En kvinna i ett flyktingläger i Baghlan, Afghanistan, gör upp eld.

En kvinna i ett flyktingläger i Baghlan, Afghanistan, gör upp eld.

WFP: Talibanerna vill att vi stannar

Flera av FN:s organisationer varnar för brist på nödhjälp i Afghanistan, om inte kaoset på den internationella flygplatsen ordnas upp och fler flyg släpps in. FN:s livsmedelsprogram, WFP, är redan i dialog med talibanerna för att få ut humanitär hjälp i landet, men behöver mer stöd.

Publicerad:

I förra veckan återupptog FN:s livsmedelsprogram, WFP, sina leveranser av nödhjälp i Afghanistan. Det gällde insatser i Fayzabad, provinshuvudstad i Badakhshan, i nordöstra delen av landet, och i Kandahar i söder. 

– Stridigheterna i dessa områden har stannat av, men leveranserna till Herat i väst och Jalalabad i öst står fortfarande på paus. Vi planerar att inom kort återuppta arbetet i Mazar-e-Sharif, i norr. Flera skolor har öppnat och vi ska försöka leverera mat till barnen, säger Andrew Patterson, vice landchef för WFP i Afghanistan, till OmVärlden på telefon från Afghanistans huvudstad Kabul.

Utanför kontoret i Kabul är det lugnt medan vi talar. Det är helg. Som i alla länder där WFP är verksamma är det värdlandet som står för säkerheten. 

Andrew Patterson säger att talibanerna varit på besök och haft kontakt med WFP:s säkerhetspersonal. Då och då passerar några talibaner, som patrullerar området, på gatan.

Två miljoner undernärda barn

I våras planerade WFP att nå 14 miljoner afghaner över hela landet med nödhjälp. Det handlade om något fler än en tredjedel av befolkningen, som redan innan talibanerna tog makten i landet, inte hade tillräckligt med mat för dagen. Två miljoner av dem var undernärda barn. 

– Sen drabbades Afghanistan i våras av en svår torka och vår prognos över antalet nödställda i landet kan framöver bli 20 miljoner. Med striderna ökade antalet internflyktingar också med 500 000 personer, men nu när stridigheterna avtagit kan många internflyktingar återvända hem, säger han.

Enligt FN:s flyktingorgan, UNHCR, befinner sig fler än 3,5 miljoner afghaner på flykt i sitt eget land. I början av året räknade de till 3 miljoner. 

Även om många internflyktingar återvänder hem är snart varannan afghan i behov nödhjälp, enligt WFP. Andrew Patterson säger att de behöver 200 miljoner US dollar och fler leveranser av nödhjälp innan november, för sedan stängs många av landets vägar av snö fram till våren. 

Inte så stor oro för talibaner

Det är ändå tillgången till nödhjälp som oroar Andrew Patterson mest, inte så mycket talibanerna. WFP har funnits i Afghanistan sedan 1960-talet och har genom åren förhandlat med många olika makthavare. 

– Vi har förhandlat med talibanerna förr. Vi för dialog om tillgång till olika områden med de myndigheter som finns på plats. Talibanerna håller väldigt snabbt på att sätta upp strukturer i fråga om säkerhet och humanitära tillgång. De vill att vi ska stanna tillsammans med många andra aktörer. Vi är neutrala och opartiska och tar ingen ställning i konflikten, säger han.

Den stora utmaningen är kaoset kring den internationella flygplatsen i Kabul. Här har WFP lyckats förhandla fram en korridor ut och in ur flygplatsen för att kunna få ut den nödhjälp som flygs in, enligt Andrew Patterson. I övrigt förs dialogen mellan de humanitära biståndsorganisationerna och talibanerna genom de senares särskilda kommission för näringslivet och organisationer, med säte i, i Doha, i Qatar. 

Det stora internationella fokuset på att evakuera människor med hjälp av flyg, via flygplatsen, gör att det är svårt att få in flygplan med nödhjälp. Under söndagen den 22 augusti varnade FN:s barnfond, Unicef, och världshälsoorganisationen, WHO, för att om det inte får komma in kommersiella flyg riskeras införseln av "mediciner och andra livräddande leveranser”. 

WHO och Unicef vill tillsammans med andra FN-organ se en humanitär luftbro till Kabul för att kunna säkerställa nödhjälp till Afghanistan. ”Annars kommer en redan fruktansvärd situation bli en absolut katastrof, en humanitär katastrof. Vi behöver få in leveranser i landet. Vi behöver pengar nu”, säger Andrew Pattersons chef, WFP:s landchef i Afghanistan, Mary-Ellen McGroarty, till den brittiska tidningen The Guardian

Mer läsning

Gebre Selassie Araya, tigrean som bor i Malmö har inte längre någon kontakt med sin familj i Tigray.

“Det är inget annat än ett folkmord”

Förföljelse, godtyckliga gripanden och försvinnanden. Situationen för etniska tigreaner i Etiopiens huvudstad Addis Abeba blir allt svårare. ”Hatpropagandan mot tigreaner började efter att Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris. Han säger öppet att tigreaner är ett ogräs som måste utrotas, säger Gebre Selassie Araya som växte upp i Tigray men nu bor i Malmö.