Go to main navigation

Foto: Fredrik Wass

Mats Sundgren, Christina Rehlen och Börje Ljunggren.

Foto: Mats Sundgren

Fabriksarbetare vid pappers- och massabruket i Bai Bang. 

Foto: Mats Sundgren

Skål för Bai Bang! 1997 bjöds både in både svenskar och vietnameser som var med och byggde Bai Bang in för att fira 15-årsdagen av invigningen.

Foto: Mats Sundgren

Fabriksporten till Bai Bang med emblemet som symboliserar det svensk-vietnamesiska samarbetet.

Bai Bang - det största biståndsprojektet blev också den största skandalen

"Bai Bang står plötsligt för skandal, misslyckande, slöseri, slapphet, skumrask". Så skrev Sidas första generaldirektör, Ernst Michanek, i en upprörd ledare i dåvarande Rapport från SIDA (föregångare till dagens OmVärlden) 1971. Pappers- och massabruket i Bai Bang, tio mil norr om Hanoi, i Vietnam, var den största biståndsskandal som drabbat Sida någonsin. För många är Bai Bang än idag lika med skandal, men vad hände egentligen? Om det handlar detta avsnitt av OmVärldens podd Utvecklingssamtalet.

Sida var från början emot projektet, men regeringen med statsminister Olof Palme drev på för ett kraftfullt bistånd till Vietnam för att hjälpa till att bygga upp det sönderbombade landet. Och vietnameserna själva hade kommit fram till att de ville ha en pappers- och massaindustri. De behövde papper till skolböcker.

Projektarbetet blev ett maratonlopp med ett oändligt antal hinder av de mest skiftande slag. Hur mycket råvara som fanns visste ingen, vägarna var så dåliga att timmer fick fraktas på floden och de svenska experterna på plats levde isolerade under tuffa villkor. Kostnaderna sköt i höjden och kritikerna talade om att Bai Bang skulle tillverka "Världens dyraste papper".

Pengarullningen och alla svårigheterna i projektet blåstes upp i svenska massmedia, påhejade av politiker på högerkanten som var starkt kritiska till projektet som sådant, men framför allt till att Sverige gav bistånd till kommunistdiktaturen Vietnam. När bruket invigdes 1982 visade det sig att man använde sig av tvångsarbete.

Bai Bang har i en stor internationell utvärdering kallats för "det ovanligaste projektet i hela biståndets historia", inte minst för att det var det första industriprojekt som byggde på samarbete mellan ett kapitalistiskt västland och ett kommunistland med planekonomi. Men hur gick det egentligen sen? Blev Bai Bang en "vit elefant" som stod och rostade i djungeln? Klarade vietnameserna av att sköta fabriken efter att den siste svenske konsulten lämnat 1990?

För att få svar på några av dessa frågor har OmVärldens tidigare chefredaktör Mats Sundgren bjudit in tre personer som haft centrala roller i Bai Bang-projektet. Christina Rehlen, som arbetade på Sida i 15 år med projektet i olika chefspositioner och som i Vietnam gick under namnet "Ba Bai Bang" - Madame Bai Bang. Ann-Marie Fallenius, tidigare chef för Sidas utvärderingsbyrå i flera av de stora utvärderingarna som gjordes av projektet. Och Börje Ljunggren, som 1970 började som ekonom för Sidas Asienavdelning och som sedan dess följt Bai Bang och den ekonomiska utvecklingen i Vietnam. Han var ambassadör i Vietnam 1994-97 och har varit rådgivare till den vietnamesiska regeringen under landets övergång till marknadsekonomi.

Missa inte ett stycke biståndshistoria när den är som allra bäst!

Text och programledare: Mats Sundgren