Världens fattigaste länder – som Jemen och Afghanistan – riskerar att drabbas av en svältkatastrof. Samtidigt finns det stora lagar av spannmål i Ukraina men på grund av kriget och stängda hamnar är det svårt att exportera.
– Även mat som ligger i Ryssland kan inte säljas eftersom det är svårt med transporter. Försäkringspremierna har skjutit i höjden och några bolag vill inte ens ställa ut försäkringar till fraktfartyg som ska ta sig över Svarta havet, säger Friedrike Greb, analytiker och ekonom på WFP, World Food Programme, till OmVärlden
Hon tror att bortfall av vete från Ukraina och Ryssland till viss del kan kompenseras av andra länder.
– Indien hade en bra skörd och kan exportera lite mer. Även Kanada och Australien kan bidra med mer vete. Det finns just nu tillgång till mat men det gäller också att klara av logistiken vilket är ett större problem.
Amis – en organisation som startades av G20-länderna för att övervaka tillgången av de viktigaste grödorna i världen – prognoser för skördarna 2021/2022 visar att tillgången på vete blir något lägre i år, - 0,15 procent. Samtidigt bedömer de att tillgången på majs blir 3,73 procent större och ris 0,69 procent större än föregående år.
Fast även om tillgången än så länge är god har priserna på spannmål rusat iväg till nivåer som vi inte sett på 15 år.
– Priserna speglar mer oron än tillgången, inte minst osäkerheten framåt. Blir det en lång konflikt och får vi stor brist på gödsel kan det få mer varaktiga effekter på skördarna, säger Friederike Greb.
För WFP innebär de högre priserna att man behöver rejäla tillskott i budgeten för att upprätthålla matförsörjningen på en acceptabel nivå i de 38 länder som har akuta behov. Redan innan konflikten i Ukraina var behovet 42 miljoner dollar extra varje månad.
– Nu uppskattar vi att det behövs ytterligare 29 miljoner dollar per månad på grund på grund av högre priser på vete och även torkade ärtor som är en stor del av WFP matprogram, säger Friederike Greb.
I början av pandemin såg vi hur många länder med egna lager av skyddsutrustning, mediciner, respiratorer och sedan även vacciner inte ville dela med sig till andra. Farhågor finns att om matsituationen försämras så kan det även bli en mer protektionistisk livsmedelspolitik.
I ett uttalande från Human Rights Watch, HRW, framhåller organisationen att en global matkris måste hanteras i ett internationellt samarbete: ”Livsmedelsexporterande länder bör tillgodose sina nationella behov men också samarbeta med importberoende länder för att etablera alternativa försörjningskedjor”, skriver HRW.
