2020 har allt fler länder sällat sig till den grupp som vill gå ifrån tillväxt som det enda måttet på välstånd. Istället vill de fokusera mer på hur medborgarna mår. De går under namnet ”The wellbeing economies”, säger Owen Gaffney, som själv jobbar med initiativet.

Bland de länder som ingår i gruppen återfinns bland andra Finland, Nya Zealand och Island.

– Det centrala när det gäller tillväxt och utsläpp är att om tillverkningens energibehov fortsätter att öka i den takt som det gjort under de senaste decennierna så kommer vi att behöva fossila bränslen för att klara det.

Flera forskare och experter menar att det är dags att förvalta den möjlighet som pandemin gett för att återuppbygga de drabbade ländernas ekonomier med hållbarhet i åtanke. Inte bara försöka att återställa det som var innan pandemin.

Owen Gaffney säger att hittills har inte alla de ekonomiska stimulanspaketen tagit den chansen.

– Fler än 50 procent av dem stöttar fossilbränslesektorn, inklusive att till exempel hjälpa flygbolag på fötter utan att ålägga dem restriktioner att minska sina utsläpp, säger han.

Samtidigt finns det goda exempel. I Nederländernas huvudstad, Amsterdam, beslutade politikerna redan i april att den ekonomiska postpandemiska återuppbyggnaden skulle fokusera på klimat- och miljömål – nu när allt ändå var vänt på ända.

”Mänskligheten är skör”

Det allra klimatviktigaste som skett under 2020 är att människorna som kollektiv har skakats om, tror Owen Gaffney. Företag har tvingats att justera sina affärsmodeller och sätt att agera, till exempel sluta åka på affärsresor. Människans vanor och konsumentbeteende har ändrats.

– Men främst har pandemin fått oss att förstå att vi är nära sammankopplade och att mänskligheten är skör. Ett virus kan ta sig från naturen till människan, sprida sig över världen på bara dagar och orsaka en kaskad av kriser: mänsklig, ekonomisk, politisk.

Det kan göra att vi kommer att se på klimatfrågan annorlunda framöver, tror Owen Gaffney.

– När pandemin kom oroades många över att klimatet skulle prioriteras ner. Men jag avslutar året med att känna att det faktiskt har blivit bättre. 120 länder vill bli klimatneutrala till 2050, det är stort.

Moa Kärnstrand

Mer läsning