Moderaterna vill öka det humanitära biståndet på bekostnad av utvecklingsbiståndet, skriver Hans Wallmark i svar till Anna Sundström, Palmecenter.

Moderaterna vill öka det humanitära biståndet på bekostnad av utvecklingsbiståndet, skriver Hans Wallmark i svar till Anna Sundström, Palmecenter.

M: Vår politik lyfter människor ur fattigdom

Olof Palmes Internationella Center väljer att gå till frontalangrepp mot Moderaternas reformering av biståndet. I själva verket är det socialdemokratisk biståndspolitik som i decennier bidragit till att låsa fast unga nationer i ett skadligt biståndsberoende, skriver Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M). 

I sin artikel anklagar Anna Sundström Moderaterna för att bedriva en populistisk biståndspolitik som drabbar världens fattiga. En i grunden helt felaktig beskrivning av den politik vi vill föra.

Rysslands invasion av Ukraina har skapat en oerhörd press på världens fattiga länder, bland annat genom att exporten av livsmedel satts ur spel. Något som måste mötas av en kraftfull humanitär politik från multilaterala organisationer liksom enskilda länder. I motsats till det som Sundström antyder vill Moderaterna öka det humanitära biståndet på bekostnad av utvecklingsbiståndet, just för att möta kriser som den vi nu ser. Naturkatastrofer, svält och krig är fortsatt de största orsakerna till mänsklig lidande globalt sett och en politik som inte sätter bekämpandet av detta i första rummet prioriterar felaktigt.

Ser man till den förda biståndspolitiken de senaste decennierna märker man att det tvärtom är den socialdemokratiska biståndspolitiken som varit ytterst ineffektiv i att bekämpa fattigdom och korruption samt stärka demokratin. Under decennier understödde Socialdemokraterna en planekonomisk politik i flera afrikanska länder som tog dessa till randen av kollaps. När Expertgruppen för biståndsanalys 2017 studerade effekterna av den socialdemokratiskt färgade biståndspolitiken till Tanzania 1962–2013 konstaterade man att effekterna för att minska fattigdomen var ytterst marginella. Trots alla miljarder av svenska skattebetalares pengar som använts.

Det var såklart inte avsikten, men faktum är att utvecklingsbiståndet i hög grad låst fast många länder i ett långvarigt och destruktivt bidragsberoende.

Samtidigt har Socialdemokraterna valt att år efter år betala ut en tredjedel av det svenska biståndet, 16 miljarder kronor, i så kallat kärnstöd. I klartext ett icke-öronmärkt stöd där varken regering eller riksdag kan kontrollera vart pengarna går. Något som Riksrevisionen menar innebär klara problem för att kontrollera att biståndet går dit det gör mest nytta.

I dag, när flera afrikanska länder ändå är på väg att resa sig ur fattigdomen ser vi att det är handel, marknadsekonomi och utveckling av rättsstatliga institutioner som är receptet. I flera afrikanska länder finns i dag en förhållandevis livskraftig medelklass och tillväxten har de senaste åren varit starkt. Trots att pandemin och kriget i Ukraina återigen ökat antalet som lever i extrem fattigdom är trenden tydlig: sedan år 2000 har antalet minskat kraftigt. I länder som Nigeria, Senegal och Kenya säger en över 75 procent av befolkningen att de tror att de kommer att ha bättre levnadsvillkor om 15 år.

Biståndets syfte ska vara att understödja en sådan tillväxtorienterad politik - helt i enlighet med Agenda 2030 - men kan aldrig självt ersätta framväxten av egna företag och en egen skattebas. Samtidigt har den socialdemokratiska regeringen tillsatt en samordnare för FN:s utvecklingsmål som ifrågasätter ekonomisk tillväxt som utvecklingsmål, vilket vi påpekat till regeringen.

Hur Anna Sundström kan få ett viktigt tillfälligt stöd till hushållen för att klara de skyhöga elpriserna till att vara ”skattesänkarpolitik” är svårt att förstå. Vi anser att det är en rimlig åtgärd i en exceptionell situation, som inte står i motsättning till en kraftfull biståndspolitik. Tvärtom är de båda fullt genomförbara om man prioriterar rätt saker. Det mullrar i Sverige kring svenska energipriser och att skatt läggs på skatt på skenande priser. Det är mest tråkigt för Sundström att inte se detta valåret 2022.

När det gäller den gröna omställningen har Moderaterna konsekvent fört en biståndspolitik med ett starkt klimatfokus. Vi vill att Sverige ska vara pådrivande för ett regelverk för internationella klimatinvesteringar inom Parisavtalet, för att minska utsläppen i hela världen.

Framför allt kan vi som land göra skillnad när vi på EU-nivå understödjer investeringar i grön, global infrastruktur i utvecklingsländer för att konkurrera ut smutsig kinesisk biståndspolitik som låser fast utvecklingsländer i fossilt beroende. Därför välkomnar vi EU:s investeringsplan ”The Global Gateway”, och vill se en tydligare samordning från svensk sida av det bistånd vi ger till EU:s biståndsbudget. På samma sätt är det bra att miljö- och klimatkrav nu inkorporeras i nya frihandelsavtal.

Så kan Sverige göra skillnad på riktigt i klimatbiståndet i stället för att understödja socialdemokratisk symbolpolitik.

På en punkt har dock Moderaterna gett sitt stöd till S och det är ifråga om avräkningar som görs inom biståndsbudgeten för det viktiga stöd som ges till flyktingar från Ukraina.

Hans Wallmark

Utrikespolitisk talesperson (M), vice ordförande utrikesutskottet

 

Mer läsning

Moderaterna vill öka det humanitära biståndet på bekostnad av utvecklingsbiståndet, skriver Hans Wallmark i svar till Anna Sundström, Palmecenter.

M: Vår politik lyfter människor ur fattigdom

Olof Palmes Internationella Center väljer att gå till frontalangrepp mot Moderaternas reformering av biståndet. I själva verket är det socialdemokratisk biståndspolitik som i decennier bidragit till att låsa fast unga nationer i ett skadligt biståndsberoende, skriver Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M). 

Utfiskning och klimatförändring hänger ihop. I OmVärlden podd berättar Isabella Lövin om sin nya bok ”Oceankänslan”.

Avsnitt 145: En ny berättelse om oceanen

I boken ”Oceankänslan” berättar Isabella Lövin om hur utfiskning går att koppla till klimatförändringar och om hur utvecklingsfrågor och klimatfrågan hänger samman. Men också om behovet av en ny berättelse – och vad denna kan vara.