Go to main navigation
Gäster i utvecklingssamtalet avsnitt 6: Om SRHR-frågor.

Sofia Damm, utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna, Gunilla Hallonsten, Svenska kyrkan, Sara Österlund, Plan Sverige och Victoria Gillberg, programledare, OmVärlden.

Foto: Fredrik Wass

UTVECKLINGSSAMTALET

Avsnitt 6: Medierna har överdrivit motståndet mot sexuella rättigheter

Det finns ingen stor backlash mot sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa så som det kan verka i medierna. Det säger deltagarna i det senaste avsnittet av Utvecklingssamtalet. 

I senaste avsnittet av podden diskuterar Sofia Damm, Kristdemokraterna, Sara Österlund, Plan Sverige, och Gunilla Hallonsten, Svenska kyrkan, vad som krävs av biståndet för att ytterligare stödja sexuella och reproduktiva rättigheter i världen.

– Jag känner inte riktigt igen mig i den bild som målas upp. Attentatet mot filmvisningen är helt förkastligt. Men att detta skulle symbolisera en allmän syn på att aborträtten är hotad i Sverige det tror inte jag. Jag tror inte på den backlashen. Bland allmänheten och i Sveriges riksdag verkar stödet för aborträtten helt ohotat, säger Sofia Damm, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson på Kristdemokraterna i inledningen av Utvecklingssamtalet, OmVärldens podd.

Gunilla Hallonsten från Svenska kyrkan menar att det nu är viktigt att involvera religiösa aktörer som ofta är bärare av kultur.

– Det är viktigt att vi som är religiösa aktörer visar att vi är inte lika med motståndare till SRHR och jämställdhet. Här finns det en hemläxa att göra. Inte att bli mer högljudd men att hela tiden befinnas sig i samtalet och dialogen. De här grupperna, både nationalistiska och religiösa motståndare, har poppat upp och vi blir nästan lite överraskade över att den här högljuddheten och upplever det som ett stort motstånd.

Text: Victoria Gillberg

Tips: Nästa vecka leder Mats Sundgren Utvecklingssamtalet som ska handla den dramatiska historien om hälsolabbet i Guinea-Bissau i Västafrika. Landet som snabbt blev ett favoritland för svenskt bistånd efter det hade befriat sig från den portugisiska kolonialmakten. Landet ville bland annat ha hjälp av SIDA med ett hälsolaboratorium. Trots varningssignaler byggdes labbet på en hög teknisk nivå och drabbades snart av problem. Det fick stämpeln "en vit elefant", något som stack ut och inte passade in i omgivningen. Men labbet kom att få en viktig betydelse för forskning, inte minst för hiv-aidsforskningen i Afrika.