I det kubanska valet får folket gå och rösta på en kandidat till nationalförsamligen, eller så kan de låta bli. Något val har de inte haft sedan Fidel Castro tog makten 1959.”
Trots detta, har EU, sedan avtalet med Kuba om politiskt samarbete och bistånd trädde i kraft i november 2017, inte en enda gång sagt att det är dags att kubanerna får välja sin egen regering i fria och demokratiska val.
När den svenska riksdagen godkände avtalet i november 2019, med stöd från, M, S, V och MP, krävde Moderaterna en “kontrollstation max fem år efter det att avtalet trätt i kraft” och att avtalet skulle rivas upp om demokratin i landet inte gått framåt då.
De fem åren har nu gått, och absolut inget har förbättrats på Kuba. Det är därför dags att den moderatledda regeringen under ordförandeskapet i EU lever upp till sitt åtagande och kräver demokratiska val.
Samarbetsavtalet mellan EU och Kuba säger att båda parter ska respektera mänskliga rättigheter och demokrati. Men när den kubanska regeringen 2019 först skrev en ny konstitution som återigen gav kommunistpartiet den överordnade rollen i styret av landet, och samma år en ny vallag som precis som den tidigare omöjliggjorde för kubanerna att fritt välja sina representanter, så höll EU tyst, trots att såväl konstitutionen som vallagen bröt mot de principer som finns i det gemensamma avtalet.
Tanken med att hålla inne med kritiken var att goda relationer till regeringen i Havanna skulle göra det möjligt för EU att främja ekonomiska reformer, småföretagande, utländska investeringar, miljöinsatser, kulturutbyten etcetera.
Men när Kuba i juli 2021 skakades av landsomfattande demonstrationer till stöd för frihet och demokrati, och polisen slog ned på demonstranterna med all kraft, blev det uppenbart att EU:s stöd till den kubanska regeringen varken lett till bättre ekonomi eller respekt för mänskliga rättigheter.
Sedan dess har EU:s nuvarande höge representant för utrikespolitik Josep Borrell tagit bladet från munnen och vid flera tillfället kritiserat förtrycket och krävt respekt för mänskliga rättigheter. Men EU har ännu inte offentligt kritiserat avsaknaden av fria och demokratiska val. I EU:s rapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen för 2016, kallade EU Kuba till och med för självmotsägelsen en "en-parti-demokrati".
När kubanerna nu i mars erbjuds rösta så finns det inga likheter med ett fritt och demokratiskt val. De tre viktigaste problemen är:
För det första, att inte vem som helst får ställa upp och försöka vinna en plats i nationalförsamlingen. Varje kandidat måste godkännas av en kandidatkommitté som består av en handfull organisationer som alla är lojala mot det kubanska kommunistpartiet, och som hittills aldrig i något val har nominerat en oppositionell kandidat.
För det andra nomineras bara en kandidat till varje plats i nationalförsamlingen. Kubanerna kan alltså inte välja mellan flera kandidater som står för olika politik.
För det tredje säger den nya vallagen att: valsystemet ”utesluter all form av individuell valpropaganda och alla andra åtgärder som syftar till att påverka väljarnas beslut att rösta för eller emot någon kandidat”. Det är alltså förbjudet att bedriva valkampanj.
Under dessa förutsättningar är det omöjligt för kubanerna att välja en annan regering än den som styrt landet sedan 1959. Kubanerna får rösta men inte välja.
Inför presidentvalet i Nicaragua i november 2021 hade EU däremot en mycket kritisk linje. När president Daniel Ortega, som styr landet sedan 2007, lät fängsla oppositionens sju presidentkandidater, och stifta en ny lag som gav regeringen kontroll över valadministrationen, förklarade Josep Borrell att alla förväntningar på trovärdiga och legitima val var över.
Efter valet konstaterade EU mycket riktigt att Ortega tagit ifrån det nicaraguanska folket dess rätt att fritt välja sina representanter. EU konstaterade också att unionen kunde utöka de redan existerande sanktionerna mot dem som var ansvariga för människorättskränkningar.
Nu är det en vecka kvar till att kubanerna får gå och rösta. Det finns ingen av regeringen erkänd opposition i landet, inga kandidater i valet som står för en annan politik än regeringen och inga möjligheter för medborgarna att rösta för förändring.
Enligt den kubanska människorättsorganisationen Justicia 11J, är 768 av de 1812 personer som greps i samband med protesterna i juli 2021, fortfarande fängslade. 742 av dem har under 2022 och 2023 dömts till långa fängelsestraff.
Josep Borrell och EU var med rätta upprörda över våldet och kränkningarna inför valet i Nicaragua för lite drygt ett år sedan. Nu är det dags att EU visar samma engagemang för kubanernas rätt att välja sina representanter.
Sverige har länge varit en positiv kraft i EU:s politik gentemot Kuba och under Sveriges ledning kan EU kräva att Kuba lever upp till avtalet med unionen och genomför fria och demokratiska val, förklara att dagens valsystem inte är legitimt och införa sanktioner mot dem som är ansvariga för människorättskränkningar.
Gabrielle Gunneberg, global programchef, Civil Rights Defenders
Erik Jennische, chef för Latinamerikaavdelningen, Civil Rights Defenders
