Mikael Karlsson (tv) och Andreas Magnusson (th).

Mikael Karlsson (tv) och Andreas Magnusson (th).

Avsnitt 129: Kampen om klimatet på COP26

FN:s klimattoppmöte COP26 närmar sig och förväntningarna är stora på vad världens ledare och dess förhandlingsteam ska kunna åstadkomma. Vad kommer att ske i Glasgow – och kommer mötet att lyckas? OmVärlden podd tar sig an frågan.

Publicerad:

PODD

Avsnitt 129: Kampen om klimatet på COP26

Podd-spelaren kommer från Libsyn. Inga personliga data sparas vid användning.

COP står för “conference of the parties”, och COP26 är det 26:e mötet för parterna som skrev under FN:s klimatkonvention vid Riokonferensen 1992. Mötet som börjar i Glasgow i Skottland den 31 oktober är också tredje mötet för parterna i Parisavtalet som skrevs under 2015, det klimatavtal som styr mycket av världens klimatarbete just nu.

Parisavtalet var en framgång, eftersom USA och EU för första gången enades tillsammans med Kina, G77-länderna och Indien i klimatfrågan, säger Mikael Karlsson, forskare i klimatledarskap vid Uppsala universitet, i veckans avsnitt av OmVärlden podd.

– Man fick en global överenskommelse utan dess like. Men detaljerna – som är väldigt viktiga – återstår nu att enas om, säger han.

Länders löften centrala

Det är just detaljerna i Parisavtalet som kommer att stå i centrum för förhandlingarna i Glasgow – det som i vardagstal kallas Parisavtalets regelbok.

– Det kan handla om hur man mäter och rapporterar utsläpp, men väldigt viktigt är hur stora utsläppsminskningar länderna förbinder sig att göra till olika årtal, säger Mikael Karlsson, som också är före detta ordförande i Naturskyddsföreningen.

För att världen ska han en chans att klara målen i Parisavtalet – under 2 grader och helst maximalt 1,5 graders uppvärmning – måste globala utsläpp halveras till 2030 och nå netto noll till år 2050. Dagens klimatlöften når inte fram till det. Inför Glasgowmötet har parterna i Parisavtalet åtagit sig att lämna in uppdaterade löften om utsläppsminskningar. Många har gjort det – men stora utsläppare som exempelvis Kina har ännu inte kommit med ett konkret löfte.

Ingen kollaps som 2009

Mycket av klimatförhandlingarna sker på plats under COP-mötet och då finns det förstås också risk för att saker går ut skogen. Klimatfrågan är känslig. Mikael Karlsson tar som exempel klimattoppmötet i Köpenhamn år 2009.

– Obama var ganska ny, Al Gore hade gjort en film, IPCC, FN:s klimatpanel, hade fått fredspriset och Obama skulle komma hit och fixa allting. Och sedan blev det bara en stor kollaps. Världen blev oenig, säger Mikael Karlsson.

Statsledarna satt på det obligatoriska gruppfotot och rynkade pannan.

Så tror Mikael Karlsson inte att det kommer att bli i Glasgow.

– Den geopolitiska spelplanen ser helt annorlunda i dag, säger han och påpekar att mycket faktiskt hänt i klimatarbetet sedan Parisavtalet.

”Stor greenwashingkampanj”

Det betyder dock inte att delegaterna kommer att slippa sena nattsessioner för att göra upp i de mest brännande frågorna.

Andreas Magnusson från Fridays for Future tycker att den viktigaste frågan som ska upp till diskussion gäller så kallad klimatkompensation och hur länderna i sina klimatplaner räknar bort utsläpp genom att till exempel plantera skog.

– Det tycker vi inte är en lösning, för det tar 20 år innan de här träden börjar binda koldioxid och det är tid vi inte har. Det är en enda stor greenwashingkampanj, säger Andreas Magnusson och lovar att delegaterna i Glasgow kommer att märka av FFF:s närvaro i staden under mötet, även om de inte kan vara med i själva förhandlingsrummen.

I veckans podd diskuteras också varför klimatrörelsen fått till lagändringar I Tyskland, men inte i Sverige. Samt varför klimatförhandlare inte vill ha journalister hängande över axeln när man förhandlar. Andreas Magnusson från FFF berättar också vilken som vore hans önskerubrik i tidningen den dagen som klimattoppmötet avslutas.

Mer läsning