Under en presskonferens i april meddelade biståndsminister Matilda Ernkrans att stora avräkningar skulle göras från biståndsbudgeten. Det blev början på årets hetast biståndsdebatt.

Under en presskonferens i april meddelade biståndsminister Matilda Ernkrans att stora avräkningar skulle göras från biståndsbudgeten. Det blev början på årets hetast biståndsdebatt.

Valet 2022: De stora partierna är för avräkningar

Årets hårdaste biståndsdebatt har handlat om avräkningar. De flesta partierna vill göra det svårare att använda biståndspengar för att finansiera ett ökat flyktingmottagande. Men tre stora partier försvarar systemet. Fram tills valet den 11 september tar OmVärlden upp ett biståndsområde i veckan. Denna gång handlar det om avräkningarna.

Efter Rysslands attack på Ukraina i februari växte flyktingvågen. EU-länderna tog emot miljontals flyktingar som behövde mat och husrum. I samband med det deklarerade den Socialdemokratiska regeringen att mottagande till största del skulle finansieras via biståndsbudgeten, genom så kallade avräkningar. 

Skamligt. Var är känslan för rättvisa och vanlig jäkla anständighet? Människor riskerar att kastas ut i hunger, var några röster som hördes efter regeringens besked i april.

Biståndssverige rasade. 50 organisationer inom nätverket Concord har nu gått samman och startat uppropet Rädda Biståndet. Kritiken handlar till stor del om att neddragningar görs samtidigt som det råder torka, klimatkris och hungersnöd i stora delar av världen.

Till en början såg det ut som att avräkningarna skulle bli 9,2 miljarder kronor mer än tidigare beräknat. Det ändrades i juni till 7,9 miljarder kronor eftersom antalet ukrainska flyktingar blev färre än vad Migrationsverket tidigare trott. 

Det flesta riksdagspartierna, fem av åtta, är kritiska till att så stora summor räknats av från biståndet. Men de tre största partierna –Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna – försvarar neddragningen.

Partierna som försvarar avräkningar

Socialdemokraterna fattade ett kongressbeslut i december 2021 om att partiet ska bli mer restriktivt i sin syn på avräkningar. De har även uppgett att de vill ha ett tak på avräkningar. Men bara några månader senare, efter att kriget mot Ukraina inletts, kom regeringens besked om att stora avräkningar skulle genomföras. Socialdemokraterna anser att beslutet ligger i linje med de riktlinjer som den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD satt upp för hur bistånd ska räknas av. 

Moderaterna anser att avräkningarna är bra. Partiet vill även öppna för att göra det möjligt att lättare göra avräkningar i framtiden. 

Sverigedemokraterna tycker också att årets avräkningar är bra.

 – Vi ser positivt på att man väljer att finansiera kostnaderna för det ukrainska flyktingmottagandet med avräkningar på biståndet, uppgav Sverigedemokraternas ekonomisk-politisk talesperson Oscar Sjöstedt till OmVärlden tidigare i våras och tillade att nedskärningar leder fram till prioriteringar inom den ”överdimensionerade” biståndsramen.

Partierna som kritiserar avräkningar

De övriga partierna uppger att de är kritiska till årets avräkningar. De vill även införa restriktioner.

 – Vi är jättetydliga när det kommer till avräkningar. Generalklausulen är att vi inte ska han några avräkningar över huvud taget. Vi har varit kritiska mot det tidigare och nu sätter vi ned foten ordentligt, sa Gudrun Brunegård, Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson, till OmVärlden då partiet nyligen presenterade sin nya biståndspolitik.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har också i starka ordalag kritiserat regeringen för avräkningarna, liksom Centerpartiet och Liberalerna. 

Avräkningar sedan 1980-talet

Men vad pratar partierna om då det talar om avräkningar? I svenska biståndsdebatten har ordet funnits länge. 

– Begreppet avräkningar kommer in i budgetproppen 1980/81. Det är första gången man kan se det i offentlig dokumentation. Det är små summor det rör sig om då, kring 15 och 20 miljoner kronor, säger Henrik Malm Lindberg, tillförordnad kanslichef på Delmi, i det senaste avsnittet av EBA-podden som handlar om avräkningar.

1991 ville den sittande borgerliga regeringen fasa ut möjligheten att göra avräkningar. Men när den ekonomiska krisen dundrar in över Sverige året efter så upphävs beslutet i samband med en krisöverenskommelse med Socialdemokraterna.

Åren efter det ligger avräkningarna mellan fyra och åtta procent per år fram tills att flyktingmottagandet ökar i början av 2010-talet då det stiger. 2015, då Sverige tog emot flest flyktingar, var avräkningarna från biståndsramen 22 procent. Det kan jämföras med 2021 då de, enligt Delmis tillförordnade kansligchef, endast låg kring två procent. 

Partierna och avräkningarna

Partier som är emot dagens avräkningar: Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet

Partier som är för dagens avräkningar: Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna.

Sedan 1960 samordnas det internationella biståndet av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Där finns biståndskommittén Development Assistance Committee (DAC) som består av 29 medlemsländer, alla biståndsgivare. Länderna är överens om vad som får räknas som bistånd. Det är DAC som fastslagit kriterier om vad som får ingå i avräkningar. 

Sedan 1988 har DAC haft särskilda instruktioner för vilka flyktingkostnader som får räknas som bistånd. En sådan regel är att avräkningar endast kan göras om flyktningar kommer från ett medel- eller låginkomstland. Mottagande av flyktingar från rikare länder, som till exempel Ryssland, kan inte leda till avräkningar. 

Sverige avsätter en procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till bistånd. I år motsvarar det 57,4 miljarder kronor som är biståndsramen. Det allra mest av detta går till biståndsbudgeten som är 51,9 miljarder. De resterande miljarderna går främst till EU-bistånd och flyktingmottagande. Avräkningar dras från biståndsramen och behöver inte nödvändigtvis påverka tas från biståndsbudgeten, men gör det ofta.

Källor: Partierna, Concord, ForumCiv, Diakonia, EBA.

Läs även:

  

Mer läsning

Ann Linde presenterade regerings utrikespolitik för riksdagen 2022.

Valet 2022: Majoritet för fortsatt feministisk utrikespolitik

Fem av riksdagens åtta partier står fortsatt för en feministisk utrikespolitik som den är utformad idag. S vill lägga i ytterligare en växel och KD menar att innehållet är viktigare än terminologin. Fram tills valet den 11 september tar OmVärlden upp ett biståndsområde i veckan. Denna gång handlar det om den feministiska utrikespolitiken.