Under många år arbetade Víctor Menjívar som tv-journalist, innan han var tvungen att fly

Under många år arbetade Víctor Menjívar som tv-journalist, innan han var tvungen att fly

Populismens skuggor över El Salvador

Från exilen i Sverige följer den salvadoranska journalisten Víctor Menjívar nedmonteringen av demokratin i sitt hemland, som han flydde från när attackerna på journalisterna ökade. Han räds att El Salvador ska bli som Venezuela.

Publicerad:

Det har gått två år sedan den yngsta president, Nayib Bukele, i Latinamerika tillträdde som president i El Salvadors. Han har visat exempel på ett nytt sätt att leda regeringens arbete på, genom att säga upp chefer och ministrar, fördöma nepotism i sitt tidigare parti, vänsterpartiet FMLN, och tillkännage utnämningar via twitter. 

Förväntningarna på honom var höga. Hägern och vänsterns misslyckande var ett återkommande tema i valrörelsen. Den nye presidenten lovade att bekämpa korruption, osäkerhet och ungdomsgängen.

Sedan dess har Nayib Bukele visat sin starkaste och mest odemokratiska sida. Med hjälp av militären och polisen tog han kontroll över parlamentet, som militariserades den 9 februari 2020 sedan parlamentarikerna vägrat godkänna flera lån för att finansiera lösningar på säkerhetsfrågan. 

Samtidigt som han skrämde parlamentariker med hjälp polisen göt nättroll olja på vågorna på sociala medier. En lynchmobb på sociala medier hotade och förolämpade det redan missnöjda väljarna, vilket sedan förvandlades till verbala attacker och gatukonfrontationer.

Mitt under covid-19-pandemin attackerade han verbalt Högsta domstolens ledamöter konfrontationer med domarna på den Högsta domstolen, vilket går emot flera regleringar införda av landets konstitutionsdomstol. Samtidigt skapade han en kommission för att införa en ny konstitution.

Dessutom gav han sig på delar av pressen som ifrågasatte hans hantering av regeringens ekonomiska insatser under pandemin. Dessa medier och journalister har fortsatt att attackeras och misskrediteras av presidenten, som förbjuder dem att delta i några presskonferenser eller att intervjua regeringsföreträdare. De nekas även tillgång till offentliga handlingar.

Demokratin väljs bort

Under pandemin fortsatte Nayib Bukele att kampanja för att nå sitt mål, att få absolut i parlamentet, något han till slut lyckades med. Den 28 februari i år fick presidentens eget parti, Nuevas Ideas, en majoritet i parlamentet som inte skådats sedan de salvadoranska militärdiktaturerna på 1970-talet.

Totalt fick Nuevas Ideas 56 mandat i parlamentet, plus ytterligare fem genom en koalitionspartner, det vill säga 61 mandat totalt. Det är långt mer än de två tredjedelar, av parlamentets 84 mandat, som krävs för att driva igenom lagförändringar. Därutöver tog partiet kontroll över 149 av landets 262 kommuner. 

Fullbordat faktum. Oppositionen var utrotad, liksom folkets och presidentens fiender. 

Men det tog inte slut där. Den 1 maj tillträdde det nya parlamentet och liksom en teaterpjäs var allt välrepeterat från scen 1, då presidenten och parlamentsmedlemmarna svors in. I scen 2 när parlamentets nya talmän svors in. I scen tre avskedades konstitutionsdomstolens fem ledamöter och därefter riksåklagaren.

I scen fyra tillsattes rättsväsendets högsta ämbeten av den nya regimen. I slutscenen avskaffades demokratins maktbalans. Den lagstiftande, verkställande och rättsliga makten var nu beroende av en man – Nayib Bukele.

Sedan dess har den salvadoranska republiken gjort vad presidenten dikterar. En enorm och historisk statsskuld är fastslagen, lagar som tusentals salvadoraner varit beroende av har rivits upp och arkiverats och nya regeringstrogna tjänstemän har tillsatts. Allt en del av manuset.

Den enda motvikten

Presidentens enda motvikt är USA:s regering. Både vicepresident Kamala Harris och flera kongressledamöter från kongressens båda kamrar har uttalat sig till förmån för ekonomiska åtstramningar för att straffa Nayib Bukeles regimen. 

Samtidigt har den Europeiska unionen (EU) uttryckt sitt missnöje. Så även de Amerikanska staternas organisation (OAS) och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Presidenten står på sig. "Vi kommer inte att backa", skrev han på sociala medier, i plural. 

Han gick ännu längre. Han ifrågasatte parlamentarikerna och spelade in och publicerade i statlig tv ett privat möte med utländska diplomater. 

Han nekade USA:s president Joe Bidens särskilda representant för norra Centralamerika, Ricardo Zuniga, ett besök. Sen godkände han besöket, samtidigt som han stärkte banden med Folkrepubliken Kina. 

Två år som president har räckt för att försämra demokratin i El Salvador kraftigt. Ett inbördeskrig med 75 000 döda (1980–1992), årtionden av militärdiktaturer och en lång historik av förtryck mot oppositionella gör landet till en grogrund för populism. 

Skuggan av det kalla krigets gamla fiender tornar upp sig över vad vi kallar Amerikas tummetott (El Salvador), och med den en rädsla för att landet ska bli ett nytt Nicaragua, Venezuela, Kuba eller Mexiko – för närvarande ansiktet utåt för den amerikanska kontinentens populism.

Víctor Menjívar jobbade som journalist och programledare för tv-kanalen Canal 11 i El Salvador från 2014, men tvingades fly efter att ha hotats till livet av organiserad brottslighet. Han fick asyl i Sverige och följer utvecklingen i sitt hemland från en förort till Stockholm, när han inte skriver krönikor för OmVärlden och bistår svenska journalisters Latinamerikabevakning. 

Översättning och redigering: Erik Halkjaer

Mer läsning