Som OmVärlden tidigare rapporterat har det i en oberoende granskning framkommit att det skett en rad övergrepp på lokalinvånare och urfolk i skyddade områden och nationalparker världen över där Världsnaturfonden, WWF, är aktiva. Granskningen tillsattes i mars 2019 och dess slutsatser publicerades i en rapport den 24 november 2020.
Bland annat ska bakafolket i tre nationalparker i sydöstra Kamerun – Boumba Bek, Nki och Lobéké – varit utsatt. WWF Sverige arbetar med bakafolket i parken Boumba Bek, och har också sedan granskningen inleddes våren 2019 genomfört tre informationsinsatser rörande de rapporterade händelserna.
Utskick till intressenter
I december 2019 gick WWF Sverige ut med ett första e-postutskick till intressenter där man berättar att en oberoende granskning tillsatts med anledning av de anklagelser mot WWF om brott mot mänskliga rättigheter som publicerats i media.
Nästa e-postutskick om granskningsrapporten skickas ut i olika omgångar mellan september–november 2020, strax före det att rapporten blir klar. Här informerar organisationen om vilka förbättringsåtgärder på global nivå som gjorts under tiden som arbetet med rapporten har pågått. Bland annat ska WWF ha tittat närmare på sina processer för att stärka arbetet med kvalitetssäkring och riskhantering.
Den 4 november 2020 går informationen om rapporten ut i ett e-postutskick till de givare som WWF Sverige har en e-postadress till. Här berättar man att rapporten kommer att publiceras under hösten. Det är WWF Sveriges generalsekreterare Håkan Wirtén som står som avsändare till utskicket.
Håkan Wirtén skriver i detta utskick att WWF inte har mottagit några gåvor från supportrar som har gått till projekt som berörts av anklagelserna. Detta utskick görs innan rapporten är klar.
”Jag vill också poängtera att det inte finns några anklagelser om att WWF-personal varit involverad i övergrepp, och inga gåvor från dig som supporter har gått till projekt som berörts av anklagelserna”, skriver generalsekreteraren i utskicket.
Här nämns att anklagelserna rapporterades från sex länder i Afrika och Asien, men vilka de länderna är nämns inte.
Lisbeth Larsson, kommunikationschef för WWF Sverige, säger i en intervju med OmVärlden att WWF inte har haft kännedom om vad rapporten skulle titta på när den tillsattes. Man har heller inte haft någon insyn i detta under tiden som arbetet med rapporten pågått.
– 2019 när de här anklagelserna kom hade vi ingen aning om vilka anklagelser som skulle analyseras i rapporten. Det är en oberoende panel som gjort rapporten och det är först nu när granskningen är offentlig som vi har kunnat läsa om vilka projekt som man har granskat. Vi har inte vetat om det tidigare eller haft någon insyn, säger Lisbeth Larsson.
Berättar om förbättringsområden
WWF Sveriges projekt i nationalparken Boumba bek i Kamerun nämns inte i något av de utskick som OmVärlden har fått ta del av, trots att detta område särskilt nämns som utsatt i rapporten. Efter att granskningen offentliggörs den 24 november skickar WWF Sverige kort därefter ut ett nytt e-postutskick till intressenter och givare. Här berättar man om de förbättringsområden som nämns i rapporten.
”Denna oberoende granskning är nu klar och bland WWF:s viktigaste förbättringsområden nämner panelen följande: mer systematik i sättet vi lyssnar på och tar till vara lokalbefolkningars åsikter, att WWF ska driva på stater att skydda mänskliga rättigheter samt att förbättra implementeringen av våra policyer. Detta är extra viktigt med tanke på de komplexa och känsliga områden som vi ofta jobbar i.”
Kritiken från panelen om att WWF brustit i transparens gentemot sina givare och inte tillräckligt tydligt kommunicerat de utmaningar som finns i de undersöka områdena nämns inte i utskicket.
I den oberoende granskande rapporten framförs en del kritik kopplat specifikt till det projekt som WWF Sverige drivit i nationalparken Boumba Bek i Kamerun. Projektet har finansierats av Sida och innefattar en klagomålsmekanism dit bakafolket ska kunna vända sig om de till exempel blir utsatta för övergrepp.
Rapportförfattarna menar bland annat att det varit för svårt för bakafolket att anmäla övergrepp och flera personer inom folkgruppen har inte inte ens känt till att det finns en mekanism för att anmäla övergrepp. Mekanismen har inte heller ansetts vara tillräckligt oberoende av WWF.
Varför har inte projektet i Boumba Bek nämnts i utskicket efter att granskningen publicerats?
– Sida har varit engagerade i den här klagomålsmekanismen i Kamerun, men vi jobbar ju i många delar av världen så det är inte riktigt relevant att all kommunikation går ut lika till alla. Där har vi skräddarsytt till de som behöver veta mer, en del får mer information och andra får en begränsad information, säger Lisbeth Larsson.
Har ni fört en dialog om det här med Sida?
– Ja, Sida är informerade om att det här finns med i rapporten. Det är ju en dialog som de som jobbar med Sida hos oss har med Sida. Det är ingen allmän information som vi skickar ut i stora breda e-postutskick. Den biten rör ju just Sida.
Anser du att ni har varit tillräckligt transparenta om den kritik som framförts i rapporten?
– Rapporten kom den 24 november och vi har informerat om att den finns tillgänglig. Den kritik som framförs rör ju flera olika områden och WWF får ett antal rekommendationer. Att hantera detta är ett långsiktigt arbete som WWF kommer att fortsätta jobba med – liksom att ha dialog med givare och intressenter.
Hur ser du på den kritik som framförts i rapporten om att WWF kan vara mer transparenta om utmaningar i sitt arbete?
– WWF är organiserade i ett globalt nätverk med självständiga kontor. Det som nämns i rapporten är mer allmänt att WWF ska vara mer transparenta kring utmaningar som finns i de olika länderna. Den biten köper vi helt. Vi pratar ofta om de goda resultat vi har, men vi kanske inte pratar tillräckligt om hur svårt och utmanande det är att jobba i världens mest sköra stater där det förekommer övergrepp eller brott mot mänskliga rättigheter, oavsett om WWF är där eller inte, säger Lisbeth Larsson och fortsätter:
– Det tar vi till oss, även i Sverige. Men det finns ingenting i den här oberoende granskningen som visar att WWF Sverige skulle ha brustit i transparens. Jag känner väldigt gott samvete när det gäller hur vi informerat våra givare och samarbetspartners om anklagelserna och den oberoende granskningen.
Bör genomföra förbättring
När OmVärlden kontaktar en av rapportförfattarna, John Knox, professor i internationell rätt vid Wake Forest University School of Law i USA, förtydligar han att alla nationella organisationer, inklusive WWF Sverige, bör genomföra åtgärder för att främja mänskliga rättigheter. Detta ska ske genom samråd mellan berörda intressenter för att utvärdera potentiella risker vid utformning av projekt.
"Varje nationellt kontor bör årligen rapportera om arbetet med förbättringar av WWF:s åtaganden för mänskliga rättigheter. Vid utarbetandet av rapporten bör kontoret samråda med intressenter inom och utanför WWF. Rapporten bör utvärdera framsteg och hinder på ett rättvist och korrekt sätt och innehålla information om inkomna klagomål om mänskliga rättigheter rörande WWF:s arbete. Den ska även inkludera anklagelser om övergrepp som begått av parkvakter i skyddade områden som WWF ger stöd till, samt redovisa hur dessa klagomål har behandlats", skriver John Knox i ett mejl till OmVärlden.
Susanna Sköld