Go to main navigation
Anna-Karin Johansson är generalsekreterare på Svenska Unescorådet

Svenska Unescorådets generalsekreterare, Anna-Karin Johansson, tycker Sverige kan göra mer på utbildningsområdet för att öka engagemanget för Agenda 2030.

Foto: Svenska Unescorådet

podd

Avsnitt 110: Agenda 2030 hotas när journalister tystas

I norra Europas längsta korridorer möter OmVärlden podd Svenska Unescorådets generalsekreterare Anna-Karin Johansson, för ett samtal om vikten av yttrandefrihet och utbildning för att nå de globala målen för hållbar utveckling. 

Anna-Karin Johansson är relativt ny på jobbet som generalsekreterare för Svenska Unescorådet när hon tar emot OmVärldens chefredaktör Erik Halkjaer för ett samtal i OmVärlden Podd. Mötet sker i Garnisionen, i Stockholm, där korridorerna ryktas om sig att vara de längsta i norra Europa.

Den 16 november 2020 är det exakt 75 år sedan FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur, UNESCO, grundades i London.

– Man föreberedde ett bildande redan under brinnande krig med vetskapen och kunskapen om att det förekom mycket propaganda och fördomar som en grund i det som man uppfattade andra världskriget. Därför grundades UNESCO precis efter krigets slut med uppdraget att verka för fred, utifrån kunskap, vetenskap och kultur, säger Anna-Karin Johansson.

Svenska Unescorådet är en kommitté, ett slags myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. I grunden är det ett organ som instiftats av UNESCO, som en nationell kommission som fungerar som kontaktlänk mellan FN-organet och ett lands regering. 

Liksom de flesta andra FN-organ är alla länder medlemmar, varför även UNESCO blir en spegling av hur världen ser ut. I organet sitter några av världens värsta länder för press- och yttrandefrihet, trots att ett av UNESCO:s uppdrag är att verka för spridning av kunskap och kultur, genom till exempel journalistik och kulturskapare. 

Anna-Karin Johansson berättar om de världsarv som UNESCO jobbar med världen över. Det handlar om allt från Kinesiska muren till ringmuren i Visby, men även om biosfärområden som Kristianstad vattenrike, som hon nyligen besökt.

Centralt för UNESCO:s arbete, och även Svenska unescorådet är utbildning och nummer 4 av de 17 globala mål för hållbar utveckling, som världens länder lovat uppnå till senast år 2030. Mål 4 handlar om utbildning, inklusive utbildning för hållbar utveckling.

– Om man ttitar just på utbildningsdelen så står Sverige ut som ett land som kommit långt internationellt, men vi får också se på det där det faktiskt finns en negativ utveckling, bland annat likvärdigheten i betyg utifrån familjförhållanden. Det ser vi i SCBs rapport. Vi ser också att fler barn i skolan blir utsatta för mobbing, säger Anna-Karin Johansson.

OmVärlden har tidigare rapporterat om Statistiska centralbyråns (SCB) uppföljningsrapporter om hur Sverige lever upp till de globala målen, såväl 2019 och 2020. SCB är kritiska, framför allt vad det gäller jämlikheten i Sverige, något som också Anna-Karin Johansson lyfter. 

Överlag menar Anna-Karin Johansson att Sverige har mycket att arbete med inom utbildning och även vetekskap och kunskap generellt om Sverige ska kunna uppnå målen. Hon vill att fler bidrar till arbetet och efterlyser fler eldsjälar. 

Samtidigt varnar hon för den utveckling som sker i världen just nu, med en ökande nationalism och fler auktoritära regimer. Fler journalister, forskare och kulturskapare tystas i världen, säger hon. 

– Journalister är en viktig grupp, men jag skulle också säga att forskare och kulturskapare också drabbas av de här trenderna i världen och blir tystade på olika sätt, i världen och i Sverige. Det är en oroande trend för alla de här tre grupperna som är oerhört viktiga om vi ska kunna arbeta med Agenda 2030. 

Erik Halkjaer

Rättelse: I podden påstås det felaktigt att det finns ett särskilt ämne för lärande i hållbar utveckling i den svenska läroplanen. Så är det inte, utan ämnet ska genomsyra all undervisning.