Martin Ärnlöv, generalsekreterare och tf internationell chef, Svenska Röda Korset

Martin Ärnlöv, generalsekreterare och tf internationell chef, Svenska Röda Korset

”Det är inte antingen eller. Vi behöver både och”

En allmän bild av bistånd är matpaket och materiellt akut stöd. Men dagens komplexa situationer kräver ett längre tidsperspektiv på humanitärt arbete än det som ryms inom om korta, livräddande insatser, anser Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset och efterlyser bistånd med långa perspektiv.

Publicerad:

De humanitära behoven har återigen ökat påtagligt i Afghanistan, ett av världens fattigaste länder, härjat av torka, pandemi och decennier av strider. Samtidigt har det i Sverige blossat upp en debatt om biståndet till Afghanistan. I denna debatt ställs stundtals brådskande, humanitärt bistånd för att rädda liv mot det långsiktiga utvecklingsbiståndet som syftar till att fattiga människor ska kunna förbättra sina levnadsvillkor.  

Men det är inte antingen eller. Vi behöver både och. Allt fler av dagens kriser är utdragna och återkommande. Det är en komplex blandning av våldsam konflikt, svag stat och migration, ofta förvärrat av klimatförändringarnas naturkatastrofer. För att hantera dessa utdragna kriser behöver vi vara redo att arbeta med hållbara humanitära insatser för drabbade. Det handlar inte om idén om antingen ett humanitärt katastrofbistånd eller långsiktigt utvecklingsbistånd.  Beslutsfattare och opinionsbildare måste förstå vidden av denna verklighet.    

Tre perspektiv som vi anser är viktiga för ett framgångsrikt bistånd: 

Våga satsa lokalt   

Organisationer som Röda Korset finns på internationell, nationell och lokal nivå. Det gör att hjälpen kan nå fram till minsta by. Afghanska Röda Halvmånen har verkat sedan början av 1930-talet. Som en del av världens största humanitära skyddsnät – Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen – bygger de sitt arbete på lokal närvaro och frivillighet. De arbetar kontinuerligt med nödinsatser och sjukvård i alla landets 34 provinser och har fortsatt tillträde till hela landet, trots att strider har försvårat transporter av personal och förnödenheter. Detta arbete möjliggörs tack vare lokala kretsar och frivilliga som har funnits på plats före, under och efter de senaste årets kriser.   

De humanitära principerna får aldrig glömmas bort  

För människor som drabbas av konflikt ger den humanitära rätten en rättslig grund för skydd och hjälp. Det finns även principer för humanitärtarbete; humanitet,neutralitet och opartiskhet är livsviktiga för människor i komplexa kriser och konflikter. 

Hjälp ska ges efter behov, och inte utefter exempelvis politiska eller militära hänseenden. Humanitet syftar till att förhindra och lindra mänskligt lidande var det än uppstår och vem det än drabbar. Ju svårare det kan verka att följa dessa humanitära principer, desto viktigare att det görs. Regelverk och sanktioner måste också öppna för undantag för humanitärt arbete. Annars kan det bli omöjligt att nå människorna i allra störst utsatthet.   

Förenkla inte verkligheten   

En allmän bild av bistånd är matpaket och materiellt akut stöd. Men dagens komplexa situationer kräver ett längre tidsperspektiv på humanitärt arbete än det som ryms inom om korta, livräddande insatser. Exemplen på konflikter och kriser som befinner sig i en utdragen våldsspiral börjar tyvärr bli otaliga: Jemen, Libyen, Syrien och Somalia. Det kan finnas omfattande och mångåriga behov av att tillgodose grundläggande humanitära livsvillkor som vatten, mat och akut sjukvård samtidigt som långsiktigt utvecklingsarbete med skolgång, försörjning och folkhälsa genomförs. Biståndet är traditionellt inte byggt för att hantera denna komplexitet. Det har också blivit svårare att finansiera annat än akuta behov när de är skriande.  

Det finns inte ett svartvitt svar på hur Sveriges bistånd ska kunna möta utsatta människors behov i en alltmer komplex omvärld som just nu exemplifieras i Afghanistan. Verkligheten är en mångfacetterad gråskala – och om vi vill göra skillnad på riktigt, måste vi kunna se och arbeta med hela den skalan.  

Martin Ärnlöv, generalsekreterare och tf internationell chef, Svenska Röda Korset 

Mer läsning

Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio vill se mer fokus på jämställdhet i biståndsbudgeten.

”En procent av BNI är ett golv inte ett tak”

Vänsterpartiet anser i stort att dagens svenska biståndspolitik är bra och relevant. Men Yasmine Posio, biståndspolitisk talesperson Vänsterpartiet, efterlyser mer fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och additionella klimatsatsningar. 

Sarah Afrasiabi

"En kvinna är inte någons ägodel!"

Hedersmord står för 25 procent av alla mord i Iran. Det på grund av en patriarkal kultur som råder i det iranska samhället. ”Hur många fler kvinnor måste offras, hur många sörjande mödrar och hur många föräldralösa barn måste vi se, innan denna hederskultur får ett slut?”, skriver Sarah Afrasiabi från organisationen  #I_am_christian_too.