Demokratin är på tillbakagång i världen. Samhällen polariseras, desinformationen ökar och rättsstaten och dess principer undergrävs på flera håll i världen. Bara under 2021 genomfördes den största ökningen av antalet militärkupper på 20 år och allt fler länder tar steg i allt mer auktoritär riktning. Tillbakagången är något flertalet av partierna är överens om måste stoppas men vägen dit ser olika ut för partierna.
Ett ökat demokratistöd
Socialdemokraterna vill öka demokratibiståndet enligt en antagen riktlinje på deras kongress 2021. De nämner att stödet till partier och andra politiska aktörer bör öka, eftersom de tillsammans med de fackliga rörelserna utgör hörnstenar i jämlika och demokratiska samhällen.
Även Liberalerna anser att demokratistödet är viktigt. I en intervju med QX strax innan hennes avgång lyfte Liberalernas förra partiledare Nyamko Sabuni fram demokratistödet.
– Liberalerna vill att Sverige ökar sitt demokratistöd för jämställdhet och hbtq-rättigheter internationellt, och det inkluderar länder som Ukraina. När det gäller det humanitära stödet till människor som flyr måste vi vara glasklara med att hjälpen ska komma alla till del. Oron hos hbtq-personer måste tas på största allvar, och det har ju också förekommit rent rasistiskt bemötande vid flyktingstationer. Hbtq-personer och hbtq-familjer måste respekteras på exakt lika villkor. Det här är något som Sverige som biståndsgivare måste bevaka, så att hjälpen når fram till alla.
Liberalernas betonar också att de anser det viktigt att agera med högre krav och att dra in stöd där den demokratiska utvecklingen går åt fel håll.
Villkora demokratistödet?
Graden av demokrati i ett land kan påverka beslut om hur biståndet fördelas. Exempelvis var en negativ utveckling av demokratin ett skäl till minskat stöd till Tanzania i den senaste strategin för landet. Utöver Liberalerna vill även Centerpartiet och Moderaterna villkora stödet och efterfrågar ännu hårdare krav på att de länder som mottar bistånd ska efterleva demokratiska principer.
Centerpartiet tryckte under Januariöverenskommelsen på för att att minska stöd till stater vid demokratisk tillbakagång. Även Kristdemokraterna lyfter detta i sin nyligen släppta biståndsstrategi: ”Det bör ställas tydligare krav på aktörer som mottar svenskt bistånd. Det är angeläget att Sverige villkorar och fryser medel till statliga aktörer där den demokratiska utvecklingen går åt fel håll, samt till organisationer som inte på ett trovärdigt sätt står upp för demokratiska värderingar. På samma sätt behöver vi även kunna ställa om insatserna för att ge stöd till aktörer som visar på goda resultat och demokratiska framsteg”.
Demokratibiståndet gör ingen nytta
Sverigedemokraterna anser att medborgerliga och politiska rättigheter är av mindre nytta för människor som lever i fattigdom. Människor i som lever i fattigdom bör få stöd i linje med sina grundläggande behov. Detta hellre än att stötta organisationer och institutioner som arbetar med att bygga upp demokratiska strukturer och funktioner i sina samhällen. SD menar även att det svenska demokratibiståndet har sämre resultatstyrning än övrigt bistånd.
Partierna och demokratistöd
Partier som vill behålla eller öka demokratistödet: Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
Partier som vill behålla men villkora demokratistödet: Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna
Partier som vill minska demokratistödet: Sverigedemokraterna
Information om demokratistöd:
Demokratin i världen är på tillbakagång vilket gör att demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet de områden som Sida satsar mest på. Stödet ska bidra till en ökad frihet och öppenhet för de människor som lever i länder där demokratin och de mänskliga rättigheterna begränsas.
Sedan millennieskiftet finns även demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer (PAO). Svenskt utvecklingssamarbete med inriktning mot demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer ska bidra till att stärka demokratiska strukturer och system och stödja uppbyggnaden av demokratiska politiska partier, rörelser eller organisationer med en agenda som kan utvecklas till politiska partier, samt att bredda det politiska deltagandet. Stödet är avsett för de partier i Sveriges riksdag som har bildat en partianknuten organisation. Idag har sju av åtta partier i riksdagen en partiknuten organisation. Sverigedemokraternas PAO, Hepatica, är inte ansluten då de inte mött de krav som satts i den senaste strategin.
År 2021 betalade Sida ut nästan 61 miljarder kronor till området mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det är Sidas största område och motsvarar omkring 24 procent av de totala utbetalningarna. Två tredjedelar av stödet går till att stärka civilsamhället.
Källor: Riksdagspartierna, Riksdagen, Sida samt Concords rapport Världen i Politiken
Läs även:
Valet 2022: Endast två partier avvisar enprocentsmålet
Valet 2022: De stora partierna är för avräkningar
Valet 2022: Villkorat eller ej - frågan för demokratistöd
Valet 2022: Skuldavskrivningar och handelsavtal ska finansiera den hållbara utvecklingen
Valet 2022: Majoritet för fortsatt feministisk utrikespolitik
Valet 2022: Bistånd till auktoritära stater ska gå till civilsamhället
Valet 2022: En regering ledd av M kan minska på kärnstödet
Valet 2022: ”Ointresse för globala frågor i valrörelsen”
