Go to main navigation
Kerstin Jonsson Cissé, Erik Halkjaer, Karin Gregow och Rebecka Jalvemyr.

Kerstin Jonsson Cissé, Erik Halkjaer, Karin Gregow och Rebecka Jalvemyr.

Foto: Fredrik Wass

PODCAST

Avsnitt 3: Landgrabbing i den globala utvecklingens namn

Veckans avsnitt handlar om rätten att äta sig mätt och att odla sin egen mark på egna villkor. Det svenska företaget EcoEnergy har till exempel fått stöd från Sida för att investera i Tanzania, men projektet har mötts av kritik för att småbönderna inte fått vara med och påverka, och för att EcoEnergy ägnar sig åt landgrabbing. 

Gäster i podden är Karin Gregow, från Forum Syd, Rebecka Jalvemyr, från FIAN, Kerstin Jonsson Cissé, från Sida. Programledare är OmVärldens chefredaktör Erik Halkjaer.

"Hvar fand sker det?" Plötsligt en dag står de där, på din garageuppfart i en villaförort i Danmark. Grävmaskiner och män i gula hjälmar. "Har ni inte läst mejlet från kommunen?" Det ska byggas en vattenreservoar där huset ditt står, men ingen har talat om det för dig och du har inte fått vara med att påverka projektet.

Så börjar det tredje avsnittet av OmVärldens podd Utvecklingssamtalet. I den globala utvecklingens namn tar varje dag företag och utvecklingsprojekt stora arealer mark i besittning i Afrika, Latinamerika och Asien. Bönderna som odlar marken får sällan en chans att säga vad de tycker. Det kallas för landgrabbing.

– Ta EcoEnergy-projektet, som Sida ska fatta beslut om nu i dagarna, som exempel så visar det på en rad problem som företag står inför när det gäller storskaliga investeringar i fattiga länder. Och även i det här projektet så ser vi många brister, som konsultationer. Byborna får inte frågan om de vill flytta, utan får frågan om vilken kompensation de vill ha. De får ofta inte all information. De kan inte göra informerade val. Konsekvensen är att i många av de här projekten fördrivs småbönder från sin mark, säger Karin Gregow i podden.

I Guatemala lider hälften av alla barn av kronisk undernäring, som OmVärlden uppmärksammat i ett reportage på OmVärlden berättar. En av orsakerna till den allvarliga situationen är konflikten mellan småböndernas behov av att odla mark för självförsörjning och storjordbrukens och företagens produktion av livsmedel för export.

– Det behövs investeringar i utvecklingsländerna. Både i Afrika och Latinamerika, men utmaningen är att göra de här investeringarna på rätt sätt. Det är svårt att hitta goda exempel, men det finns ett par goda exempel och de bör man bygga vidare på, säger Kerstin Jonsson Cissé.

Men gästerna i Utvecklingssamtalet har svårt att hitta goda exempel på lyckat stöd till småjordbrukare i utvecklingsländer. Rebecka Jalvemyr lyfter även frånvaron av en instans där företag som kränker småböndernas rättigheter kan ställas till svars.

– Det pågår en process för att ta fram ett internationellt bindande regelverk även om det möter mycket motstånd. Jag väntar fortfarande på svar från Sveriges regering hur man ställer sig till att delta i den arbetsgrupp som finns, säger Rebecka Jalvemyr.

Både Karin Gregow och Rebecka Jalvemyr ställer sig tveksamma till flera av de initiativ som bland annat Sida tagit och deltar i för att stödja småbönder. Kerstin Jonsson Cissé, menar ändå att hon står Karin Gregow och Rebecka Jalvemyr nära i flera frågor. Det är ett dynamiskt samtal som svänger mellan landgrabbing, rätten till mat, företagens ansvar i utvecklingsländer och något som berörts i de tidigare avsnitten av Utvecklingssamtalet - småskaligt kontra storskaligt bistånd.

Just näringslivets roll inom biståndet och vilka risker och möjligheter det finns när företag investerar i utvecklingsländer tar vi upp i nästa avsnitt av Utvecklingssamtalet. Och har du inte gjort det än lyssna gärna på de två tidigare avsnitten.

Text: Erik Halkjaer