Valet närmar sig och partierna debatterar i riksdagen om politikens inriktning. De allra flesta partier vill behålla enprocentsmålet för bistånd, men två partier avviker.

Valet närmar sig och partierna debatterar i riksdagen om politikens inriktning. De allra flesta partier vill behålla enprocentsmålet för bistånd, men två partier avviker.

Valet 2022: Endast två partier avvisar enprocentsmålet

De flesta partierna vill behålla enprocentmålet i biståndet. Men två stora partier är emot. Fram tills valet den 11 september tar OmVärlden upp ett biståndsområde i veckan. Denna gång handlar det om målet avsätta en procent av bruttonationalinkomsten till bistånd.

På 1800-talet så var bistånd något som mest kyrkorna ägnade sig åt med baktanken om att sprida kristendomen. Efter andra världskriget växte det fram ett nytt synsätt. Fler länder insåg att det var viktigt att påverka omvärlden. FN bildades. Länder började avsätta pengar för att förändra världen. Sverige var tidigt ute och 1968 fastställde riksdagen enprocentsmålet, en hundradel av Sveriges växande välstånd skulle bidra till att bekämpa fattigdom och förtryck. Sedan mitten av 1970-talet har vi haft det målet och i dag är det formulerat som att en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska avsättas till bistånd.

Sex av åtta vill behålla målet

Trots att det kanske inte alltid framstår så i debatten så är de flesta partierna i riksdagen, sex av åtta, eniga om att vi ska ha ett enprocentsmål. De två partier som avviker är Moderaterna och Sverigedemokraterna.

– Vi kan inte ha som mål att en procent varje år ska gå till just ett utgiftsområde, sade Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark i en debattduell i Expressen. 

Moderaterna vill helt avskaffa målet och i stället låta riksdagen fatta beslut var fjärde år om hur mycket pengar som ska gå till bistånd. Partiet anger att 0,7 procent är en rimlig summa.

Sverigedemokraterna har en likartad politik. De vill i ett första skede att biståndet ska sänkas till 0,7 procent. Därefter ska stödet trappas ned så att det nästa år blir 0,6 procent och året därefter 0,5 procent. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna anser att Sverige inte har råd och att vi i stället ska satsa pengar på den egna befolkningen.

Oklart vad som händer vid regeringsskifte

Hur det blir med enprocentsmålet vid en eventuell borgerlig/konservativ valseger är oklart. Det handlar dels om hur väljarstödet kommer att se ut för olika partier, dels om hur förhandlingarna om regeringsmakten faller ut. 

Moderaterna och Sverigedemokraterna lär även efter valet ha betydligt fler mandat än Liberalerna och Kristdemokraterna. Att skära kraftigt i biståndet kan därför vara frestande av både principiella och ekonomiska skäl. En sänkning med tiotals miljarder ger ett stort utrymme att sänka skatter eller satsa på annat.

Samtidigt är regeringsförhandlingar en fråga om givande och tagande. Biståndsfrågan är viktig för både Kristdemokraterna och Liberalerna som båda har uppgett att de är villiga att slåss för enprocentsmålet. Att alla andra riksdagspartier också vill ha kvar enprocentsmålet gör dessutom att de får en starkare förhandlingsposition. Enprocentsmålet slår därför som en kil mellan partierna till höger.

Den socialdemokratiska biståndsministern Matilda Ernkrans framför gång på gång att hennes parti står bakom enprocentsmålet och pekar på en lång tradition av generöst bistånd.  Samtidigt har Socialdemokraterna kritiserats kraftigt av en mängd biståndsorganisationer och partier under våren eftersom regeringen har gjort avräkningar från biståndsbudgeten och använt pengarna för att finansiera ett ökat flyktingmottagande.

Ett annat parti som sticker ut i denna fråga är Miljöpartiet. De vill att biståndsmålet ska höjas till 1,25 procent av BNI. Det motsvarar, enligt partiet, en höjning med cirka 13 miljarder kronor. 

– Vi ser att krisen i världen bara växer och vi ser att det är på väg mot storskalig hungersnöd i Afghanistan, Jemen, Etiopien och på Afrikas horn, kommenterade Miljöpartiets språkrör Per Bolund den nya inriktningen. 

Vänsterpartiet vill också att mer pengar läggs på bistånd och vill att enprocentsmålet ska vara ett golv som utvecklingssamarbetet inte får understiga.

Sverige satsar mest

Att Sverige avsätter en procent innebär att biståndet i kronor räknat varierar beroende på hur vår ekonomi utvecklas. I år innebär det att den totala biståndsramen blir 57,4 miljarder kronor. 

Vi satsar, tillsammans med Luxembourg och Norge, mest i världen på bistånd per capita. FN och EU har satt som mål att ländernas bistånd ska uppgå till 0,7 procent av BNI. Så mycket satsar Storbritannien och Danmark.

De flesta EU-länderna ligger dock långt under det målet och genomsnittet är knappt 0,5 procent. Det globala genomsnittet var 0,2 procent år 2020, enligt Världsbanken.

Så funkar enprocentsmålet

Partier som vill behålla eller höja enprocentsmålet: Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. 

Partier som vill minska biståndet: Moderaterna, Sverigedemokraterna.

1961 röstade FN:s generalförsamling igenom en icke bindande resolution där det uttalade målet var att  1 procent av de rika -ländernas bruttonationalprodukt (BNP) skulle avsättas till -internationellt bistånd. I början av 1970-talet sänktes ambitionen till 0,7 procent och i dag anges är det bruttonationalinkomsten (BNI) som gäller som mått, inte BNP.  

Den totala biståndsramen 2022 är 57,4 miljarder kronor, vilket motsvarar en procent av BNI. Den största delen av detta, 51,9 miljarder kronor, går till internationellt bistånd, som i statens budget betecknas som avgiftsområde sju. De resterande biståndspengarna går till EU:s bistånd samt för att finansiera flyktingmottagning.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har tagit fram en standard för vad länder kan räkna som bistånd och enligt denna så är det tillåtet att använda bistånd för att finansiera flyktingmottagande från fattiga- och medelinkomstländer.  Men bistånd får inte användas för att finansiera flyktingmottagande från rikare länder, som till exempel Ryssland där nu emigrationen ökar. 

Källor: Riksdagspartierna, riksdagen, Liberala nyhetsmagasinet Nu, OECD. Foto från Valmyndigheten.

Läs också:

Mer läsning

Ann Linde presenterade regerings utrikespolitik för riksdagen 2022.

Valet 2022: Majoritet för fortsatt feministisk utrikespolitik

Fem av riksdagens åtta partier står fortsatt för en feministisk utrikespolitik som den är utformad idag. S vill lägga i ytterligare en växel och KD menar att innehållet är viktigare än terminologin. Fram tills valet den 11 september tar OmVärlden upp ett biståndsområde i veckan. Denna gång handlar det om den feministiska utrikespolitiken.